Min dag i bilder….
Mys frukost hos min kalmar-fru. Tända ljus, doften av hyacinter…. nygjorda cappuccino och mina favvo knäcke med ägg! Min kalmarfru, hon vet hon 😉
Jag hämtade Ludvig i skolan redan strax efter lunch. Vi skulle ha en liten jul-plåtning, samt en playdate. Vi skulle åka över på östra sidan, öster om Gårdby =)
Påvägen dit körde jag av och titta spå mitt gamla hus.
Jag jobbar extremt hårt med mig själv just nu… Ångesten kommer och går. Speciellt här nere. Jag behövde möta den skräckinjagande känslan som jag tidigare känna där. Lilleman såg fram emot att åka dit…. jag själv hade en klump i magen. Dör stod det. MITT hus. Som jag trodde att jag skulle bli gammal i. MITT hus som jag trodde skulle hjälpa mig att växa mig stark efter separationen. Jag, Lilleman och vovven Tezz flyttade in där. VI MOT VÄRLDEN.
Jag var så stolt och lycklig att jag köpte mitt alldeles egna ben. jag skulle stå på egna ben och klara mig själv. Ludvig tog sina första steg där. jag firade hans 1 års dag där. Jag och vännerna firade julafton där.
Hmm…..
Men lyckan blev kortvarig. Trakkaserier, polisutredningar, hot och många rundor senare så gav jag upp.
Jag tvingades sälja mitt drömhus, min borg. Jag var inte trygg, jag var livrädd. Mitt psyke var ordentligt nedtryckt… Idag kom jag tillbaka. Med nya ögon. Hand i hand gick jag och Lilleman fram för att tjuvkika.
Det var ingen hemma, annars hade vi bett om lov för att få kika närmare. Så vi höll oss istället på avstånd. Men idag, x antal år senare… x antal terapi timmar senare.. Så kunde jag se på mitt tidigare hus med värme . Någon bor där, och det såg varmt och tryggt ut….
Det gör inte ont i mig längre.
Vi kom fram till Emma och herman en stund senare. Dom hade kattungar hemma…. SÅ söta!!!
Världens husligaste Emma hade bakat saffranskaka! Mums så gott! Emma är en vän sedan många år. Typ tio… Vi har jobbat en del ihop och en vänskap växte fram. Jag älskar Emmas hus! Så fint!
För att inte tala om hennes veranda! Den kommer du kanske att få se mer av längre fram 😉
Med vissa vänner spelar det ingen roll hur lån tid det går mellan gångerna då man ses. Det är precis som vanligt när man väl ses iallafall =) Emma är en sådan vän…..
Emma & Herman
Lilleman & herman. Båda födda 2011.
Jag skickade en bild på kattungarna till Jonas och fick tillbaka denna…
Stina och Sture har packat ner sig själva! Sötisar! Jonas får skylla sig själv att dom hårar ner resväskorna. För om man inte stänger locket…. Då lägger dom sig där! hehe! Lilleman och jag är för första gången i lägenheten uten katterna.
-Det känns JÄTTE TOMT!
Men imorgonkväll. Då är vi alla återförenade! Kram & Gonatt!
/ My Martens
Stina å Sture ? haha underbart att se dom å att det funkar så bra med dom hos Jonas (fast vi saknar dom ju så klart haha)
Haha! Ja…. tänk att det ordnade sig Tillslut ??☺️ måste ses snart! Kram
Ja det måste vi! ? å vilken himla tur du hade lite is i magen å hittade en ännu bättre lösning för hårbollarna så ni fick behålla dom där dom hör hemma ❤️ Kram
Duktiga kissemisser kör försiktigt kram ???⛄???
Tack ??❤️
Men hur söta?!? Stina o Sture ?
Vilket fint hus du hade. Vad arg man blir när man läser vad folk kan göra. Vet du vem de var? De borde få vad de förtjänar. Kram
Jag förstår att det måste ha gjort ont att lämna det huset. Det är jättefint. Det viktiga är att du nu känner att det inte gör ont längre. Ibland behöver man få ett avslut för att kunna gå vidare. Å det har du gjort med Jonas. Ni är på väg att bygga ett fint liv tillsammans. (L)
Så bra av dig att du övervann din inre strid och åkte och tittade på ditt gamla hus. Du har haft det kämpigt många gånger men som lite plåster på såren så kom Jonas i din väg. En sån rar människa han verkar vara. Kram ❤️