VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Ny vecka, nya möjligheter! -Mot Öland!

image

Godmorgon! Jag är verkligen rörd över ditt engagemang! Jag är fortfarande chockad över hur många som har en erfarenhet av ångest! Jag fick en present från en bloggläsare igår. Två böcker och ett privat meddelande, TACK! <3

blev så förvånad, hittade det på min bil utanför där jag bor….. 🙂image

Inatt har jag sovit oroligt igen. Vaknat, vridigt och Vänt. Men jag har inte haft någon ”riktig” panikångest attack! Jag har ångest, och är nervös inför veckan. Jag är vemodig inför mitt beslut. Men samtidigt så börjat tiden rinna ut och det är dags att få ett avslut på detta!

En tidig men mysig frukost, med mitt <3 innan vi börjar bila ner mot Öland. Ingen stress nu, jag tar allting i MIN takt. 

Denna veckan gäller det! Fullt fokus, tuffa beslut, men en extrem vilja från min sida. Jag ska fixa detta!imageimage En morgonkaffe i trädgården innan våran roadtripp!

Nu mot butiken, My’s Blommor! Där våran åriga Lagerrensning pågår för fullt! 50% på ALLT!

-Vi syns kanske där? 

-Ny vecka, nya möjligheter!

kram

/My Martens

Kommentera (20)

Psykisk-ohälsa?! Bakslag! Varför ger ångest fysisk smärta?! Varför ”vågar” man inte prata om det?!

image

 

hej fina! Här kommer ett lite längre och ganska obekvämt inlägg. Men först några rader om gårdagen som var helt underbar!

 Vilken härlig midsommar vi haft! Lyckliga barn = Lyckliga föräldrar!!! Hudiksvall är underskattat! Vilken natur, vilket lugn, vilket PERFEKT ställa att ladda om batterierna på!

Igår började vi dagen med en sovmorgon. Kin och barnen tog ett morgondopp. Vi väntade tills efter frukosten… Sen åkte vi ut på en liten tur med båten! Ludvig var så jäkla glad! Från morgon till kväll! Det verkligen strålade om honom! 

Det var ca 29 grader i SKUGGAN! Nu visar sig Sverige från sitt bästa jag! <3imageimage imageimageimage

Kin är ju bara helt underbar!!! Genuin, omtänksam, äkta, rolig och en kvinna med båda fötterna på jorden <3 och väldigt klok!

Att fira midsommar uppe hos dom var verkligen som balsam för själen. Jag är väldigt trasig just nu. På många plan!

Men jag gick lixom in i en ”bubbla” där uppe. Jag skrattade och levde i ”nuet”, slappnade av.  Väldigt skönt att vila hjärnan för en stund. Sova ikapp lite grann….. Men framförallt att se hur glad Ludvig var. Han var överlycklig! Jane & Julia som är ”stora tjejer” i jämförelse var så otroligt omtänksamma och inkluderade honom i allt vi gjorde. Kins föräldrar Astrid & Bror var också helt underbar!

När vi skulle åka hem så vinkade all hej då vid bilen… Jag tror att jag han köra ca 300m in på skogsvägen innan Ludvig började storgråta! -VAD händer frågade jag?!

”Men mamma, jag vill inte åka hem jag vill stanna här” svarade Ludvig mellan tårarna. Vi prata lite om detta. Och konstaterande att det inte är sista gången vi ses. Då förklarade Ludvig att detta var den roligaste midsommaren någonsin!

DET gör gott i mamma hjärtat! Speciellt just nu när man känner sig lite otillräcklig på många sätt.

-TACK KIN, för att du övertalade oss att komme upp <3 Tusen tack!  <3imageimage

Vi avslutade dagen igår med ett glas bubbel, alkoholfritt för mig och lite smågodis. UNDERBART! Sen körde vi hem. Hem till Sigtuna. Vi kom iväg på eftermiddagen. Jag tyckte det var bättre att köra när det blivit lite svalare. Resen hem gick lätt och smidigt. Jag kände mig mer ”som mig själv”. Jag tänkte för mig själ att jag lyckats ta kontrollen över allt igen. Att några dagar i Norrlandsluft med underbara vänner hade gjort mig gott. Det hade det såklart gjort. Men det sista beslutet måste ändå fattas. Det sista och största beslut som jag någonsin tagit kommer inte att lösa sig självt. 

 Men att komma hem, var som att kliva in i en ångset bubbla igen.- VARFÖR är det så? Tårarna började rinna…. jag dolde det så gott jag kunde för Lilleman. Verkligheten slogs emot mig på ett fruktansvärt sätt. jag Försökte hålla mig lugn, slängde in en maskin tvätt, packade upp och gosade ner mig i soffan med Lilleman och tittade på film. Jag kämpade emot alla mina inre känslor. Jag lyckades somna, med lätt ångest.

MEN vaknar upp med en riktigt panikångest attack igen. Rusande hjärta, hög puls, kallsvettig som efter en mardröm. Svårt att andas, tryck över bröstet. Rädd, trött, förvirrad. Jag ville bara skrika, högt, -HJÄLP! Ta bort mig ur detta! Jag orkar inte mer, jag klarar inte detta, Jag ger upp!

Jag famlade upp, öppnade dörren ut, satte mig på gräsmattan i bara nattlinnet och grät… jag grät så mycket att jag inte trodde tårarna skulle räcka till. Jag satt där i någon timme innan jag sansat mig. Innan jag kände hur jag kunde börja andas igen. Jag förstod att detta ”bara” var ännu en panik ångestattack.

-VAD är det som händer?! HUR kan en ångestattack göra fysiskt ont?!

Nu har det varit så här i nästan två veckor. Det känns som om jag inte klarar mer. Jag trodde uppe i Norrland att jag kommit ifrån det. Att det hjälpte med lite ledigt…. men det hjälpte bara för stunden.

Det här beslutet jag skriver om är såklart grund utlösande faktor till detta. Men ångest är nytt för mig. Helt nytt. Jag vet inte hur jag ska tackla det.

-Hur jag ska hantera det?!

-Är det detta som kallas ”psykisk ohälsa” ?

-Varför är detta ämnet så tabubelagt?

-Varför är det ingen som vågar prata högt om det?

image

Det är frågor som ekar i mitt huvud. Jag hade i min vildaste fantasi inte kunnat föreställa mig att jag själv skulle få uppleva detta och faktiskt må så fruktansvärt dåligt.

Jag har varit med om en hel del, men har aldrig upplevt denna både fysiska och psykiska smärta!

Jag skäms inte över att skriva det. Men jag är livrädd över att inte ha kontroll över min situation. jag känns mig maktlös och förtvivlad. 

Jag kämpar inom mig själv med alla känslor och gör ALLT SOM STÅR I MIN MAKT, för att inte klappa ihop fullständigt!!! Jag har tagit hjälp av en life-coach! 

Jag har sållat bort allt jag kan på schemat just nu. Prioriterar bara det viktigaste.  Det enda jag har kvar är det som egentligen rör beslutet jag skriver om. Denna veckan måste jag ta det.

Det skrämmer mig, stressar mig och jag vet fasen inte hur jag ska klara av det!!! Usch nu gråter jag igen! Jag vill inte, jag orkar inte! Jag kommer inte klara av att gör det!

Jag greppar efter halmstrån och lösningar som ska göra så att jag slipper…. men jag hittar ingen lösning. Det gör så j*vla ont! Jag kämpar så j*vla hårt, men springer mig bara tröttare… 

Jag tycker inte om ordet ”att gå in i väggen” det är alltför många som tar lättvindigt på det. ett exempel av många, Unga 90-talister som jobbat deltid en sommar och sen kallar sig utbrända.

Men nu förstår jag det riktigt allvarliga i det. Jag känner inte igen mig själv, glömmer saker, enkla vardags ting. Kan inte sova. Kan somna mitt på dagen (om jag inte jobbar) för att sedan vakna lika trött igen. slår fel kod på kortet, tills bankomaten tar kortet (suck), handlar i affären, men glömmer matvarorna kvar i affären (dubbel suck)  Åker iväg för att göra ett ärende, men kommer inte ihåg varför jag åkte ?!?.

När det blir ett projekt att packa resväskan som jag packar upp och ner flera gånger i veckan. Alltså jag är normalt sett ett riktigt ”packning proffs” Men jag sitter bara där framför väskan och vet inte vad jag ska göra. Till och med DET känns övermäktigt… Då har det gått liiite för långt. 

Då inser även jag att jag är ute på riktigt hal is. Jag är inte van vid detta. Jag är en riktig ”pippi långstrump”

-kan själv! Men just nu så kan jag inte själv. 

Ni är så otroligt många som varit modiga att kontakta mig, både här inne på bloggen, men också som anonym i privata mail. Jag vill verkligen att du ska veta att jag LÄSER ALLT.

Jag är så galet tacksam och imponerad över hur DU vågar dela med dig. lite smått chockad över att inse hur vanligt detta är. Och hur många som varit med om det. Men man kan inte förstå ångest, om man inte upplevt det! Det vet jag nu.

bara för att jag inte svarar, på ditt mail eller din kommentar så betyder inte det att jag inte läser den. m

Men jag förmår inte att svara just nu. Jag orkar inte. Jag svara inte ens mina nära och kära. jag är tillfälligt folkskygg och kan bara umgås/prata med några få av alla jag känner.

Såhär kan jag inte ha det i längden det är ohållbart. Då går jag sönder helt. Det FÅR inte hända. Men jag ör medveten om problemet och jobbat på det. Min lige-coach/psykolog, kbt… Kalla det vad man vill, är en BRA stöttepelare just nu! 

Jag har en Lilleman som behöver sin mamma. Ludvig, mitt allt, viktigare än NÅGONTING annat!

 En hund som behöver sin matte. Anställda som behöver sin chef. Jag har så många som är beroende av mig i olika jobb sammanhang. Jag räcker inte till!  

I ärlighetens namn så klarar jag knappt av att finnas där för mig själv. Jag är trött, väldigt trött…….

Tack för att du delar med dig. Jag lovar dig att jag kommer att gå stark ur detta. jag vet inte hur, eller när. Men jag vet att jag ska hitta ett sätt att göra det.

Du kommer få finnas med på min resa oavsett vilket beslut det blir. Det blir en drastisk förändring åt vilket håll jag än väljer att gå. Nu är det bara dagar kvar.

jag kämpar mellan hopp och förtvivlan. Jag skriver bara öppet och ärligt om vad som rör sig i mitt huvud just nu. Jag är ledsen för att min blogg plötsligt förvandlats till en deppig ångest bubbla. men bloggen handlar om mitt liv, min vardag. Just nu befinner jag mig här, i ett mörkt kaos.

Jag hade två alternativ. Att sluta skriva helt. och lägga ner bloggen. Eller att skriva nån gång då och då och helt enkelt vara ärlig. Det ÄR en läskig känsla att öppet skriva hur jag mår och vart jag befinner mig. Det ÄR  INTE lätt.

Men jag har lovat en ärlig blogg och så kommer det att förbli. Så länge jag håller mig över vatten ytan så kommer jag uppdatera då och då.

 Denna veckan jag har framför mig är bland det värsta jag varit med om. Imorgon åker jag till Öland. Lämnar Lilleman till sin pappa och kavlar sedan upp ärmarna och gör det som måste göras…..

Jag ser mig inte som ”utbränd” men jag ser mig som tillfälligt svag.

Det gör inte mig till en sämre människa för det, det är precis såhär livet är. Det går upp och det går ner. Och just nu är jag inte långt ifrån botten. Men då finns det ju bara en väg att klättra!  -Upp! 

Kram & tack för att DU finns <3

/ My Martens 

Kommentera (60)

Midsommar i Norrland!

image

Hej! Hoppas att din midsommar varit bra!

Vilket paradis vi befinner oss i! Guuuuud vad glad jag är att vi bestämde oss för att åka! <3 Detta var precis vad jag/vi behövde! Att slippa tänka, grubbla och bara få vara för en stund….. 

vi har varit här sedan igår. Jag lyckades hitta trots att det ligger mitt ute i ingenstans. Blir alltid lite osäker när gps inte ens hittar!

Men det gick galet lätt!

Vi hittade  till Baldraviken, dvs i Helsingland några mil ifrån Hudiksvall. Kin & Albans lilla paradis! snacka om ett litet smultronställe! imageimage ungarna badar och det regniga vädret lämnade vi kvar nere i Stockholm… här skiner solen och det är klarblå himmel! Magiskt vackert, blankvatten, fåglar, vacker natur och fridfullt…imageimage imageimageimageimageimageimageimageVi åkte in till lilla Forsa där vi fick vara med om en traditionell midsommardans, stångresning, folkdräckter och en stor picknick på en gammal bygdegård. Galet mycket folk, men ändå lugnt och skönt… imageimageimageimageimageimage

Fiiiina Kin <3 underbara, fantastiska, genuina människa! image imageimageimageimageimageimageNär vi kom tillbaka så myste vi, grillade, spelade kubb, badade. En väldigt traditionell svensk midsommar 🙂 SÅ mysigt! imageDansuppvisning av dom små. Ludvig fick vara med och dom stora tjejerna hjälpte honom och fick honom inkluderad trots att han inte als kan dansa som dom <3 verkligen gulliga tjejer!  SÅ duktiga! Jane är just nu aktuell i Let’s Dance junior som snart börjar sändas på tv.

Ludvig var så stolt och glad som fick hänga med ”dom stora tjejerna”  

Nu mår mitt mamma hjärta bra! <3 imageimageKubb turnering…. Vårat lag van 😉 hehe! Sjukt roligt! Alltså detta dygnet har varit soM balsam för Själen. Jag har skrattat, och bara varit i ”nuet” Kin har jag känt sen flera är. Men hennes föräldrar har jag bara sagt hej till som hastigast. Men dom är precis soM hon FANTASTISKA! så gästvänliga och omtänskamma mot både mig och Lilleman. Albans syskon har jag inte träffat innan. Oavsett vad så har vi haft extremt roligt! Med både gamla och nya vänner <3

image Denna utsikt vaknade vi upp till…. Och vet du vad. Inga sömntabletter. drack något glas bubbel till middagen och ett glas rosè på bryggan… Så jag har inte heller dränkt mina sorger i alkohol. 

Och inatt har jag sovot mer än på jätte länge!!! Jag somnade nästan bums när jag la mig, vid 23 tiden tror jag. Vaknade upp vid 03:45. Och låg vaken till ca 07:00 sen somnade jag om i över en timme till. Ingen panikångest och vaknade vid strax efter 08:00 med en utvilad känsla jag inte haft på veckor… SKÖNT!

Lilleman snarkade tyst brevid och han sov ännu längre… 

Kin Och ungarna var i vattnet och tog ett morgondopp Precis utanför våran våran stuga… Sen åt vi alla gemensam frukost 🙂 jag är verkligen lugn och harmonisk! 🙂 Tack Kin & Alvan för en oförglömlig midsommar <3

image

Nu ska vi fortsätta njuta av paradiset…. Och göra ingenting. Kramar

/ My Martens

Kommentera (11)

Hej från Norrland!

imageHej! Ville bara säga hej ifrån den södra Norrlands kustland! vi är hemma hos Kin & Alban. Barnen busar, leker och vi har det verkligen underbart!

Jag är SÅ glad att vi åkte hit! Dagen har varit underbar! Detta är balsam för själen…. lugnt, stillsamst, barnskratt! -Bästa kombon! imageimageNu ska vi äta glass & jordgubbar!

Vi hörs imorgon!

All kärlek och en massa kramar från mig till dig <3

/My Martens

Kommentera (3)

Glad midsommar!

image Godmorgon! Det är varmt fuktigt och med regn i luften…. En klassisk svensk midsommar med andra ord 😉

Vi ska bila en stund innan vi är framme…. jag hade bestämt mig för att inte fira midsommar. Utan bara vara hemma, mysa, titta på film osv. Har inte haft någon ork. Och måste hålla mig på hemmaplan. Kan alltså inte resa någon längre period eller sträcka…

Skulle vilja ta semester med Lilleman. 

Men sen slog mitt ”mamma samvete” till och jag bestämde mig för att följa med till mina vänners lantställe 🙂

jag fick rycka upp mig! Jag är bara lite rolig för att min trötthet och mitt TILLFÄLLIGA Mood ska lysa igenom… Kan jag inte sova hemma, HUR ska jag kunna sova borta?!

Usch jag vill ta mig ur denna svackan. NU på en gång. Jag som alltid är glad, positiv och framåt! 

När vi igår bestämde oss för att åka så känns det ändå bra i magen! 

-Det ska bli sååå mysigt! lugnt, skönt, kubb, skog (tror jag) kanske nån fisketur….  

-Tack fina vän som bjöd in oss <3 

Det är många som är ute på vägarna denna helgen. Kör försiktigt, var rädda om varandra, dont drink & drive!!! Osv. Det är alla Svenssons årliga fylleslag. Nere på Öland har det genom åren alltid varit löpsedlar från skandalerna efter denna helg. Så som så många andra ställen.

För våran del blir det en lugn midsommar, på landet, med flera barn och goda vänner 🙂image image

från oss till dig! -GLAD MIDSOMMAR och en massa kärlek! <3  

Nu dags för en liten roadtripp, jag ääääälskar att köra bil! -not! image

/kram My & Ludvig

Kommentera (14)