VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Tack Viking Line för en härlig familjedag till sjöss!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hej fina! Här kommer en liten uppdatering från förra veckan. Som jag skrivit tidigare så tog jag och Lilleman en riktig ”mamma son” dag till sjöss på Viking Line. En kryssning för bara oss två. Inga måsten, ingen stress, inget nät och extremt välbehövligt för oss båda just nu! Vi kom ombord och jag tog en morgonkaffe uppe på däck. Ludvig var exalterad och njöt av utsikten! Magiskt vackert! 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi gick sedan in för att äta buffè, det fanns GALET mycket gott att välja på. Min lilla kille valde det mesta! Det roliga är att han verkligen kan äta som en vuxen man! hehe!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Efter frukosten så började första familjeaktiviteten med tramp-bil! Trevliga och omtänksamma lekledare stod på plats, visade hur man skulle göra och köra och hjälpte alla förväntansfulla ungar igång! Det är ju ändå en speciell känsla att köra tramp-bil uppe på båtdäck med skinande sol =) Ludvig var överlycklig! Jag fick kliva av banan och sätta mig bredvid och titta på. Jag log. Mitt i allt mitt elände så försöker jag att vara stark inför Lilleman. Jag är livrädd att han ska känna av hur jag mår. Nu mår han som en sol, han var glad, lycklig och väldigt stolt! -Titta på mig mamma! =) Åhhh min lilla kille! 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sen tog vi hissen ner till Däck 9 till Ville Viking! 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Där vi båda busade för fullt. Hoppkuddar, lekland och annat skoj! Perfekt för både mindre och större barn! 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sen tog vi en siesta i solstolen. En perfekt mysig liten plats där vi smet undan till då och då… 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ludvig busade även i lekplatsen precis intill baren där jag själv satt och drack latte och åt glass =) 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kolla in denna killen! Skitiga barn, lyckliga barn 😉 -Eller? 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Den här lilla lortgrisen kastade sig över mig och pussade mig så jag var minst lika kladdig som han! hahah! 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ludvig älskade att stå längst bak på båten och titta ut över havet! Känslan, vinden och det fantastiska vädret som vi hade! =) 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sen kom vi iland, bytte båt och begav oss tillbaka mot Stockholm igen… 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi gick på Amorella. Bytet gick snabbt, smidigt och enkelt… 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Där spelade vi minigolf i mörkret. JAG vann 😉 Varför tar min vinnarskalle över? Ludvig var så sur på mig att han var påväg att ”lacka ur” och jag fick ge med mig och ”missa med flit” hehe! Sen gick vi vidare mot lunchbuffén..

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Desserten blev Ludvigs favorit! =) Det fanns även där extremt mycket att välja på.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA Efter maten gick vi till våran hytt. Vi hade Nämligen shoppat på taxfree där Ludvig bytt ut sitt lördags godis mot lego =) Ludvig byggde lego och jag somnade i TVÅ timmar! Mina sömnproblem tar ut sin rätt. Jag tror denna dagen gjorde gott för oss båda. Egentid, lek, bus, god mat, roliga aktiviteter, havsluft, sol, och extra sömn! Vi var bara iväg på en endags kryssning… men det kändes som om vi varit iväg jätte länge. Vi upplevde så mycket på så kort tid! WOW! kan varmt rekommendera denna typen av utflykt för familj och barn =) Eller göra som jag åka ensam med barn =) läs mer om utbudet på Viking Line här! 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det var en kort uppdatering av en lång, händelserik härlig dag till sjöss! Tack ”Ville Viking” för denna gång! -På återseende! Kramar

/ My Martens 

Kommentera (13)

Möte! -Let’s do this!

Godmorgon!  Efter ännu en tuff natt med ångest och oro. Men ingen panikångest! -SKÖNT!

Försöker ladda om inför denna veckan och för att klara av att ta mitt största beslut Någonsin…. Ojojoj! Vad svårt! Mitt hjärta blöder…… Jag greppa efter halmstrån, lösningar, andra vägar och gör allt som står i min makt för att ta RÄTT beslut! Tänk om man bara kunde få facit i handen…. Så enkelt allt hade varit! <3

Just nu, Mys på Skansen! Personalfrukost med några av tjejerna <3

Dom här två är banne mig helt Outstanding!!! Evelina & Vickan! imagejag själv är trött, rödgråten och svullen i ansiktet! Men laddar om inför en ny dag i butiken! imageimageimage

frukt och kaffe i solen innan vi åker till butiken… imageimageimage

Gällande Näthat och vuxen mobbning (tidigarelägg) så sätter jag punkt här! Står helt över den biten, håller mig utanför och väljer att stå över! Vi hörs sen! Kramar

/My Martens

Kommentera (30)

Är det okay att sparka på någon som ligger ner? Vuxna människor som gaddar ihop sig och utför ren och skär mobbning! -SKÄMS! på er! Snart förstår du varför…. väldigt snart!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hej från Öland! Ja du… efter sjukt lång bilresa ca 8 timmar så kom vi tillslut fram till Öland. Det hade hänt en olycka på midsommarafton (tror jag) vid Södertälje typ, så en bro hade gått sönder. lite dåligt uppdaterad känner jag… men konsekvenserna blev SJUKT långa köer och långa omväga i skogen då man inte kan köra den vanliga väga på E4:an. SUCK!

Men Lilleman var ändå på topp, vi tog några extra bensträckare. Jag hade gjort fika och lunch…. och vi hittade på lekar längemed vägen. Han klagade inte EN ENDA gång! Helt otroligt!  -Fantastiska, älskade Lilleman <3

Ny vecka, nya möjligheter skrev jag imorse. Jag försökte nog mest att övertyga mig själv om jag ska vara ärlig!

När jag började närma mig Kalmar/Öland så knöt det sig i magen. Idag är det ”pappa vecka” och just idag var det sjukt svårt att släppa taget o Lilleman och säga ”hej då”. Jag kämpade emot mina egna tårar, jag svalde, svalde och svalde…… Så fort Ludvigs styvmamma ”tagit över” honom och jag vände ryggen till så forsade tårarna.

FY FAN vad det gör ont! PÅ ALLA PLAN!

Att vara varannan-vecka förälder är ALDRIG lätt. Men just precis nu när känslorna ligger som utanpå kroppen så blir allting tusen gånger svårare! 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERAJag har idag fått så sjukt många komplimanger för min outfit idag. Normalt sett bloggar jag bla, om mode och skönhet!

Men det känns just nu så långt ifrån där jag befinner mig…Men eftersom att min personal, mina kunder, OCH tjejen på macken gav mig en komplimang så kan jag ändå tipsa om att den finns på REA HÄR Finns även med andra mönster….

-Kul om man mitt i sitt egna elände kan göra någon annan glad =)

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Efter att jag snörvlat över Lilleman, och hela situationen så hade jag ett personalmöte och planering inför veckan. Det är väldigt svårt att vara stark nu. Jag försöker säga till mig själv och intala mig själv följande…. 

”Var stark” ”du klarar detta” ”Kom igen nu” ”Bara några dagar till” ”Bestäm dig”  ”Bryt inte ihop” osv.

Men det gör så jävla ont! Ont i hela kroppen, och själen!  Jag vet hur kryptiskt detta låter. Jag vet att alla vill ha svar NU!

DET vill jag också! Men jag sitter skapligt bakbunden. Detta måste hanteras på rätt sätt. JAG MÅSTE bestämma mig innan jag delar med mig. Jag vände ut och in på mig själv för att göra det.Dag som natt. 

Mitt i allihopa så är det DRAMA BIG-TIME på andra bloggar OM mig!?!

Det tar mig emot att överhuvudtaget omnämna det här inne! Jag görs det EN gång. NU. Efter detta inlägget så kommer jag inte att kommentera det mer! -Okay? 

Det cirkulerar listor om hur jag påstås ha legat och haft sex med diverse gifta män Rykten om mina nära och kära. Alla vet plötsligt så mycket mer än vad jag själv vet.

Det påstås helt enkelt så mycket sjuka grejer att man inte vet om man ska skratta eller gråta!

-Jag väljer det förstnämnda!!!

HUR kan ”vuxna” dvs, 40 plus mammor sitta och backstabba, kasta skit och gadda ihop sig?!

 påståendena är så sjuka saker att man blir mörkrädd!

Inte bara 40 plus utan även 50 plus!?! Nu menar jag INTE att detta har med ålder att göra egentligen. jag känner mig nämligen som 92 i själen…. Jag syftar på att man i den åldern BORDE ha så pass mycket erfarenhet och förnuft att man borde veta bättre!

Det säger MER om personerna i sig som uttrycker sig på detta vis än vad det säger om mig, -kan iallafall jag tycka! 

-VARFÖR?! Är jag ett sånt fruktansvärt stort hot i denna lilla ytliga blogg värld att man bara måste attackera mig, just precis samtidigt som  jag öppet delar med mig om en livskris?!

-En tillfällighet? Nej, skulle inte tro det! 

Anledningen att jag inte kan sova är för att jag står inför ett beslut som kommer att påverka hela min framtid. Inte bara min utan även Lillemans. Och nej beslutet handlar inte om att jag  skulle vara gravid och det har ingenting med vårdnaden med Ludvig att göra!

Detta beslutet ska jag stå för och leva med RESTEN AV MITT LIV. Nu & för alltid! 

Oavsett vilken väg jag kommer att välja så får det konsekvenser. jag är helt ensam i mitt beslut. jag har inte någon man eller familj att luta mig mot. Jag måste stå på helt egna ben och göra detta på rätt sätt.

DET är något större bekymmer än ryktes-spridning  och näthat som plötsligt av en ”tillfällighet”  bara haglar på mig ifrån bittra nättroll/bloggerskor som sitter ”anonymt” bakom sina skärmar och lägger en massa energi på att försöka förpesta mitt liv och sprida elaka rykten HELT UTAN substans!

-SKÄMS på er! (ingen nämnd, ingen glömd) 

VI är mammor, och genom bloggarna och sociala medier ”halv-offentliga” profiler! DÅ borde man väl verkligen förgå med gott exempel????? 

Jag har EN gång gjort ett offentligt uttalande om en bloggkollega, som utefter hur JAG uppfattade det bettet sig väldigt illa mot mig. EN GÅNG!

Jag skrev, jag publicerade det och JAG STOD för det!  

Men ingen annan klarar av att stå för sin åsikt eller sina uttalanden. bara jag….. Nu smutskastas det, med ”interna” kommentarer och bakom olika IP nr. Men man behöver inte vara en Einstein för att se den röda tråden!

Jag har lärt mig mycket av den situationen då JAG gjorde ett offentligt uttalande.

Jag står fortfarande för varenda ord av det jag skrev. men jag skulle sköta det på ett annorlunda sätt idag.

Jag var en gröngöling i bloggbranchen och åkte på både en och flera smällar innan jag lärde mig. Alla kan göra misstag, även jag. jag är långtifrån perfekt!

Gjort är gjort, jag står som sagt var för varenda ord jag skrivit. MEN kommer ALDRIG att lägga mig på den nivån igen. jag kommer ALDRIG att låta mig ”ryckas med” och ge mig ner på den sandlådenivå igen. DET stadiet är ett minne blått!

Ett av mina motton är följande:

”Ett misstag en gång, helt okay. Men att göra SAMMA misstag två gånger är två gånger för mycket” Jag försöker att leva efter just dom orden…. 

Vet du vad… jag är en ”lant lolla” som är uppvuxen på landet. ifrån Vadstena. (en underbar charmig liten stad)  

Jag har inget bohav av att roa mig på andras bekostnad eller slicka uppåt och sparka neråt. Jag sköter MIN grej. Jag kommer fortsättningsvis inte att lägga så mycket som en sekund av min tid eller energi på detta blogg/nät-hats drama som cirkulerar!

JAG SÄGER NEJ TILL NÄTHAT & MOBBNING BÅDE I BLOGG VÄRLDEN MEN OCKSÅ IRL!

-gör du det också så ber jag dig att DELA detta inlägg!  -Tack på förhand <3

Jag ska nu lägga FULLT FOKUS på att ta mitt beslut. Hålla mig samman, så gott det går. Fokusera på min hälsa innan jag fullständigt faller ihop. FOKUSERA PÅ LILLEMAN!

 Jag lyssnar på kroppens varnings signaler, och tar hjälp ev en Psykolog/life coach. Jag försöker att stå emot sömntabletter/ångestdämpande ett tag till. Jag säger inte att det är fel. Jag är bara så förbaskat rädd för att bli beroende och fastna. -LIVRÄDD! 

Jag läser varenda kommentar/mail som ni skriver till mig. Jag är djupt rörd och tacksam över hur många fantastiska, omtänksamma människor som finns där ute <3

jag gråter samtidigt som jag läser era ”historier” och blir både skrämd av hur ”vanligt” det är, men också tacksam över hur modiga ni är som delar med er! Jag är i TILLFÄLLIG psykisk obalans.  Jag är medveten om det.jag kämpar med både kropp och själ!

Jag mår just nu skit, jag är inte på topp, men jag är öppen och ärlig med det….. och står för både vem jag är och vad jag gör till 100% ! 

Jag tar hjälp av min omgivning och väldigt snart…. väldigt snart så kommer DU att få förstå varför!

Fram tills dess!

TACK för att DU är DU! Tack för din omtanke och ditt stöd! Utan dig så vore bloggen INGENTING!

-Vi ska peppa, stötta och lyfta fram varandra <3

Både i med och motgång! -GLÖM INTE DET!

 Det är just i dom lite svårare stunderna som man ser vilka som verkligen bryr sig. Det är just när det blåser extra hårt som man ser vilka som finns…OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Denna Veckan är det SISTA veckan på våran årliga LAGRRENSNING: 50% på ALLT! Krukor, fruktträd  jord, inredning  kort, ljus, ja…. ALLT!

Just därför kommer jag att befinna mig nere på solen och vindarnas ö, Öland hela veckan.

Precis som Ferdinand så ska jag  dofta på mina blommor, samla kraft i min Handelträdgård. Min fina butik <3 

FullSizeRender

Varma kramar

/ My Martens 

Kommentera (72)

Ny vecka, nya möjligheter! -Mot Öland!

image

Godmorgon! Jag är verkligen rörd över ditt engagemang! Jag är fortfarande chockad över hur många som har en erfarenhet av ångest! Jag fick en present från en bloggläsare igår. Två böcker och ett privat meddelande, TACK! <3

blev så förvånad, hittade det på min bil utanför där jag bor….. 🙂image

Inatt har jag sovit oroligt igen. Vaknat, vridigt och Vänt. Men jag har inte haft någon ”riktig” panikångest attack! Jag har ångest, och är nervös inför veckan. Jag är vemodig inför mitt beslut. Men samtidigt så börjat tiden rinna ut och det är dags att få ett avslut på detta!

En tidig men mysig frukost, med mitt <3 innan vi börjar bila ner mot Öland. Ingen stress nu, jag tar allting i MIN takt. 

Denna veckan gäller det! Fullt fokus, tuffa beslut, men en extrem vilja från min sida. Jag ska fixa detta!imageimage En morgonkaffe i trädgården innan våran roadtripp!

Nu mot butiken, My’s Blommor! Där våran åriga Lagerrensning pågår för fullt! 50% på ALLT!

-Vi syns kanske där? 

-Ny vecka, nya möjligheter!

kram

/My Martens

Kommentera (20)

Psykisk-ohälsa?! Bakslag! Varför ger ångest fysisk smärta?! Varför ”vågar” man inte prata om det?!

image

 

hej fina! Här kommer ett lite längre och ganska obekvämt inlägg. Men först några rader om gårdagen som var helt underbar!

 Vilken härlig midsommar vi haft! Lyckliga barn = Lyckliga föräldrar!!! Hudiksvall är underskattat! Vilken natur, vilket lugn, vilket PERFEKT ställa att ladda om batterierna på!

Igår började vi dagen med en sovmorgon. Kin och barnen tog ett morgondopp. Vi väntade tills efter frukosten… Sen åkte vi ut på en liten tur med båten! Ludvig var så jäkla glad! Från morgon till kväll! Det verkligen strålade om honom! 

Det var ca 29 grader i SKUGGAN! Nu visar sig Sverige från sitt bästa jag! <3imageimage imageimageimage

Kin är ju bara helt underbar!!! Genuin, omtänksam, äkta, rolig och en kvinna med båda fötterna på jorden <3 och väldigt klok!

Att fira midsommar uppe hos dom var verkligen som balsam för själen. Jag är väldigt trasig just nu. På många plan!

Men jag gick lixom in i en ”bubbla” där uppe. Jag skrattade och levde i ”nuet”, slappnade av.  Väldigt skönt att vila hjärnan för en stund. Sova ikapp lite grann….. Men framförallt att se hur glad Ludvig var. Han var överlycklig! Jane & Julia som är ”stora tjejer” i jämförelse var så otroligt omtänksamma och inkluderade honom i allt vi gjorde. Kins föräldrar Astrid & Bror var också helt underbar!

När vi skulle åka hem så vinkade all hej då vid bilen… Jag tror att jag han köra ca 300m in på skogsvägen innan Ludvig började storgråta! -VAD händer frågade jag?!

”Men mamma, jag vill inte åka hem jag vill stanna här” svarade Ludvig mellan tårarna. Vi prata lite om detta. Och konstaterande att det inte är sista gången vi ses. Då förklarade Ludvig att detta var den roligaste midsommaren någonsin!

DET gör gott i mamma hjärtat! Speciellt just nu när man känner sig lite otillräcklig på många sätt.

-TACK KIN, för att du övertalade oss att komme upp <3 Tusen tack!  <3imageimage

Vi avslutade dagen igår med ett glas bubbel, alkoholfritt för mig och lite smågodis. UNDERBART! Sen körde vi hem. Hem till Sigtuna. Vi kom iväg på eftermiddagen. Jag tyckte det var bättre att köra när det blivit lite svalare. Resen hem gick lätt och smidigt. Jag kände mig mer ”som mig själv”. Jag tänkte för mig själ att jag lyckats ta kontrollen över allt igen. Att några dagar i Norrlandsluft med underbara vänner hade gjort mig gott. Det hade det såklart gjort. Men det sista beslutet måste ändå fattas. Det sista och största beslut som jag någonsin tagit kommer inte att lösa sig självt. 

 Men att komma hem, var som att kliva in i en ångset bubbla igen.- VARFÖR är det så? Tårarna började rinna…. jag dolde det så gott jag kunde för Lilleman. Verkligheten slogs emot mig på ett fruktansvärt sätt. jag Försökte hålla mig lugn, slängde in en maskin tvätt, packade upp och gosade ner mig i soffan med Lilleman och tittade på film. Jag kämpade emot alla mina inre känslor. Jag lyckades somna, med lätt ångest.

MEN vaknar upp med en riktigt panikångest attack igen. Rusande hjärta, hög puls, kallsvettig som efter en mardröm. Svårt att andas, tryck över bröstet. Rädd, trött, förvirrad. Jag ville bara skrika, högt, -HJÄLP! Ta bort mig ur detta! Jag orkar inte mer, jag klarar inte detta, Jag ger upp!

Jag famlade upp, öppnade dörren ut, satte mig på gräsmattan i bara nattlinnet och grät… jag grät så mycket att jag inte trodde tårarna skulle räcka till. Jag satt där i någon timme innan jag sansat mig. Innan jag kände hur jag kunde börja andas igen. Jag förstod att detta ”bara” var ännu en panik ångestattack.

-VAD är det som händer?! HUR kan en ångestattack göra fysiskt ont?!

Nu har det varit så här i nästan två veckor. Det känns som om jag inte klarar mer. Jag trodde uppe i Norrland att jag kommit ifrån det. Att det hjälpte med lite ledigt…. men det hjälpte bara för stunden.

Det här beslutet jag skriver om är såklart grund utlösande faktor till detta. Men ångest är nytt för mig. Helt nytt. Jag vet inte hur jag ska tackla det.

-Hur jag ska hantera det?!

-Är det detta som kallas ”psykisk ohälsa” ?

-Varför är detta ämnet så tabubelagt?

-Varför är det ingen som vågar prata högt om det?

image

Det är frågor som ekar i mitt huvud. Jag hade i min vildaste fantasi inte kunnat föreställa mig att jag själv skulle få uppleva detta och faktiskt må så fruktansvärt dåligt.

Jag har varit med om en hel del, men har aldrig upplevt denna både fysiska och psykiska smärta!

Jag skäms inte över att skriva det. Men jag är livrädd över att inte ha kontroll över min situation. jag känns mig maktlös och förtvivlad. 

Jag kämpar inom mig själv med alla känslor och gör ALLT SOM STÅR I MIN MAKT, för att inte klappa ihop fullständigt!!! Jag har tagit hjälp av en life-coach! 

Jag har sållat bort allt jag kan på schemat just nu. Prioriterar bara det viktigaste.  Det enda jag har kvar är det som egentligen rör beslutet jag skriver om. Denna veckan måste jag ta det.

Det skrämmer mig, stressar mig och jag vet fasen inte hur jag ska klara av det!!! Usch nu gråter jag igen! Jag vill inte, jag orkar inte! Jag kommer inte klara av att gör det!

Jag greppar efter halmstrån och lösningar som ska göra så att jag slipper…. men jag hittar ingen lösning. Det gör så j*vla ont! Jag kämpar så j*vla hårt, men springer mig bara tröttare… 

Jag tycker inte om ordet ”att gå in i väggen” det är alltför många som tar lättvindigt på det. ett exempel av många, Unga 90-talister som jobbat deltid en sommar och sen kallar sig utbrända.

Men nu förstår jag det riktigt allvarliga i det. Jag känner inte igen mig själv, glömmer saker, enkla vardags ting. Kan inte sova. Kan somna mitt på dagen (om jag inte jobbar) för att sedan vakna lika trött igen. slår fel kod på kortet, tills bankomaten tar kortet (suck), handlar i affären, men glömmer matvarorna kvar i affären (dubbel suck)  Åker iväg för att göra ett ärende, men kommer inte ihåg varför jag åkte ?!?.

När det blir ett projekt att packa resväskan som jag packar upp och ner flera gånger i veckan. Alltså jag är normalt sett ett riktigt ”packning proffs” Men jag sitter bara där framför väskan och vet inte vad jag ska göra. Till och med DET känns övermäktigt… Då har det gått liiite för långt. 

Då inser även jag att jag är ute på riktigt hal is. Jag är inte van vid detta. Jag är en riktig ”pippi långstrump”

-kan själv! Men just nu så kan jag inte själv. 

Ni är så otroligt många som varit modiga att kontakta mig, både här inne på bloggen, men också som anonym i privata mail. Jag vill verkligen att du ska veta att jag LÄSER ALLT.

Jag är så galet tacksam och imponerad över hur DU vågar dela med dig. lite smått chockad över att inse hur vanligt detta är. Och hur många som varit med om det. Men man kan inte förstå ångest, om man inte upplevt det! Det vet jag nu.

bara för att jag inte svarar, på ditt mail eller din kommentar så betyder inte det att jag inte läser den. m

Men jag förmår inte att svara just nu. Jag orkar inte. Jag svara inte ens mina nära och kära. jag är tillfälligt folkskygg och kan bara umgås/prata med några få av alla jag känner.

Såhär kan jag inte ha det i längden det är ohållbart. Då går jag sönder helt. Det FÅR inte hända. Men jag ör medveten om problemet och jobbat på det. Min lige-coach/psykolog, kbt… Kalla det vad man vill, är en BRA stöttepelare just nu! 

Jag har en Lilleman som behöver sin mamma. Ludvig, mitt allt, viktigare än NÅGONTING annat!

 En hund som behöver sin matte. Anställda som behöver sin chef. Jag har så många som är beroende av mig i olika jobb sammanhang. Jag räcker inte till!  

I ärlighetens namn så klarar jag knappt av att finnas där för mig själv. Jag är trött, väldigt trött…….

Tack för att du delar med dig. Jag lovar dig att jag kommer att gå stark ur detta. jag vet inte hur, eller när. Men jag vet att jag ska hitta ett sätt att göra det.

Du kommer få finnas med på min resa oavsett vilket beslut det blir. Det blir en drastisk förändring åt vilket håll jag än väljer att gå. Nu är det bara dagar kvar.

jag kämpar mellan hopp och förtvivlan. Jag skriver bara öppet och ärligt om vad som rör sig i mitt huvud just nu. Jag är ledsen för att min blogg plötsligt förvandlats till en deppig ångest bubbla. men bloggen handlar om mitt liv, min vardag. Just nu befinner jag mig här, i ett mörkt kaos.

Jag hade två alternativ. Att sluta skriva helt. och lägga ner bloggen. Eller att skriva nån gång då och då och helt enkelt vara ärlig. Det ÄR en läskig känsla att öppet skriva hur jag mår och vart jag befinner mig. Det ÄR  INTE lätt.

Men jag har lovat en ärlig blogg och så kommer det att förbli. Så länge jag håller mig över vatten ytan så kommer jag uppdatera då och då.

 Denna veckan jag har framför mig är bland det värsta jag varit med om. Imorgon åker jag till Öland. Lämnar Lilleman till sin pappa och kavlar sedan upp ärmarna och gör det som måste göras…..

Jag ser mig inte som ”utbränd” men jag ser mig som tillfälligt svag.

Det gör inte mig till en sämre människa för det, det är precis såhär livet är. Det går upp och det går ner. Och just nu är jag inte långt ifrån botten. Men då finns det ju bara en väg att klättra!  -Upp! 

Kram & tack för att DU finns <3

/ My Martens 

Kommentera (60)