VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Ett medvetet bakslag, med fokus framåt!

  • Inlägg av:
  • Datum:
  • Kategori: Allmänt

Varning för låååångt inlägg ?

73DE65E5-B4E5-4F00-B974-EA918B76B459

Hej på er!
Den där killen är mitt allt ??❤️
Min styrka, min svaghet, och någon jag älskar högre än jag trodde var  möjligt ?

(- Någon förälder som känner igen sig?? )

Det var längesen, Men nu komme ett klassiskt ”My Inlägg” igen.

Långt, delar av återupprepning och en massa känslor?

Jag har känt mig lite frånvarande här inne ett tag.

Delvis ganska opersonlig och inte som mitt ”vanliga” jag. Jag har slutit mig, varit långt ifrån så öppen som jag ”brukar” vara.

Förmodligen för att skydda mig själv. Öka min integritet, och fokusera på det viktigaste. För att helt enkelt klara av allt vad denna hösten har inneburit för mig .

Jag antar att det är en kombination av en lååååång höst med diverse utmaningar.
Nu när det har börjat lugna ner sig, och jag inser hur mycket som hänt börjar allt jag stängt av komma ifatt….

I början av sommaren jobbade jag dygnet runt med att få klart och bygga upp min lilla träningsstudio☺️

Ludvig var med mig hela sommarlovet och var min bästa hjälpreda ???

C4849E11-575E-45A9-AFE2-096BB9BB34FD99D244D8-ED42-420C-B0F0-D03FEACE7677

I Juli klev jag in i rollen som Brandmanger på Lohilo?

Att vara ny på jobbet är alltid en utmaning. En rolig utmaning, men också intensiv. Nya rutiner, strukturer och galet mycket att göra! ????

Jag älskar ju utmaningar så här är egentligen MIN största utmaning att hålla balansen och inte jobba dygnet runt och tappa bort mig själv?

Men som Brandmanager jobbar man långt ifrån inramade tider, det blir mer av en livstil ?

-HUR kul som helst ?

{"total_effects_actions":0,"total_draw_time":0,"layers_used":0,"effects_tried":0,"total_draw_actions":0,"total_editor_actions":{"border":0,"frame":0,"mask":0,"lensflare":0,"clipart":0,"text":0,"square_fit":0,"shape_mask":0,"callout":0},"effects_applied":0,"uid":"B971D5A0-1AAB-4939-9751-1D2F8FA4E2A6_1567351364581","width":1278,"photos_added":0,"total_effects_time":0,"tools_used":{"tilt_shift":0,"resize":0,"adjust":0,"curves":0,"motion":0,"perspective":0,"clone":0,"crop":1,"enhance":0,"selection":0,"free_crop":0,"flip_rotate":0,"shape_crop":0,"stretch":0},"source":"share_action_sheet","source_sid":"B971D5A0-1AAB-4939-9751-1D2F8FA4E2A6_1567351364589","origin":"gallery","height":1598,"subsource":"done_button","total_editor_time":197,"brushes_used":0}

IMG_3288

Detta följt av en extremt knepig situation med Lilleman och hans skola och en situation som jag håller helt utanför bloggen. Mitt hjärta gick i krasch och jag har agerat utifrån det?.

Där vi sedan hamnade i en dialog och en långdragen soc-utredning ( odramatisk) men där vi alla tillslut landade i Ludvigs flytt upp till Stockholm.

Denna situation, och alla beslut som likt en kedjereaktion följer ( bostad, jag , jonas, flytt, skola osv) Det tog/tar enormt mycket energi från mig….

Vi är inte riktigt klara. Men vi är iallafall överens, och snart hoppas jag att vi även kan få en skolplats.

Jag stålsatte mig och bestämde mig för att bara vara stark, gör mitt bästa och försöka ta bort allt som jag inte behövde prioritera. stängde av känslorna och fokuserade till ?

Så när mina nära och kära har smsat och frågat vart jag tagit vägen, så har jag bara haft fullt upp med…. ja typ allt. Livet?

Parallellt med denna situation så har vi flyttat min extra pappa ( som fick en stroke) och hans fru. Detta har också varit måååånga möten, samtal med olika myndigheter, boende personal, hemtjänst, och turer fram och tillbaka för att försöka få dom att få bo tillsammans.

Man vill en sak, men praktiskt ser behoven olika ut. Komplicerat. Bara denna situation skulle kunna bli en hel novell.

FFEC0793-3DC8-441B-A24E-B16E68F3E70B

Samtidigt har jag insett att jag måste acceptera att saker inte kommer bli som förut. Att jag aldrig kommer att räcka till i denna situation. och hur mycket jag än försöker så blir det lixom aldrig riktigt bra igen. Det gör ont. Väldigt ont?

Jag saknar min extra pappa något enormt. Han är där, men inte som den extra pappa jag känt i större delan av mitt liv…

5273C92D-5814-435F-8E4A-583955B45F41

Så denna hösten har jag kastats mellan ovisshet, olika möten, myndigheter, paragrafer och EXTREMT  många situationer som kräver snabba beslut, och ett enormt ansvar….

Hela den här situationen med Ludvig, vart han skulle bo, och gå i skolan är ju någonting som jag är enormt glad och tacksam över. Men vägen hit har varit lång. Jag har under många år försökt vända ut och in på mig själv. Var alla till lags, med fokus på Ludvigs bästa❤️
C70D3DFC-D9F1-410C-8E06-129623DAA65B

Jag pratade nyss med rektorn på den skola vi fick plats på men sedan inte hade plats) Så nu håller jag tummar och tår för att vi får denna plats igen…..  ✊?

Jag känner att vi är såååå nära nu. Nu önskar jag mig liiite generell medvind faktiskt???

Att jag ”gav upp” min trygghet och vardag i Sigtuna där jag och Ludvig hade landat och byggt upp en vardag var nog det dummaste jag gjort. ( Med facit i hand )

Jag gjorde det av ”rätt” anledning, i tron om att det var det bästa för just Ludvig ❤️  men det visade sig ju att det inte var det.

MEN, om vi aldrig hade provat så hade vi ju inte heller vetat……

Ludvig hade förskola i sigtuna och dagmamma på öland varannan vecka. En flight på 50 min✈️

Det fungerade riktigt bra, tack vara alla inblandade. ( dagmammor, förskole personal, och våra två familjer som överöste med kärlek från oss alla ❤️ )

Men inför förskoleklass finns det en lag som säger att man inte får ha två skolor. ( naturligtvis, skolplan, kompisar osv??)

Jag och Ludvigs pappas var överens om att vi inte kunde komma överens, så vi enades om att ta det rättsligt. = Advokater, smutskastning, och förberedelser inför tingsrätt.

Jag menade att han ”övergav” oss genom otroheten och Ludvigs bror, han menade att jag efter det valde att flytta från Öland.

Det finns ju egentligen inte så mycket rätt eller fel här. Båda delarna stämmer ju. Det ena ledde ju till det andra….??‍♀️

Men det kändes så fel. Hela min magkänsla skrek nej. Rädslan över ovissheten, känslan av att smutskastningen skulle spåra ur och bara göra allting ännu värre.

Jag ställde mig egentligen frågan,  ”Vad är bäst för Ludvig”.

Jag ringde upp hans pappa, Jag var på surfcamp i Portugal, en vecka kvar till rättegång. Jag satte mig i crossfitboxen och satt nog där i 2 timma och stirrade på mobilen innan jag tillslut ringde upp.

17F7A0E8-CDF8-41CC-9F6A-3169474BA4DF

Ludvig hade nämligen sagt en sak precis innan denna träningsresa…. ”mamma, jag vill vara med dig, och jag vill gå i samma klass som min bror” .

När han sa det så insåg jag att jag inte hade några val.

Jag samlade därför mod till mig för att ringa upp, och började meningen med  ”vit flagg” jag flyttar ner till Öland igen.

Vi pratade ganska länge, skrattade och var hyfsat överens. ( Vilket vi nästan alltid varit i det stora hela)☺️

Jag sa upp lägenheten, sa upp mig på gymmet där jag hade alla mina pt kunder, och lämnade bort att förstahandskontrakt.

Jag, Bobby, Jimi, mina sigtuna grannar, David & Julia, & Marie packade hela natten innan flytt? (hittade inte bilderna från denna natt)

B5602CDA-33EA-4E46-9E29-183231343E01

Jag grät. Ville inte flytta. Mina närmaste fanns där, som stöd ??❤️

Jimi höll dock på att dö av en chock över hur mycket grejer jag hade och hur oförberedd jag var? Bobby började rensa min garderob och alla fick mig att skratta i eländet och hjälpte mig igenom även detta. Under denna perioden var jag påväg tillbaka från min utbrändhet, och detta hjälpte knappt till att lämna den trygghet jag byggt upp vill jag lova ?

Min pappa stod med lastbilen redo utanför nästa morgon. Jag grät igen. han ”skällde” på mig.
Men på ett kärleksfullt sätt.

En parentes, Det finns INGENTING som jag hatar så mycket som att flytta! Det har förföljt mig heeeeeela mitt liv!?

Så…. med denna delvis återupprepning så hamnar jag tillbaka i nutid.

Jag har även under denna hösten tömt mitt älskade torp på Öland och flyttat en gång till. Kommit in i min nya roll på LOHILO, gjort träningsresor och event. Fokuserat, stålsatt mig och satt enorma krav på mig själv……

A552EA4E-DBD3-411B-A3D4-B66B813FA1C7

samtidigt har vi flyttat in i lägenheten i stan. Vi har precis boat in oss. (Jonas har vart en riktigt klippa! ??❤️)

Vi har ordnat Ludvigs lilla rum. Gjort iordning ett sovrum till mig i ”matrummet” och satt in matbordet i vardagsrummet. Ska försöka ta lite bilder så ni får se ? -Mysigt!

Allt för att förbereda Så mycket som möjligt inför att han flyttar upp?? ( Jag har nog inte fattat att detta händer ännu ❤️)
750F0FFC-6EFF-4D77-B438-C894E4AFF6C83F4C1526-BFE8-45BF-B8DC-593C917AF6A2

Men… Det var ju inte det jag ville komma fram till .Jag ville dela med mig av detta då många av er skrivit PM/DM till mig att ni saknar ”mig och mina ärliga inlägg” .
Jag har helt enkelt inte orkat dra alla turer fram och tillbaka. Jag har haft fullt upp med att hålla ihop. Att fungera.

Jag har dessvärre inte alls levt som jag själv lär.

Jag VET och förespråkar till mina egna kunder och klinter hur viktigt det är när livet stormar eller man står inför påfrestande och utmanade situationer att man verkligen prioriterar sig själv först???

Hur viktigt det är med rutiner, sömn, bra och näringsrik kost osv.

Här har jag failat helt!?‍♀️

jag har INTE prioriterat mig själv. Jag har slavarat med allt som rör just min egna träning och kost.

Hoppas över mina rutiner skjutit upp allt som har med mig själv att göra.

?Jag har suttit uppe för länge och jobbat om kvällarna ( lohilo, blogg, skol/soc situationen) osv.

? Jag har hoppa över måltider ( Bara slarv! )

? Jag har även  ifrån mitt träningsschema till lite ”huller om buller”

? jag har slarvat med allt, sömnen , rutinerna osv.

Så…. Vart vill jag komma med detta. Lustgas-metoden!

Hjälp dig själv för att kunna hjälpa andra. Det är sååå viktigt!

Jag kommer ALLTID att aktivt behöva jobba med att bromsa mig själv. Att hålla balansen. Det e min utmaning. Livet kommer vara utmanande ibland.

Oavsett vad vi står inför så måste vi ge oss själva den absolut bästa förutsättningarna. Oavsett vad vi bär på för baggage, eller vilka utmaningar vi ställs inför så är det ju SÅ viktigt att vi prioriterar oss själva, och våran hälsa  först!

Med det sagt, så lovar jag mig själv framför alla er, att bli snällare mot mig själv. Sänka kraven, prioritera mig själv och ge mig själv de bästa förutsättningarna för att vara mig bästa jag ❤️??

-Prioritera in det som får mig, min kropp och min hälsa att må bra ❤️

Nu fnissar vissa av mina klienter och vänner åt mig. Just för att jag inte alltid lever som jag lär……

Men det är just det, vi är alla mänskliga . Jag har kört av ”min bana” lite gran…

Men utan att krascha i diket så är jag nu sedan en tid på rätt spår igen ??=ökad medvetenhet och självinsikt.

/ My Martens


Kommentarer


  1. Lotta Lennartsson 28 november, 2019 on 18:31 Svara

    Så stark du är som fixar allt fast du inte tror det Så bara kämpa för du kan allt du vill ska hända kram ❤❤❤

    • My 28 november, 2019 on 18:35 Svara

      ❤️❤️❤️ Tack Lotta ??

  2. Lars Karlsson 28 november, 2019 on 19:34 Svara

    På något sätt så fixar du det.
    Sträck på dig. Du är mycket duktig.
    Kram L

  3. Tina 28 november, 2019 on 20:20 Svara

    Wow My att du ff står rakt upp.
    Men du ska se, allt faller på plats snart.
    På måndag ska min fula knöl kollas, hoppar mellan totalt mörker till ”allt är bra”.
    Kram o ha en mysig 1.a advent

    • My 28 november, 2019 on 21:00 Svara

      Men åhhhh! Styrke kramar ??❤️

  4. Hannah 28 november, 2019 on 21:06 Svara

    Jag förstår inte inlägget. Bor du på Öland eller i Stockholm nu? Någon ska flytta ”upp” skriver du. Jag får inte ihop det. ?

    Är det bara jag som är trög?

    • My 28 november, 2019 on 21:49 Svara

      Jag har ju haft dubbla bostäder i fler år. Men skriver att jag tömt torpet och endast har lägenheten i sthlm kvar. Jag skriver även att Ludvig ska flytta upp på heltid. För att börja skolan här i sthlm ( = anledningen till att jag tömde torpet) ?

  5. Mia 28 november, 2019 on 21:16 Svara

    My… ja , det du beskriver är livet… dock rätt så likt en ” dalbana”. Och när man också står där ensam med alla beslut, gör det ju saken inte lättare. Visst du har vänner att dela dina tankar med, men det är ju ändå du som ska ta beslutet i alla situationer- i slutändan. Och ibland kan man ju önskar att det gick att sia om framtiden… men ur varje ” dal” kommer en uppförsbacke till toppen?när du känner att det känns rätt i hjärtat, då blir det bra runt ikring oxå.
    Och aaaandaaasssss emellanåt❤️

    • My 29 november, 2019 on 08:59 Svara

      ????❤️❤️❤️❤️ Kram

  6. Annica 28 november, 2019 on 22:45 Svara

    Heja dig återigen!! Trots din uppväxt, din dyslexi och din tror jag att jag uppfattat rätt, adhd diagnos, gör du allt rätt som mamma.
    Älskar dina ärliga, dock ibland upprepande inlägg, men förstår att de har varit nödvändiga i din process.
    Kram.

  7. Ann 29 november, 2019 on 10:55 Svara

    Detta är det verkliga livet! Så här har många det. Livet går upp och ner.

    • My 30 november, 2019 on 08:03 Svara

      Ja, sååå sant. Upp och ner som en berg o dalbanan ?

      Man påminns av att stanna upp och vara tacksam för det man har ❤️??

  8. ann 29 november, 2019 on 12:42 Svara

    Kanske det dyker upp en perfekt bostad i Sigtuna så småningom. Vem vet ?

    • My 30 november, 2019 on 08:01 Svara

      Hihi! Drömmen ?

      Men nu är ju jobb, studio och annat i stan.. Men nån gång kanske ?

  9. Lava 29 november, 2019 on 13:51 Svara

    Kan inga som står My nära och som är kloka och handlingskraftiga, hjälpa henne få stopp på denna evinnerliga repeat av livshändelser??
    Hjälpa henne kliva ur den här totalsnurriga labyrinten?
    Det har länge varit kaos
    Det ÄR fullkomligt kaos
    Och det kommer att förbli kaos om repeaten fortsätter
    Dessutom inför öppna ridåer, inför hela befolkningen!
    Det är ju hemskt!

    • Linda 29 november, 2019 on 14:11 Svara

      Verkar vara din hjärna som är kaos. Det låter på dig som att du är ett barn….

    • My 30 november, 2019 on 08:00 Svara

      Wow! Kaos?

      Eller en av många mammors livstil.

      Vi har varit igenom en del. Otroheten som ledde till separationen. Åren som följde av att ”landa” i det. Jobb, livet, cancer, dödsfall, stroken…. Ja. Livet.

      Utmaningar har vi alla. Ja, jag bloggat. Delar med mig av en del här inne.

      Tycker nog ändå man ska fokusera på hur lita ”kaos” det är med tanke på de utmaningar, jag och min familj prövats utav.

      Jag står kvar. Starkare, klokare och med en enorm tacksamhet.,,. ??

      Jag hade aldrig kunnat driva bloggen, som också är mitt jobb. Om jag inte varit så pass öppen och ärlig som jag är. Det hade inte fungerat…..

      Och nej. Det är inte ”fullkomligt kaos” som du beskriver det. Vi har landat, och allt har ju dessutom fallit på plats ??❤️

  10. St 29 november, 2019 on 15:39 Svara

    Förstår inte detta med skolan,ni fick en plats som ni sen inte fick, men nu kanske ni får den i alla fall. Är det en kommunal eller privat skola? Har de nån form av kö system?
    Allt annat du skriver om klarar du, det har du gjort innan så det redet sig nog. Men kom bara ihåg att ANDAS och kör inte i 180 hela tiden ?
    Kramar

    • My 30 november, 2019 on 07:55 Svara

      Nej.., det gör inte vi heller. Det är en kommunal skola. Och det har skett ett ”misstag” ? men snart måste vi ju vara få en plats….. ?? Försöker ?

  11. Anna 29 november, 2019 on 20:51 Svara

    Dammtussar innanför dörren på på gymet,
    Ok ,förklaringen är kaos

  12. A 29 november, 2019 on 21:03 Svara

    Stackars din son, det är honom det är synd om. Ett barn som ska ta hand sin mamma!

    • My 30 november, 2019 on 07:50 Svara

      Förlåt? Min son är 8 år ? Kanske har du hamnat på fel blogg, och blandat ihop mig med någon? ?

  13. Charlotte 29 november, 2019 on 22:31 Svara

    Du är en jättefin mamma som bryr dig om din son och hans mående så gott det bara går märker vi alla som har lite innanför pannbenet.

    Kämpa på my, du/ni har kommit långt redan❤️

  14. Helena 30 november, 2019 on 06:56 Svara

    Nyfiken varför ni nu väljer Stockholm, vill Ludvig bo där nu och inte Öland? Varför lämnade ni Sigtuna? Pga att du jobbar i stan och det blir enklare? ?

  15. Ullis 30 november, 2019 on 10:28 Svara

    Men sa Ludvig inte just att han vill bo med mamma men gå skola med sin bror? Ska brorsan också börja skolan i Stockholm då?

    • My 3 december, 2019 on 08:26 Svara

      Det fungerade tyvärr inte… Så
      Dom ska inte gå tillsammans. Mer än så kommer jag inte dela med mig av.

      Vissa saker bör bara vara privata, och stanna inom familjen. Eller i detta fallet familjerna

  16. Charlotte 30 november, 2019 on 20:49 Svara

    Haha vilka sjuka hjärnor du har på din blogg my. Gick in här nu o kolla. Jag har och är trogen följare och kommer så att fortsätta om du vill förstås.

    Blir bara mållös när jag läser vissa kommentarer. Men ärligt my, tror du att människorna faktiskt ”är” något labila och lever i sina egna världar , eller tror du att människorna är genuint ruskiga och spelar teater här på din blogg ?

    • Charlotte 2 december, 2019 on 21:25 Svara

      Ha det så bra lilla my med all din kraft!! Kram Charlotte!

      • Charlotte 2 december, 2019 on 22:52 Svara

        Känns inte alls bra. Fick inte alls nåt nåt svar som jag önskade tillbaka. Men men , ibland blir det så . Ha de gött my! Kramar!

    • My 3 december, 2019 on 08:22 Svara

      Hej!

      Nja.. Både och tror jag. Det finns tyvärr människor som man aldrig kommer att förstå sig på… Men man får acceptera det, och helt enkelt bara ”står över” det och föregå med bättre exempel … ☺️

Lämna ett svar till Charlotte Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *