Denna lilla mannen driver mig till vansinne idag. Han är trotsigare än vad någon av de andra någonsin varit tror jag 😉
Han gnäller, skriker, kastar saker och gråter för minsta motgång, jag känner inte igen honom.
Det är tur att jag älskar honom så otroligt mycket för det gör att jag orkar hålla humöret uppe och tålmodigt kan låta honom hållas.
Det är ju trots allt betydligt jobbigare för honom att leva med detta just nu än vad det är för mig, han har ju inte någon koll alls på sina impulser.
Vi får se om detta klingar av nu när det snart blir vardag igen eller om han helt enkelt börjar bli en stor kille som testar gränserna 😉
– uppdaterat via iPhone.
Kommentera