Midsommartårtan

20130629-125038.jpg

Bobbyn <3

20121021-223413.jpg

20121021-223442.jpg

20121021-223531.jpg

20121021-223602.jpg

Prinsesstårta

Idag har vi haft 78-års kalas hos oss. Mamma har fyllt 50 och jag 28. Så vi gjorde tre flugor med barn och slog ihop våra två kalas och sen fick gästerna chans att se vårt nya hus. Perfekt!
Och bak-nörd som jag är fick jag ett gyllene tillfälle att både baka cupcakes och tårta.
Mamma ville ha en vit prinsesstårta med rosa ros på och jag gick ”all-in”. Många gäster kräver många tårtor. Eller varför inte en maffig tre-vånings-tårta! Fick då äntligen pröva mina tre bakformar jag fick av min låtsas-mormor för ett tag sen.
Nio timmar senare:

20121021-223008.jpg

20121021-223115.jpg

Min son, vårt nya hus

Uhh vilken dålig bloggare jag blivit sen den lille dretongen kommit till jorden..

Mycket har hänt sen sist! Flyttade in i vårat nya, fina, stora hus i lördags, efter en fantastiskt underbar och välbehövlig semestervecka i fina turkiet med familjen.
Lille Bobbyns första utlandsresa och som vanligt var han underbart snäll och lycklig hela veckan.
Även i nya huset lever han rövare och har ännu större yta att inspektera och terrorisera än sitt förra hem.. Behöver jag säga mer? 😉
Efter att ha bott här en vecka ser det verkligen inte ut som ett hem, mer som ett kaos av prylar högt och lågt.. Men jag ska väl få ordning i torpet även här så småningom.
Våra visioner och planer för denna kåk är många och oändliga och jag ber till gud att energin är på topp tills vi fått som vi vill.
Först på ”tapeten” är just tapeterna.. Redan valt vad som ska upp på väggarna i vardagsrummet och sanna mina ord! Det kommer bli vackert!
Pappan ska lägga om carport/förråds-taket och förstärka ballkong-balken nästa helg redan om vädret tillåter. Även badrummet och köket ska fixas i framtiden när ekonomin tillåter.

Bobbyn är nu 9 månader redan och tiden rusar förbi alldeles för fort.. Han kryper likt en militär med armbågarna fort fram längst golvena och når alla vrår och lådor han kommer åt. Mammans temprament och tålamod har han ärvt då han blir vansinnig om han inte får sin vilja igenom. Även pappans stönighet visar sig titt som tätt..
Han är inne i en ovanligt mammig period då han mer än vanligt ska sitta klistrad på mamman dygnets alla timmar. Gör mig absolut ingenting då jag vill precis samma sak. :) nackdelen är väl kanske att man inte hinner så mycket om dagarna som man vill. Behöver jag nämna att jag är glad att ha han i mitt liv? Att han är det absolut bästa som hänt mig? Att han är det vackraste barn som finns? Att mitt hjärta hoppar över ett slag när han ler eller att det smälter när han sträcker ut sina små, knubbiga armar mot mig i hopp om att jag ska ta upp honom och dansa med honom? Att jag inte vore någon utan han? Att jag är den stoltaste mamman som existerat? Nej, det där vet ni redan misstänker jag.. Men det måste påpekas ändå. För nu är jag inte ”jag” längre utan ”han och jag” och jag vill aldrig ha det på något annat vis, nånsin!

20121006-234336.jpg

20121006-234401.jpg

20121006-234436.jpg

Feberyra, bebis i magen och husvisning..

Idag har jag och min prins vart till BVC och tagit sprutor i låren. Han var mycket tuffare denna gång än sist och gråt nästan inget alls.. Gjorde nog mer ont i mamman..
Feberyran kom lagomt nu till kvällen och redan klockan åtta somnade han utan att vilja äta, vilket är tecken nog på att han mår dåligt då äta är det han älskar mest av allt. Stackars!

Haft visning på huset idag igen. Hade hoppats på att det skulle va den sista, men flera kom utan sin sambo. Den ena killen verkade så intresserad att han troligtvis drar med sig frugan hit imöra redan.
Givetvis stressar vi igenom fler visningar om chanserna för att få det sålt ökar.. Men måste ändå medge att jag snart är slutkörd.
Hatar mig själv som alltid lyckas bygga upp så mycket kaos i mitt huvud, när det i själva verket kanske inte är så mycket som ska göras.. Mitt kontrollbehov blandas med pedantiskt och ja.. Sen gråter jag nästan när jag inser att jag inte kan göra allt själv, eller inte hinner med alla punkter jag staplat så fint i mitt huvud.
Och tro inte att min älskade sambo eller min fina mamma för den delen inte hjälper till och ställer upp.. Det är bara jag som är knäpp som inte kan låta andra göra saker.. Min fars pedantiska ådra att alltid göra allt själv och perfekt, mixat med min mors sätt att alltid se saker så mycket större och värre än vad det är gör nog vilken människa som helst knäpp.
Nåja, om nu huset blir sålt snart så är jag ju faktiskt snart i land med dom nuvarande stressmomenten. Sen kommer nästa bited att först hitta ett nytt hus (?!?!) till att sen slutligen flytta.. Men ett steg i taget. 😉

Min allra finaste bästaste vän har en liten bebis i magen och jag kunde inte vara lyckligare för deras skull!! Ska bli så roligt nu när man är lite mer ”van” inom ämnet att få se både magen och bebisen växa!! <;3

Och självklart kommer här lite bilder på mitt allra vackraste hjärta!

20120620-231041.jpg

20120620-231055.jpg

20120620-231107.jpg

20120620-231128.jpg

20120620-231139.jpg

  • susnet.nu statistik

annonser