VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Panikångest, bakslag och rosacea attack!

  • Inlägg av:
  • Datum:
  • Kategori: Allmänt

IMG_8334

Hej fina du!

Detta är inget ”happy feeling” inlägg! Så till dig som tycker att jag ältar, återupprepar mig och  gnäller,  LÄS INTE detta inlägg, hoppa över detta.

Jag mår piss, Skit! Jag mår inte bra idag!

 Ångesten kom som ett brev på posten…. gråter till och från! Gråter nu! Sitter i trädgården och vet inte vad jag ska börja med. Vilken ände jag ska strukturera upp det här.

Jag Vänder ut och in på mig själv för att vara ”alla” till lags, få ihop det praktiska med flytten. Få ihop Känslorna som är kaos!

Denna veckan är det ”mamma vecka”, och midsommar vecka. Men jag hade Lilleman förra året så det är hans papps tur i år. Jag tycker att vi kunde bytt, då detta är Ludvigs sista vecka här uppe. Men icke!

Jag vill bara att han ska få ett lugnt och fint avslut. Han ska gå på förskolan imorgon och halvdag onsdag för att säga ”hej då” till förskolekompisar och fröknar. På onsdag kväll, ska vi ha grill ”party” med grannarna i trädgården så Lilleman får ett ”fint” avslut… Torsdag morgon ska han flyga ner till Öland igen.

Så det blir en snabbvisit här uppe. Det känns HELT fel!

Jag vill att hans ska få ett LUGNT avslut. Detta känns inte rätt, någonstans!

 Men nu är det som det är och vi ska göra det bästa av situationen. Grannarna är SÅ omtänksamma, vi är lite som i ett kollektiv och umgås dagligen. Dom alla är med och gör Ludvigs sista kväll till ett varmt minne ❤️

Barnen som har en fin gemenskap och vänskap trots åldersskillnader kommer ha en toppen kväll.

osäkerheten inom mig gällande  flytten äter upp mig inombords! Jag FÖRSÖKER verkligen stänga av känslorna och fokusera på Ludvig❤️

”Han vill detta. Det är rätt” Jag föröker intala mig om och om igen… Men HUR vet man vad som är rätt?! Vem VET hundraprocentigt vad som är bäst som Lilleman????? Om jag som mamma tvekar, vem har svaren?

Jag lyssnar på honom, min intuition och min magkänsla. Men är ändå tveksam. ”Tänk om” sen ser jag en massa olika senarium om hur det kunde blivit här uppe, vart han är tryggast, vart haj mår som bäst? Detta återupprepas inom mig om och om igen. Självklart hänger detta bakslag ihop med att flytten nu blir verklighet. Att den ska ske nästa vecka. Jag VET.

Att jag får en käftsmäll när jag kommer ner till Öland, alltså känslomässigt. Det VET jag också. Mitt gamla liv som jag lämnat bakom mig kommer som ett slag i magen. Butiken, mitt och Ludvigs pappas hus. (Alltså deras hus) Lämning/hämtning. Stamkunder, en gammal vardag. Minnen, inte bra sådana…

Även om jag ska skapa en NY vardag med både jobb och utbildning (förhoppningvis ) i Stockholm, så blir det en kombination av att skapa en ny vardag och samtidigt fånga upp delar av det som varit! 

jag föröker förbereder mig mentalt på detta.

Jag prioriterar, sömn, vila och återhämtning. Föröker äta så energirikt som möjligt. Jag föröker, försöker och föröker på alla plan! Vara positiv, vara glad, vara osjälvisk, var stark, vara ”bra”. Men just precis just nu så känner jag mig bara trasig, frustrerad och ledsen. Så fruktansvärt ledsen! 

Nu har jag ett kraftigt bakslag. Vaknade vid 05:00 snåret och fick en riktigt panikångest attack. Inte den vanliga molande ångesten som kommer och går, som är en del av att jobba med mig själv. Detta var en riktigt obehaglig panikångest attack.

jag Hyperventilerade, fick ingen luft. Tog mig ut… satt på grästnattan, precis som i höstas. Jag försökte intala mig att det går över. Men där och då, så känns det som om man ska dö. Det gör så fruktansvärt ont, det bränner i halsen, det känns som om man kvävs. Luftrören kryper, huvudet känns som om det ska sprängas! Man får ingen luft. VIDRIGT!!!!! Det går inte att beskriva det med ord. Har man ingen erfarenhet av det så kan man inte förstå. Jag förväntar mig inte heller att DU ska förstå…. självklart inte. Men orkar inte hålla uppe an ”glad fasad” . Orkar inte. 

Denna extrema ångest har jag inte haft på länge.

Detta var ett j*vligt oväntat bakslag,   Trodde jag var förbi detta….. Att jag kommit längre, med distans, kbt och genom att jobbat med mig själv.

Det är för mycket nu. På alla plan. Jag går sönder inombords…  rädsla, sorg, förtvivlan, och ångest! Cancer helvetet har slagit till igen! Inte på mig men  bland mina nära! Jag blir ledsen, men nästan mer arg!!! Faaaaan, JÄVLA sjukdoms jävle!

-Varför? 

Livet är inte rättvist, jag VET! Jag VET att det kommer bli bättre, när jag väl ”landat” på Öland. Men just idag och inatt har jag mått Piss! Det spelar ingen roll att jag ”VET”!  Att jag är snusförnuftig och klok! Det gör ont ändå! Det Bränner som eld, krampar, och jag kan ingenting göra förutom att tackla det som det kommer….

Nu fokuserar jag på att ta mig igenom dagen.  Jag ser fram emot att hämta Lilleman på flyget. Han kommer sent tyvärr.

Men han kommer ❤️??

Som ett brev på posten så kommer Rosacean också det är en hudsjukdom jag lever med. Jag har gått på behandlingar tidigare, antibiotika i perioder. Den har varit ”Okay” ganska lugn. Men nu bråkar den också (såklart)! Kunde lagt upp en gammal ”fin” bild. Men jag mår som jag ser ut. Jag ser ut som jag mår. Tror du fattar….

Detta är inget happy face, eller happy inlägg!

Detta är jag som fått ett tillfälligt bakslag, ett hårt sådant! MEN imorgon är en NY dag. Ikväll kommer Lilleman❤️

Andas My, andas. 

Min hy ser förvlig ut! Svullen. I ansiktet, missfärgad och sårig! Blääää!

 Förlåt, för mitt deppiga inlägg. Men såhär känner jag just nu…

/My Martens 

IMG_5616 IMG_5620


Kommentarer


  1. marita 19 juni, 2017 on 12:17 Svara

    när du får panikångesten andas i en godispåse (papper)

  2. Sara 19 juni, 2017 on 12:27 Svara

    Fina My. Önskar jag bott närmare så jag kunde ge dig en kram. ? försök att omge dig med människor som ger dig positiv energi och som tillåter dig att vara du. Kan förstå att det känns jobbigt att flytta med allt vad det innebär. Ibland önskar man att man skulle ha ett facit på sitt liv och kunna se in i framtiden på gott och ont.Ta hand om dig fina My. Kram Sara?

  3. M 19 juni, 2017 on 12:32 Svara

    ❤️

  4. Ghita 19 juni, 2017 on 12:46 Svara

    Men fy så hemskt med allting ☹️. Stackars dig ?!
    En sak som slår mig är att det verkar som att du vänder ut och in på dig själv hela tiden, för att göra det som är bäst för Ludvig. Hans pappa då, kan inte han jämka någonting ?? Kunde inte Ludvig fått vara kvar hos dig hela mammaveckan? Är det bara du som ska jämka och ge med dig?
    Om du inte sätter Ludvig på flyget på torsdag då, vad händer då?
    I mitt tycke borde hans pappa vara mer än tacksam och väldigt ödmjuk mot dig.
    Du gör allt för Ludvig och han förbrukade egentligen sina rättigheter redan innan Ludvig föddes.
    Nej, stå på dig fina My ❤️! Kram ?

    • C.S 19 juni, 2017 on 18:13 Svara

      Håller med dig, ska pappan få ha alla förmåner ? Det var ju han som ställde till det redan innan Lilleman var född

  5. Linda 19 juni, 2017 on 12:48 Svara

    Försök släppa taget och oroskänslorna.. inte så lätt jag vet. men försök tänka att allt ordnar sig.- Och om det inte gör det så löser du/ ni det! Du är starkare än du tror. Försök bryta det nu genom att göra något helt annat. Håll dig sysselsatt med något. Kram <3

  6. Anna 19 juni, 2017 on 12:58 Svara

    Usch vad jag känner igen mig. Mitt barns pappa har träffat en ny tjej. Jag bara kräks. Kan inte andas. Gråter. Panikångest är hemskt. Man vill bara veta att det kommer gå över med tiden. Tack för en ärlig och fin blogg. Kram.

  7. Anna 19 juni, 2017 on 13:00 Svara

    *styrkekramar*♡

  8. Helena 19 juni, 2017 on 13:27 Svara

    Hej My!
    Lider verkligen med dig det är fruktansvärt att ha panikångest, det vet jag allt för väl.
    Det enda som hjälpte mig var programmet panic Away av Barry Mcdonagh, han har även skrivit en bok som heter Dare. Kbt i alla ära men den hjälper dig oftast att bara kunna hantera din ångest och försöka förstå varför. Den här metoden gör att du blir av med den för alltid. Bara ett tips. Kram Helena

    • Sofia 19 juni, 2017 on 16:51 Svara

      Den är helt fantastisk!!! Botade min starka och långa panikångest syndrom på typ en vecka. Har livet åter tack vare honom!! Tog tid att hitta och så glad att vi kan tipsa om den nu och kanske hjälpa någon 🙂

  9. Nina 19 juni, 2017 on 13:50 Svara

    Kram❤

  10. Kinna 19 juni, 2017 on 14:24 Svara

    Jjag förstår att även ekonomin bekymrar dig.

  11. Camilla.J 19 juni, 2017 on 15:41 Svara

    Du behöver inte säga förlåt eller be om ursäkt för att du mår dåligt, tycker så synd om dig att det är du som får offra dig o ditt liv hela tiden mot Lilleman pappa. Pappans chanser tycker jag är förbrukade för att bestämma i detta läge, kan man vara otrogen mot sin gravida sambo och skaffa syskon till sin ofödda son, och sen skaffa en ny familj bara, då tänker man inte på sin son ,vad jag förstår har han flera barn med olika mammor. Hoppas du stannar kvar i Sigtuna i din o lillemans trygghet, och tar striden med hans pappa så du får vårdnaden om lilleman o hans pappa blir helgpappa. När lilleman blir större så kan han flytta ner till sin pappa då om han vill. Va rädd om dig.

  12. AnneM 19 juni, 2017 on 15:53 Svara

    Bra sagt Ghita,håller verkligen med. Ludvigs pappa har ju också sina andra barn omkring sig.
    / AnneM

  13. Ann 19 juni, 2017 on 15:59 Svara

    My när det känns som värst med ångesten så vet du att det går över, håll kvar den tanken, låt känslorna bara komma och släpp sedan. Tänk också att det är helt naturligt med dessa känslor. Angående ditt val att flytta till Öland så är det helt rätt, om du inte gjort det hade din son inte haft möjligheten att vara lika mycket hos sina föräldrar, eftersom han också verkar ha en bra relation med sin pappa så är det bästa att han kan fortsätta ha det och träffa sina syskon. Du får också din tid med honom, klart att du velat ha honom jämnt men din kärlek till honom är större än så och att du kan se förbi det. Hur det sedan fungerar med pendling till Stockholm för dig, det får du utvärdera och känna av hur det går. Även om Öland är förknippat med mycket jobbigt så är det en fantastisk miljö där, Stockholm är fint men det finns en stress och hets där som jag inte tror alla mår så bra av. Nu kan du få lite av båda världar! Det har varit mycket för dig sista tiden inte heller konstigt att du inte alltid orkar. Sätt upp målbilder för dig själv lite längre fram, det är bra när det är tufft just nu! Stor kram och kraft till dig ?

  14. Annica 19 juni, 2017 on 16:09 Svara

    Ta hand om dig❤️

  15. Sofie 19 juni, 2017 on 16:31 Svara

    Svårt att veta vad man ska säga som kan kännas peppande för dig just nu. Men en sak som du kanske blir lite gladare av att höra är att er podd är bland de bästa jag vet just nu. Ni är fantastiska båda två. Lite extra styrka till dig nu!

  16. Lars Karlsson. 19 juni, 2017 on 16:34 Svara

    Hej My.
    Förlåt men jag har väntat på att detta skulle komma.
    Du har varit väldigt framgångsrik i att hantera allt.
    Annars hade ditt bakslag kommit tidigare och djupare.
    Dina hudutslag blir väl värre när du mår sämre . Eller hur?
    Men du fixar detta också och jag vet att du får en tuff början när du kommer ner till Ö-n. Dom är ju lite speciella där. Har själv bott på Ö- n och har släckt där.
    Jag vill bara påminna dig att du klarar det och det är många som stöttar dig.
    Kram L

  17. […] läsare Sofie uppmärksammade mig på att My verkar gå igenom ett rent helvete just nu och trots att jag inte alltid håller med henne om allt […]

  18. anne 19 juni, 2017 on 16:56 Svara

    När jag läser om vad du går igenom vill jag bara komma och ge dig en riktigt stor kram.
    Du behöver inte hålla skenet uppe för att vara dina läsare till lags. Skriv av dig, skit i de som alltid måste lägga negativa kommentarer. Vi som peppar och läser vad du än skriver är bra många fler. KRAM!!

  19. Lena 19 juni, 2017 on 17:01 Svara

    Kram ❤️ Har inga bra peppande ord att säga direkt, mer än ta hjälp utav dina nära vänner med flytten ❤️

  20. X 19 juni, 2017 on 17:02 Svara

    Hej My!
    Detta kanske är ett långskott men jag såg ut som dig i hyn när jag drack en detox kur, blev svullen o fick nån allergisk reaktion tyvärr försvann på ett dygn efter att jag slutade. Bara en tanke vet att du har rosea men detox kanske förvärrar?
    Kram

  21. Karin 19 juni, 2017 on 17:19 Svara

    Lilleman vill ju träffa sina syskon och pappa det förstår jag men krasst tänkt så borde han inte ha så mycke talan pappan alltså som han gjorde mot dig. Men jag förstår så klart att du tänker på din prins som är nr ett i ditt liv. Kram ??

  22. Anna 19 juni, 2017 on 17:29 Svara

    Fungerade det inte att L bodde hos dig på heltid i Sigtuna och reste till sin pappa t ex varannan helg , viss lov och större helger?

  23. Mona 19 juni, 2017 on 17:45 Svara

    Tycker Ludwigs pappa verkar mysko.Så många barn med olika kvinnor.Förstår inte hur du kunde gå med på att ha det såhär.Kan väl inte vara någon advokat som står på barnens sida som skulle tycka att det är bra det du tvingas göra.Varför skulle det vara bättre på Öland? Jag tror inte det.Tycker Ludwigs pappa skulle skämmas som inte ställer upp så att ni istället kunnat få bo kvar i Sigtuna.Ludwig kunde hälsat på i helgerna hos ho nom.Du My måste få lite skinn på näsan,du är ju utnyttjad av honom,du är alldeles för snäll.Sätt ner foten,skaffa dig en bra advokat och bo kvar där du är nu.Öland kan inte bli bättre tvärtom.Ludwig skulle få det bättre där ni är nu.Du också.

    • Annette 19 juni, 2017 on 18:15 Svara

      Håller med. My, dra i handbromsen NU. Skulle det verkligen vara omöjligt att vända skutan även om det blir i sista stund?
      Kan du ta tillbaka ditt kontrakt i Sigtuna? Du vill inget annat än att stanna där och Ludvig har ju också det bra där.
      Ta ett snack med hans pappa på direkten och få honom att förstå att det ALLRA bästa är om Ludvig och du kan bo kvar, han får gå i skolan i Sigtuna och så hälsar han på sin pappa och syskon varannan helg och på loven. Hur många andra har det inte på det viset och det funkar? Ludvig kommer inte att må bra av att ha en ledsen mamma på Öland. För du VILL ju inte verkligen inte detta. Det är inte försent. Det är INTE försent!

    • Charlotte 19 juni, 2017 on 20:44 Svara

      Nu har jag inte koll på hur många barn han har men att förutsätta att pappan ska gå med på att enbart se sitt barn varannan helg….varför ska han gå med på det?

      Lika lite som My vill vara utan L, lika lite vill väl pappan vara utan L?

      Skaffa en bra advokat?
      Det är ju stor risk att rätten tycker att L ska vara med sina syskon….det är ju inte alls säkert att My skulle få vårdnaden om L! Dessutom tenderar rätten att ge fördel för den som faktiskt bor kvar där man alltid bott och inte den som flyttat iväg – själv skulle jag aldrig våga chansa och dra saken upp i rätten!

      MY: Jag önskar dig all lycka, jag tror det kommer bli jättebra, följer man magkänslan så är det rätt!

      • Charlotte 19 juni, 2017 on 23:57 Svara

        Från Charlotte till en annan Charlotte! Tänkte precis som dig ang advokat o uppslitande vårdnadstvister. No No inte läge för My eller framförallt Lilleman. Tror att My inser detta och går vidare på sina beslut. Var tid har sin. Hej!

    • Anna 20 juni, 2017 on 17:32 Svara

      Helt rätt Mona! My borde satt ner foten för länge sedan! Flytta så långt igen för att en karl som har en massa andra ungar inte själv kan flytta. Skäms på sig!

  24. Maggis 19 juni, 2017 on 17:51 Svara

    Finns det inga vänner (förutom dina fina grannar) du har tillbaks och familj du kan luta dig emot och be om hjälp så du åtminstone kan få hjälp med det praktiska här att det kan ta bort lite av oron.

  25. Anna 19 juni, 2017 on 18:23 Svara

    My… Jag tycker så som många andra. Du rycker upp ditt liv och hela din trygga tillvaro. Allt för Ludvig! Hur kan då hans pappa vara så självisk att du inte kan ha honom över midsommar?!? Som du säger, ta farväl av alla fantastiska personer som finns i er närhet i Sigtuna, i lugn och ro.. Blir så arg när jag läser det! Ta hand om dig och kom ihåg att du duger så bra som du är. Du gör ditt bästa! Stor peppade kram från Anna

    • .. 20 juni, 2017 on 19:01 Svara

      Anna. Ja bara det är ju sjukt, att inte låta My få ha sitt barn den sista midsommaren i Sigtuna, när hon till råga på allt elände tvingas att flytta så enormt långt igen för att ett x vill bo där hen bor.

      Hade jag varit My hade jag aldrig flyttat en gång till. Så här är det, om man bryter upp mot sin vilja för ett barns skull, då blir man inte lycklig själv. Man kan inte hela sitt liv ständigt offra sig för andra människor, man måste också följa sin egen vilja o tänka på sin egen framtid. För har man ingen lycklig tillvaro så orkar man inte, man blir olycklig, och det kommer inte att dröja länge förrän man inser det och tvingas flytta igen för sin egen skull. Många barn idag pendlar på helgerna till sin mamma eller pappa, inget konstigt med det. Det är naturligtvis jobbigt att ha sitt barn pendlande på helger och lov, men har man nu skaffat barn med en person som bor helt åt helsicke fel geografiskt än var man själv vill leva o bo, ja då har man inget alternativ än att tänka på att man måste också själv trivas, kunna bygga sig en bas där man kan försörja sig. Öland låter ju inte särskilt karriärsbyggande, dessutom är det väl urdåliga kommunikationer till den lilla staden Kalmar, inte ens tågen fungerar ju, nej jag blir mörkrädd av bara tanken att tvingas flytta till en sådan liten skvallrig byhåla.

  26. C.S 19 juni, 2017 on 18:25 Svara

    Hur fan kan Lillemans pappa ha ett sånt inflytande på dessa kvinnor han haft i sitt liv? Och att se till att dom blir på smällen också och sen ha mage att du My får offra ditt liv och jobb. Han har väl fullt upp ändå med sin restaurang och alla andra ungar han skaffat. Jag så Ludvig gå flera meter bakom sin ”plast mamma ” på Köpstaden i Färjestaden för ett tag sedan dra benen bakom sig och hon bara gick på med den lilla dottern som låg i bilbsrnstolen i kundvagnen. Hinner verkligen Gillis med sina barn när han har så mkt att göra nu eller har han sin personal till det kanske? Undra när han sätter på nästa kvinna i personalen och får fler ungar om han inte redan gjort det ?

    • P 19 juni, 2017 on 21:01 Svara

      Onödigt CS
      Tror du din skvallerkommentar hjälper på något vis?

      • .. 20 juni, 2017 on 18:53 Svara

        Till P.

        Men det var nog inte CS avsikt att ”hjälpa” ngn med sin kommentar, det var väl snarare ett iakttagande som skrevs ner.

        • P 21 juni, 2017 on 01:51 Svara

          ..
          Tänkte att det behövdes lite pepp till My, inte en skvallerkommentar.
          Men alla vill inte peppa tydligen.

          • .. 22 juni, 2017 on 17:43

            P. Men detta är en blogg, folk skriver inte ner sina iakttagelser för att göra illa, det är snarare tvärtom, det kan vara bra att iakttagelser kommer fram till My, att se verkligheten istället för att försköna den som många verkar göra här. Det är ett rent helvetes helvete att bryta upp sitt liv gång efter annan och flytta ca 50 mil varenda djävla gång, fattar inte folk det?? Och därför är det djävligt viktigt att man inser fakta innan man tar sådana beslut. Och sedan dessa djävla karlar som kvinnor alltid ska anpassa sig efter, så djävla tröttsamt att det är så idag på tvåtusen talet, ofattbart.

  27. GC 19 juni, 2017 on 18:50 Svara

    Fina mamma My. Lider med dig. Att du ska behöva känna så gör mig så ledsen. Men jag tror att då du väl är på plats och fått åkt runt på alla platser som gör dig orolig och träffat alla du inte vill träffa så blir det lättare och lättare för varje gång. Första gången är värst. Jag tror det är bra att du tar tjuren vid hornen och utsätter dig med folk och platser som skrämmer dig så det onda i själen går över. Kram.

  28. Annica 19 juni, 2017 on 19:02 Svara

    Fina My <3
    Jag önskar så jag kunde ge dig en kram och säga några värmande ord. Men som alltid så finner man inte orden när man som bäst behöver dom….
    Det är ingen lätt resa du gör, inte i någon ände. Tillåt dig att vara ledsen, arg, förbannad ja allt du kan komma på. Känner dig inte men tänker ofta på dig.
    Kramar från Annica

  29. Maria 19 juni, 2017 on 19:08 Svara

    Kämpa på tjejen, du klarar det här också! Gråt så mycket du orkar när du kan, det är bra att rensa i känslorna. Även den starkaste måste få känna sig svag och liten ibland. Du kommer att klara det! Här kommer en stor styrkekram!!

  30. Zara 19 juni, 2017 on 19:23 Svara

    Stora kramar!!!

  31. Johanna 19 juni, 2017 on 19:24 Svara

    Man märker väldigt, väldigt tydligt att du egentligen inte vill flytta till Öland. Men att du offrar dig totalt för ditt barn. Det går att läsa extremt tydligt mellan raderna att det är på det viset och att det är mycket på grund av det som du mår dåligt. Alla dessa ångestattacker, hudutslag osv tyder på att kroppen kämpar emot febrilt mot något den inte vill. Du går emot ditt eget bästa och när man gör det reagerar kroppen. Jag misstänker att du inte har något annat val? Han vägrar helt och hållet att låta sonen bo heltid med dig och träffa honom varannan helg? Ja då har man ju tyvärr inget val. Det kommer bli bra! Allt löser sig alltid till det bästa.

  32. Maria 19 juni, 2017 on 19:46 Svara

    Styrkekramar i massor till dig My! Du är stark som berättar hur du mår. Ta hand om dig och omge dig med de som ger dig styrka och kraft ❤️❤️❤️

  33. Erika 19 juni, 2017 on 19:48 Svara

    ✨Stor Kram…❤️

  34. LisenA 19 juni, 2017 on 20:15 Svara

    Det är ett vanligt fenomen det där med pappor som skiter i sina barn… TILLS de träffar en ny kvinna som kan ta hand om barnen åt dem. Då, med en ny kvinna vid sin sida, börjar pappor helt plötsligt bråka om vårdnaden och vill ha barnen boende hos sig så mycket som möjligt.

    Ludvigs pappa bör därför ställa sig frågan om han hade varit lika intresserad av att ta hand om alla sina barn i samma omfattning som nu, eller mer, utan en (ny) kvinna vid sin sida som oftast sköter allt det jobbiga kring barn och hem. Om svaret på frågan är ”nej”, måste han fundera över den livssituation som han nu försätter både Ludvig och dig i.

    Om hans sambo/fru vill separera en dag och ingen ny kvinna finns att tillgå…? Kommer Ludvigs pappa att, som ensamstående man, strida för att få hela eller halva boendet för alla barnen då? Eller skulle han göra som de flesta ensamma pappor, dvs nöja sig med varannan-helg-umgänget och till och med tycka att det är för jobbigt för honom?

    Som sagt, ett inte alls ovanligt fenomen bland heterosexuella pappor.

    • LisenA 19 juni, 2017 on 20:40 Svara

      Och jag glömde två saker:
      Fråga barn av båda kön samt vuxna kvinnor och män, vilken person som är och har varit den viktigaste personen i deras liv. De flesta svarar ”MAMMA”.

      My, du är fantastisk på alla sätt. Glöm aldrig det.

    • L.M 20 juni, 2017 on 18:48 Svara

      Till Lisen!

      Precis som du säger, när pappor träffar en ny så kräver de automatiskt att den nya plastmamman ska axla ett enormt ansvar o ta hand om tidigare födda barn. Helt otroligt att plastmammor bara orkar med detta på heltid. Om plastmammor hade vägrat ställa upp i den omfattning de också tvingas göra så hade papporna själva fått ta sitt eget ensamma ansvar precis som alla biologiska ensamstående mammor får göra.

      Plastmammor borde egentligen kräva att mannen ska betala in stora summor till pensionsinsättningar för det enorma jobb och ansvaret som de också ställer upp med, för det är ju så, att den dag mannen åter träffar en ny kvinna, så åker alltid en plastmamma ut och in kommer en ny, och då har hon gått där i åratal och tagit ett enormt gratis ansvar. Tänk om alla dessa offrande kvinnor, som offrar både sin ungdom och sina bästa år helt enkelt skulle vägra vara barnflicka åt en pappas andra barn, och börja förhandla ekonomiskt istället, med t.ex pensionsinsättningar eller ett skriftligt äktenskapsförord som ger dem en trygghet om de skulle dela på sig någon gång i framtiden. Många kvinnor har gått i denna fällan, sedan när mannen träffar någon ny, kanske yngre förmåga, så står plastmammorna där i fattigfällan och är utblottade och ångrar att de inte satsade på en man som inte hade barn sedan tidigare, utan som kanske haft helt andra förutsättningar.

  35. A 19 juni, 2017 on 20:22 Svara

    Jag vill också ge dig en varm kram!

  36. Kajsa 19 juni, 2017 on 20:29 Svara

    Hoppas allt löser sig på bästa sätt för dig ❤️ Många kramar

  37. Eva 19 juni, 2017 on 20:46 Svara

    Kära lilla My! (Jag kunde varit din mamma)
    Jag tycker så synd om dig, tänk om jag bott närmare, då hade jag stått hos dig direkt. Du går emot din egen vilja ang flytten o precis som du skriver:Vem vet om detta e rätt? Ledsen mamma= ledsen Ludwig? Erkänn för dig själv att du inte vill till Öland. Ludwigs pappa verkar vara en egotrippad person, som bara ser till sitt eget bästa. Det är inte bara jobbigt att flytta utan det e dyrt oxå. Låt L pappa betala för din flytt o andra utgifter som har med flytt att göra. Tänker så på dig.❤️ Lyd din magkänsla My, det går att ändra på senare. Styrkekramar❤️

  38. Linnea 19 juni, 2017 on 20:49 Svara

    Kämpa på My!!! Kommer kännas bättre så fort din fina lilla pojke kommer ❤️ Allt löser sig ska du se! kram

  39. Elenor 19 juni, 2017 on 21:05 Svara

    Jag lider verkligen med dig My och har följt dig i många år men kommenterar för sällan men nu vill jag ge dig massa styrkekramar. Är själv ensamstående till en son där pappan valde att inte finnas med i bilden överhuvudtaget så jag kan inte sätta mig in i din sits men förstår att det är ett rent helvete det som du utsätts för nu. Att du gör detta för Ludvig bevisar ju bara vilken underbar mamma du är! Massa kramar från mig till dig // Elenor

  40. Anna 19 juni, 2017 on 21:05 Svara

    Du kommer fixa detta,men låt det få ta sin tid och känn vad du känner. Magkänslan att göra sitt bästa för barnen brukar vara rätt. Du gör rätt,så tror jag iaf…

    Kram till dig och ta hand om dig och lilleman!

  41. Sofie 19 juni, 2017 on 21:16 Svara

    Hej finaste My! Snälla tänk inte för mycket, allting kommer bli jätte bra för er? Och jag vet hur dåligt man mår när rosacean blommar upp, man mår fruktansvärt dåligt, men det blir bättre❤️ Bamse kramar till er❤️

  42. Lars Karlsson 19 juni, 2017 on 21:26 Svara

    Många goda råd som ges.
    Men My blåste av vårdnadstvisten för Ludvigs skull.
    Hon följde sin magkänsla och den är säkert rätt.
    My fixar detta även om det är tufft just nu.
    Ingen ska behöva gå igenom hennes resa och hon har en tuff väg kvar.
    Så många styrkekramar till henne. L

  43. Lena 19 juni, 2017 on 21:27 Svara

    KRAM!! Hoppas du får må bättre snart!! Allt kommer ordna sig till det bästa, det brukar det alltid göra, men förstår att det känns svårt just nu?

  44. AnneM 19 juni, 2017 on 21:42 Svara

    Undrar vad Ludvigs pappas nuvarande sambo/fru tycker om att få ett barn till i hushållet? Hon kanske inte har någon talan….
    Allt gott önskar jag dig My
    / kram AnneM

    • A 19 juni, 2017 on 22:54 Svara

      Men? Det blir ju ingen skillnad? Ludvig har ju bott hos dem växelvis varannan vecka hela tiden. Eller vad menar du?

    • bb 20 juni, 2017 on 18:36 Svara

      Anne! Ja dessutom brukar sällan den nya gilla att pappans exfru bor nära dem, brukar alltid sluta med svartsjuka. My som är så himla snygg, duktig och framför allt självständig också.

  45. Ullis 19 juni, 2017 on 21:54 Svara

    Fina My! En Styrkekram till dig! ? Livet är tamejtusan inte lätt för dig nu! Men du vet ju att det vänder och då är det din tur att må bra! Hang in there! ?

  46. Heidi 19 juni, 2017 on 22:10 Svara

    Fina du! Vill bara skriva att allt kommer ordna sig. Tror på en ljus och roligt händelserik framtid för dig. Tack för dina öppna inlägg på bloggen. Du inspirerar så mycket. Känner igen mig i den viktproblematik du beskriver i tidigare inlägg där jojobantning och stress satt käppar i hjulet och där kroppen inte längre svarar. Känner sån frustration. Att få dig som PT skulle vara drömmen, en som vet vad verklig kämpan inom kost och träning är. Bor i Nybro så det kanske skulle kunna bli sant om du ska ha PT-jobb när du flyttar ner ? Kram!

  47. Lill 19 juni, 2017 on 22:27 Svara

    Ju mer jag läser och ju mer jag tänker ju mer tror jag att My ska stanna där hon är. Låta killen bo hos sin familj på Öland och komma till My på helgen och lov.
    Med det liv som My lever och som jag tror hon vill / måste leva så kommer hon bara må dåligt på Öland och då mår inte barnet bra heller.
    Jag trodde först att det kanske vore det bästa med en flytt för My men inte efter att ha tänkt efter och förstått hur dåligt hon mår.
    Bryt av detta My om det är möjligt. Du är inte sämre mamma om du har killen mindre tid än nu. Många pappor har det så och de allra flesta är inte sämre pappor för det.
    Du mår dåligt nu inför tanken på att lämna det liv du lever och jag tror det kommer innebära så stora förändringar för dig så du bara kommer må ännu sämre och då har din son ingen nytta av din flytt och du har ingen nytta av att du ”offrar” dig och flyttar.
    Han har sin skola och sina syskon, sina kompisar på Öland och ju äldre han blir ju mindre kommer han ”behöva” sina föräldrar som nu.
    Ta ett prat med pappan och ändra ditt beslut om det går på nåt sätt. Du behöver DIG om du förstår hur jag menar.

    • Anonym 19 juni, 2017 on 23:45 Svara

      Lill,
      Du har inte barn själv förstår man…

  48. Mia 19 juni, 2017 on 22:45 Svara

    Styrkekram ❤

  49. Anna 19 juni, 2017 on 22:58 Svara

    Inget är hugget i sten. Ta det som det kommer. Lägg ingen energi på att oroa dig. Flytta tillbaka till Öland-känn in hur det är att vara där-ge det lite tid. Skulle det vara helt åt pipsvängen så finner du en lösning. .

  50. Marita 19 juni, 2017 on 23:13 Svara

    Jag drömde mardrömmar i natt. Att jag skulle flyttpacka och jag hade bråttom, men jag blev aldrig klar. Jag blev hur stressad som helst. Undrars om jag fått det från din blogg?

  51. Pia 19 juni, 2017 on 23:17 Svara

    Lilla My!!!
    Du är så stark…Tänk att du inte ens är trettio år. Du måste inte ha så stora krav på dig själv som du har.Så fin människa som du är.När du väl landat
    och mår gått så är det något annat som hindrar dig.Jag skulle kunna vara din mamma.Skit i allt och tänk på dig och din sonGlamor är inte allt och stå i rampljuset
    Kramar

  52. Charlotte 19 juni, 2017 on 23:49 Svara

    Men alltså stackars dig My. Ja jag menar det verkligen. Vet vad ångest o panikångest är o det är riktigt vidrigt. Att du ska behöva stå ut med de också nu. Fy fan säger jag bara!

    Jag hoppas innerligt att du har vänner som väntar på dig på Öland. Som kan ta emot dig med öppna armar o hjälpa o stötta dig. Jag önskar dig allt gott My från en medmänniska till en annan.. kram ?

  53. Sara 20 juni, 2017 on 00:31 Svara

    Kramar och återigen kramar.??

  54. Maggis 20 juni, 2017 on 07:28 Svara

    Tror inte man gör My en tjänst genom alla dessa negativa kommentarer om Ludvigs pappa.

  55. Monika 20 juni, 2017 on 07:34 Svara

    My.
    Jag har aldrig kommenterar men nu vill jag. Dock ser jag att det redan är många som kommenterar så min kommentar gör säkert varken till eller från.

    Jag vill bara säga att Ludvig kommer få det bästa så länge han har dig och sin pappa. Du kan bo i ett garage men han kommer ändå vara en trygg och fin kille med dig som mamma ❤ det ordnar sig ska du se! Du är grym tjejen!

    • nilla 20 juni, 2017 on 18:34 Svara

      Och vad vet du om det? Är man inte lycklig så blir man ingen lycklig mamma och får då heller inga lyckliga barn, sååå enkelt är det bara! Garage? Tält? Herregud?!

  56. Jenny 20 juni, 2017 on 10:24 Svara

    Hej !
    Undra vilken kräm du använder för din Roseca ? Har samma problem och har prövat alla krämer nästan typ… ingen hjälper.
    Var rädd om dig & andas. Allt kommer att ordna sig ska du se.
    Kramar till dig

    • Rebecka 20 juni, 2017 on 22:45 Svara

      Jag kan tipsa om soolantra, enda krämen jag prövat som funkar (för mig) 🙂

  57. Angela 20 juni, 2017 on 10:47 Svara

    Jag tror att man måste vara realistisk också, om du mår så dåligt av flytten,
    så drabbar det ju i förlängningen också Ludvig.

  58. nilla 20 juni, 2017 on 12:58 Svara

    Jag hade då aldrig i livet flyttat en gång till. Herregud ingen människa orkar bryta upp till nya städer som du fått göra. Du har ordnat ditt liv i Stockholm med bostad jobb o socialt umgänge och bor i en underbar stad som Stockholm, aldrig i livet att en karl hade fått mig att tvinga mig att flytta en gång till! Inte undra på att du är slut! Det inte pappor är tröga nog att fatta är, att om man som mamma går in i väggen, VEM ska då ta hand om ens gemensamma barn när papporna ska göra karriär? Jo då lägger oftast papporna över ansvaret på sina barn på plastmammorna, och snart är även dessa slutkörda. Har upplevt precis samma sak själv, plastmamman tröttnade till slut och kvar står papporna i slutändan och får ta hand om sina ungar själva från morgon till kväll. Arma människa, fattar inte att du bara ska orka med allt detta.

    • Jenny 20 juni, 2017 on 15:29 Svara

      Nilla: Men My gör ju inte denna flytt för sitt x:s skull. Det är ju för sonens skull hon flyttar, för att Ludvig ska ha både sin mamma och pappa närvarande.

      • nilla 20 juni, 2017 on 18:31 Svara

        Jenny! Men det är väl uppenbart att My tvingas till detta på grund av att x-kroken bor på Öland och uppenbart inte själv vill mötas på halva vägen. Så tröttsamt med denna kvinnofälla, att det ALLTID är kvinnorna som ska tvingas bryta upp från allting. Tänk om My hade fått ett nytt eget barn med en pappa som bott i Stockholm?? Alla gaphalsar som påstår att My borde flytta till Öland, VAD skulle alla gaphalsar gjort då, och hennes gamla x-krok?

  59. agnes 20 juni, 2017 on 13:04 Svara

    Var snäll mot dig själv ja är 60 och de att vara maskrosbarn innebär att bära så mycket inre stress.Jag är duktig flicka men glömmer hur sår på insidan blossar upp värre än nån kan förstå.Krama dig själv som 5åring, 14 åring för de behöver du. Lilleman mår bra ni har kärlek o katterna– minnena kan ni återvända till i hjärta o gör roliga ałbum såsmoningom , som hans första tjej kommer att be Dej visa o Du berätta om.Jag lovar det kommer att bli så//// Jag har en sån tjej nu som med min lilleman 20 år nu vill bläddra o fnissa o kika i album.Min Lilleman skrattar blygt med….20 år.Var inte rädd söta du, krama lilla flickan inom dej som känt sej övergiven. Så ser Lilleman din trygghet.Han förstår att ni kommer att hälsa på ofta,ofta,och ni får gäster ofta,ofta.kramar o lugn o ro–hormoner.

  60. Jenny 20 juni, 2017 on 15:27 Svara

    Fina My!
    En flytt med allt det innebär är fruktansvärt jobbigt och att ångestpåslaget kommer som ett brev på posten är nog inte så konstigt 🙁
    Försök tänka att flytten till Öland inte behöver vara för evigt. Du gör detta i första hand för din son, för att han ska fortsätta ha både mamma och pappa närvarande.
    När Ludvig är äldre kanske det blir aktuellt med flytt till Sthlm igen, du kommer ju ändå att vara där då Ludvig är hos sin pappa.
    Önskar jag kunde hjälpa och stötta dig i detta, men jag bor långt ifrån.

  61. alexandra 20 juni, 2017 on 16:22 Svara

    Finaste My! Du berör mig, ända till Mellan-Östern… Du fixar det här, en sak i taget. Andas. Det kommer bli jättebra. Snart ser du tillbaka på denna tiden och tänker Hur kunde jag….?
    Du är ett fantastiskt litet maskrosbarn, önskar jag kunde ge dig en varm kram, och en stor portion D-vitamin från Tel Aviv!

  62. Maria 20 juni, 2017 on 20:39 Svara

    Tips utan att lägga värdering på dina val!! Din son mår bäst av en mamma som älskar sitt eget liv. Som älskar och har vänner nära. Som kan ge honom sitt lyckliga liv om det så må vara varannan eller varje helg. Är mamma lycklig längtar barnet efter tillvaron med mamma. Mår mamma skit och tvingar sig leva ett liv hon inte vill kommer barnet aldrig någonsin må bra av varannan vecka. Han kommer att känna skuld för att mamma lämnat allt för hans skull. Han har det bra hos sin pappa. Och hos dej. Han vet att ni inte är särskilt kompatibla med varandra. Just därför vore avståndet bättre än att du ger upp ditt liv. Kvalitet är alltid bättre.

  63. Jenny 20 juni, 2017 on 21:12 Svara

    Jag gråternär jag läser ditt inlägg. Det är så mycket som stämmer med hur jag mår – ångesten, känslan av att gå sönder inombords. Denna ångest som är så vidrig och svår att förstå om man inte själv upplevt den. Jag skickar dig en massa styrkekramar. Jag tänker och hejar på dig! ?

    • Jenny 20 juni, 2017 on 21:14 Svara

      Jag gråter när jag läser ditt inlägg. Det är så mycket som stämmer med hur jag mår – ångesten, känslan av att gå sönder inombords. Denna ångest som är så vidrig och svår att förstå om man inte själv upplevt den. Jag skickar dig en massa styrkekramar. Jag tänker och hejar på dig! ?

  64. Sandra 21 juni, 2017 on 07:56 Svara

    Ludvigs pappa verkar ha noll sympati och empati för dig. Fattar han ingenting eller?
    En stor egoist som inte har förståelse för att du av många skäl inte vill tillbaks till Öland utan vill stanna kvar i det liv du har skapat i Sthlm.
    Många av er snackar om att My ska uppoffra sig och flytta tillbaks till Öland med pojken så att han ska få vara med sina halvsyskon.
    Men frågan är om pappan tänker lika osjälviskt som My?
    Nej, han är ju uppenbarligen inte ett skit intresserad av att My ska må bra och därmed Ludwig och att de ska få en lugn tillvaro i Sigtuna.
    Nej, mitt barn ska hem till Öland till varje pris, kosta vad det kosta vill och jag skiter fullkomligt i om My har ett jävla förflutet här med hot och dylikt bara jag inte behöver offra någonting och min nya fru sköter allt praktiskt.
    Fy fan vilken egoist säger jag bara

    • .. 22 juni, 2017 on 17:55 Svara

      Håller med. Det är inte ovanligt att det många gånger handlar om en maktmissbrukssituation, att männen tvingar sina f.d kvinnor att flytta hem till dem igen på grund av att den egentliga orsaken är ren svartsjuka, sedan skyller papporna på att det handlar om gemensamma barn, när det många gånger handlar om att använda just barnen som slagträn mot den andre föräldern. Som sagt, många män tål inte att en snygg kvinna blir attraktiv för andra och så vacker o intelligent som My är så skulle nog ingen karl släppa henne frivilligt utan att ha kämpat ända in i kaklet. Det är väl perfekt för en karl att knäppa med fingrarna och få hem sina kvinnor igen i närheten av där de själva bor, då har de ju full koll på kvinnan igen och allt hon företar sig, vilka hon umgås med osv osv.

  65. Johanna 22 juni, 2017 on 09:22 Svara

    Hej!
    Jag har själv nyligen mått dåligt och hittade en metod för healing som heter EFT. Jag har fått fantastiska resultat och det finns tusentals berättelser där människor healat sig själva med EFT!
    Det är värt att kolla in online och testa.
    Det har funkat så bra för mig så jag kommer utbilda mig inom detta.
    Hoppas du mår bättres snart.
    Ta hand om dig
    Kram

  66. Anna 23 juni, 2017 on 23:23 Svara

    Tack för dina ärliga inlägg. Glad att jag hittade din blogg och hoppas att vi båda får landa och komma till ro med våra liv. Panikångest – den riktiga och sedan den dagliga ångesten hoppas jag tillslut kan försvinna från våra liv. Vi är starka som kämpar med varannan vecka liv. All kärlek till dig❤️

    • My 24 juni, 2017 on 12:30 Svara

      ❤️❤️❤️❤️❤️ Det kommer…. med tiden ??❤️ Stor kram fina?

Lämna ett svar till Anna Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *