VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

Vad är ett Porsche-event på slottet…..

Hej!

Loggar in en sväng igen. Läste igenom alla kommentarer. -Tack🙏🏻❤️ 

Hoppas din helg har varit bra. Jag ligger mest i sängen. Har inte ens gått ut på min dagliga promenad. Trots fint väder och naturen utanför dörren. Orkar inte just nu…

Jonas kom hem igårkväll. Vi skulle titta på film. Men jag somnade. Jonas spolade tillbaka det jag missat och  väckte mig . Men jag somnade igen 🙈 Han fick se klart den själv…

Vi låg i sängen till 11 imorse. Åt gemensam frukost. Sedan gick jag och la mig igen. Han åkte iväg på gig, med Basic.

Ganska jobbigt precis innan och när han går. Känns tomt direkt! Lite ensamt.

Men samtidigt så skönt när jag ”landat i det” . Att kunna släppa sista fasaden och vara det vrak som jag är just nu…. inte anstränga mig för att inte vara en ”börda”.

Det är INTE han som säger att jag är det. Det är jag som känner så….. 

F03EC3F7-F8D0-4CA8-A19E-230A70A890D5

Tänk vad en stor omtanke, förmedlad i ett litet gulligt kort med mycket kärlek och blomster och ett magasin från en vän kan betyda så mycket 🙏🏻

Började grina när jag fick detta. Mina favoritrosor, en bunt grönt som jag skulle sätta ihop själv. (Hon vet hur mycket det lugnar mig att plocka fram floristen då och då 😌)

”Krya på dig, och ta hand om DIG själv. Tro på dig själv lika mycket som jag gör”

var en av sakerna som stod… Jag ör ju som ni vet som ett känslomässigt kaos. Gråter till och från. Utmana att alltid veta varför.

Men nu grät jag av glädje❤️

FB12B1EC-F889-4AFB-9C83-94D51AED0E18 C778AE50-9A8A-4AE6-BAD5-4B441618320F

Denna tidining kommer vara min handbok under min sjukskrivning…. Det känns som om den talar till mig. Jag har läst hundratals magasin.

Men för första gången är jag mottaglig för termer och konkreta tips som ”stressa mindre” ”kom ner i varv” ”kom igång med yoga”.

Jag har flytt från yogan i många år.  Fnyst åt den och aldrig gett den en ärlig chans.

Nu, för första gången är jag villig att göra det. Nästa vecka ska jag gå på min första yoga klass tex . Ska föröka hitta en studio som inte är för ”hipp”. Utan Viryayoga. Lugn, avslappnade och ett sätt att hitta en kontakt med andningen tex. Men vi får se. Först måste jag upp från sängläget.

”Vad är en bal på slottet”  brukar man säga…

7730AD62-CE27-437D-9D17-31BF134046DF

Idag pågår ett event somnat skulle varit med på. Ett gäng härliga tjejer, nära vänner och ytliga bekanta. Tanja, Åza, Annika, Läckberg, Laila, Marie. M.f.

Ett porsevent som Tanja bjudit in till. Det innebar att testköra olika Porsche, övernatta på hotell, middag m.m. Bli bortskämda och omhändertagna.

Men för första gången så stod jag på mig.

Sa Ja till mig själv och nej till annat.

Såklart slog det dåliga samvetet till. Jag tänkte åka ändå. Hade sån ångest över att behöva i sistta stund höra va mig till Tanka och avboka.

Jag Tänkte nämligen att det kunde göra mig gott. Att klä på mig, göra mig iording och få hänga och skratta med dom andra. (Glad för deras skull, ser ut som att dom har väldigt kul ❤️😄)

Det hade varit min vanliga ENKLA väg. Bort från mig själv, mina behov och ”fly iväg” på roligheter. (Jag i ett nötskal 🤦🏼‍♀️) 

Men sanningen är att jag har så svårt för att ”bara vara” att stanna kvar och ta hand om nig själv….. Men för försvara gången på jag vet inte hur länge, så gjorde jag det. Ett framsteg? Ett måste? Vet ej. Men jag valde det för att prioritera mig själv…

SÅ fint ni skrev gällande min bild 🙏🏻❤️ -Tack! 

0DB099FE-C358-4C85-933C-DB2E3A7A8F61

/My Martens 

Kommentera (3)

Annons

En ofiltrerad sanning. På botten just nu. Men det finns bara en väg…..

 

BAF62879-396C-45C5-9A0E-FEFB81C6EAB9

Hej!

Skitig spegel, stökigt sovrum. Vill men orkar inte ta tag i någonting. 

Denna veckan har spenderats hemma. I sängen. Några läkarbesök och en snabbis på kontoret där. I pratade ihop oss om situationen. Jag har mina kollegors och bolagets ägares stöd🙏🏻

-Det känns skönt och betyder JÄTTE mycket! 

Febern har kommit och gått. Så fort jag känner mig mindre febrig så vill jag göra någonting. Min rastlöshet och stressen slår till direkt.

Jag vill  åka iväg och handla, eller ringa någon, städ, möblera om…. Ja du fattar. Det jag egentligen gör är att jag flyr. Flyr från mig själv, och alla känslor. Försöker att distrahera  mig ifrån att vara själv. Ensam.

Jag har så in-i-helvete svårt för att ”Bara vara”.

Känner mig sårbar, liten och ensam. Denna känslan skrämmer mig. Den trasiga flickan inom mig tar alldesles för stor plats.

Jonas är inte hemma just nu. Han komme ikväll 🙏🏻 Men åker  imorgon igen, på gig någonstans. Jag saknar honom och känner mig ganska ensam just nu när han inte är hemma . Men samtidigt tycker jag att det är skönt att han inte ör hemma. Att jag kan gråta ifred, och vara det vrak som jag är just nu. Tårarna kommer okontrollerat och jag kan inte styra det.

Detta är inte heller enkelt för Jonas som är livrädda i situationen… förtvivlad över att inte kunna hjälpa, att inte kunna förstå eller relatera till det jag känner. Frustrerad. Och lite arg. Inte på mig, men på utmattningsdepressionen.

Det är svårt att vara anhörig/närstående till någon i min situation. Det är också svårt för mig att våga släppa fasaden helt, och vara trygg i att visa mig svag inför honom 😔❤️ 

Detta ÄR en utmaning. Detta är MIN utmaning. Jag går alltid ifrån mig själv och mina behov för att hjälpa andra. -Varför?? För att jag mår bra av att hjälpa andra, och för att det är LÄTTARE att hjälpa andra än mig själv.

Men jag har kommit till den punkten i livet där jag inte längre har något val. Jag har blivit bättre på många saker. Lugnat ner mig sista åren, och kommit en bra bit påvägen sedan jag gick in i väggen. 

Men det räcker inte…. 

Jag måste  VILL inget hellre än att få må bra igen. Jag vill läka mina öppna sår, hitta en hållbar hälsa och balans.

Jag har stöd ifrån mina närmaste. (även Jonas även om det inte är helt enkelt… ) Jag har även tagit hjälp av en lifescoach som är fokuserad på just utmattning/depression. Hon kommer vara ett komplement till det som psykiatrin hjälper mig med.

Nu påbörjar jag en inre resa……… Den kommer inte vara enkel, smärtfri eller spikrak. Men det finns bara en väg, och det är upp! 

Där jag ska möta det som gör ont, läka och komma ut på andra sidan. Just nu befinner jag mig på botten. Det får vara så….. just nu.

Denna bilden var svår för mig att lägga ut. Det tog emot. Men att våga vara svag, är också ett styrka. Förhoppningvis hjälper det någon annan där ute att känna sig mindre ensam genom min ofiltrerade uppriktighet…… 

B4D61E1C-07EC-46DA-84DB-EC985647777D

 Som ett brev på posten, förutom febern så kommer utslagen i ansiktet, magen krånglar. Min hy gick från en dag till an annan till det där… 🤦🏼‍♀️ (Även hårbotten)

Som sagt, tänkte först inte lagt ut denna bild. Tagit en gammal, eller bara använt spegelbilden utan ansikte….

Men jag är så trött på den falska ”perfekta” fasaden där ute på näten och sociala medier. En ”perfekt” fasad, en ”perfekt” familj, en ”perfekt” vardag och gud förbjude om man visar en dålig bild eller att man har en dålig dag 🤦🏼‍♀️

-That’s not Me! Jag kan inte ställa mig bakom det ledet och göra samma sak. Jag vill helt enkelt inte det.

Såhär  är det just nu….. Men det finns också bara en väg. Men det är ingen enkelt quick-fix!

Tid, tålamod och uppriktighet.

-Tack för din omtanke! ❤️

Nu ska jag logga ut. Mobilen på flightmood och sova en stund…. Jag kommer knappt att svara på kommentaren en tid.

Då jag är offline mer än någonsin.

Men jag läser varenda kommentar när jag loggar in. Och dina peppande, varma ord värmer verkligen jätte mycket 🙏🏻

/My Martens 

Kommentera (42)

Annons

Där tog energin slut, och kroppen sa ifrån.

7127C439-4046-44CC-9D54-A2BD41A61DDE

Där tog det stopp. Där kom den där dagen jag försökt hålla på distans och varit livrädd för.

När jag halkat tillbaka i att ignorera kroppens varningssignaler. Där jag tappat balansen i att hålla mig på en nivå som fungerar på för mig. Då jag istället har flytt ifrån det som är jobbigt, min inre kamp mot ångest och oro och tagit på mig mer och mer. (Inte bara jobb !! )

När jag börjat säga JA till alla/allt annat förutom mig själv. Min destruktiva prestations-skalle har tagit över och kört på. Min entusiasm över att vara tillbaka på banans med mer energi än på mycket, mycket länge fick mig att ta denna energi och köra på precis som innan.

Trots min support, trots mitt team från psykiatrin. Jag har ökat, ökat och ökat utan att stanna upp och tänka på konsekvenserna. tagit första bästa ursäkt till att inte behöva känna efter. Slarvat med återhämtningen och fallit tillbaka igen. Jag får bra verktyg, men behöver lära mig att använda dom på ett långsiktigt sätt.

När jag hamnade på sjukhuset, på hjärtintesinven så kallades jag in till min överläkare två dagar efter. Heltidssjuksrivning 6 veckor.

Jag protesterade, sa att jag inte mår bra av det. bad om uppskov då jag ända skall ska ner till Öland. Från Öland jobbade jag och trodde att det skulle räcka med att det är ett lugnare tempo där. Mår alltid bra med Ludvdig.

Men kroppen fortsatte att säga ifrån.

Några exempel på hur den reagerade, denna gång. Konstant diarré, (otrevligt jag vet), Huvudvärk, genomförkyld med feber till och från . Svårt att sova. Plus en konstant trötthet som också gör att jag blir disträ, glömsk och stressad inombords över att energin försvinner igen. 

För det är just det min kropp är van att göra. Säga STOPP när jag själv inte gör det. När jag själv inte lyckats hitta balansen mellan aktivitet och återhämtning och vila. Det är just därför mitt immunförsvar är försvagat och checkar ut emellanåt. Det hänger ihop med min utmattningsdeppression.  

Det som är svårt för mig att förlika mig med. Som även gör mig både ledsen, besviken och frustrerad på mig själv. Det är att JAG har (omedvetet)  LÄRT kroppen att jag inte stannar upp förrän kroppen säger ifrån. 

Många lyssnar på alla andra varningssignaler som jag istället ignorerat.

Jag gör det inte med flit, jag övar, övar, övar och övar på att bli bättre på detta. Men ibland ”spårar jag ur”, och ignorerar. Det är lättare i stunden, men slår snabbt tillbaka.

Det tar tid att vänja kroppen vid mitt ”nya jag”. Det kan ta upp till år innan kroppen ”litar” på mig igen. Precis som med vilken (o)vana som helst. Det tar tid. Tid, innan kroppen förstår att jag tar hand om den och mig själv.

I detta fallet så gick jag dessutom över gränsen utan att stanna upp, och kroppen slår undan benen på mig.

Ganska logisk när jag sberättar det för dig (eller råder andra av mina närstående att lyssna på sina kroppar och signaler) gör man inte det så går kroppen in i en överlevdas-instinkt, och ser till att man stannar upp. Men väldigt svårt att leva upp till med min historik. 

Jag är SÅ trött på att vara trött! Jag önskar jag kunde logga in här, skriva att jag mår underbart, att lovet känns toppen och vara konstant positiv.

Men just nu är jag inte ”där”.

Jag måste ta läkaren och min utmattningsdepression på allvar. Jag måste förlika mig med att denna månad jag har framför mig så ska jag ”bara vara”. Vila, återhämta mig och helt enkelt ladda om batterierna. Så att jag kan komma tillbaka! Med större varsamhet, och en bättre balans än jag haft på senaste tiden… 

Detta är ett bakslag. Jag får helt enkelt bara acceptera läget och ta en dag i taget. Så att jag kommer tillbaka och kan lära mig att hålla balansen så att bakslagen inte blir såhär stora. Så att jag lär mig att se signalerna i tid…..  och se till att bakslagen blir färre än framstegen.

Efter regn kommer solsken….. Just nu känns det tungt. Men snart kommer förhoppningsvis energin tillbaka och det känns lättare igen. 

Jag har spenderat denna veckan i sängen. Med mina mysiga kissar. 

-Hoppas att du förstår och kan stötta mig i detta🙏🏻❤️

Kram kram

/My Martens 

Kommentera (100)

Annons

En vän, när man behöver det som bäst…

54603984-ACD8-4457-A827-DAC8FF560B63

Kvalitetstid 🍁

Många tankar just nu…. låg i sängen halva dagen igår. Var hos läkaren både i tisdags och igår. Vilade där emellan. Känner mig ganska tom och ledsen just nu… Mötte upp min väninna Tilda.

Vi satt i två timmar och pratade längsmed gatan mitt i Huvudtadens statspuls. Om allt och ingenting. Allvarligt, ytligt. Glatt och svårt. –Så skönt. Bara prata. Vi två.

Ibland betyder vänner extra mycket. Igår var en sådan stund❤️ Ett stöd när man helt enkelt behöver det som bäst….

Jag har som ni vet ett bakslag. Med lite värre konsekvenser än jag trodde. Ska berätta mer om det sen. När jag känner för det, och orkar. Så länge ville jag egentligen bara kika in och önska dig en bra dag😌

Nu har jag tagit sovmorgon. Legat och dragit mig i sängen med Jonas och kissarna.

Jonas sover fortfarande. Så jag har smitit ut för en lång och lugn promenad. Jag hämtar energi och kraft på mina rundor längsmed vattnet och i naturen 🙏🏻

110FCA63-BA50-40EC-865F-0C5148609533 F97C4C4A-B2FF-4F45-9603-F337369F227A

Stor kram ❤️

/My Martens 

Kommentera (6)

Annons

Sov så gott….

DB0B9908-D959-4B9D-B87A-A9420FC766CE

Over & out😴

Hej! Hoppas att din dag har varit bra. Hösten visar sig från sin nästa sida och vädret är underbart 🍁🍂

Gonatt mina fina cyber-vänner 💞 Jag ligger redan i sängen… sedan nån timme tillbak. Skönt att vara i säng tidigt. Men ville kika in och säga gonatt…

-Sov så gott 💞

EA5E0787-A5DA-49FB-AD60-A23BC7263802

/My Martens 

Kommentera (3)