Sixten vaknade kl 06.00 igår. Det var perfekt för då slapp jag ligga vaken längre. Vem vill sova då man är ledig??? Kakstinn frukost på det och sedan ut på Söder för lite frisk luft. Vi valde att mata ”ankorna” (läs: fiskmåsarna) nere vid Årstaviken. Grabbarna fick kalla fingrar. Fåglarna fick saffransbullar och ingefärskakor. Lovisa fick en vinge i huvudet. Julafton är en oberäknelig dag på många sätt.
Baxter säger själv att han har en vovve på huvudet. Det har han inte. Mössan kommer från GAP i London och är gjord av äkta marsvin.
Det var i princip bara vi ute på julaftons förmiddag, plus tre hundägare (varav endast en hade hunden kopplad) samt en man som verkade ha bott under en båt nere vid vattnet sedan i våras. Det var gänget som mötte dagen i Tanto. Lovisa var glad och snygg som vanligt. Ingen vet vad Baxter gör just här.
Bild tagen en minut innan infernot brakade loss. Mat för en mellanstor svensk skola fanns uppdukat. Observera julbordets viktigaste detalj: en hink löjrom från Kalix. Det och en skvätt skumpa, det är allt som behövs egentligen. Och lök. Och gräddfil. Och cognac. Och foie gras. Och knäck. – Och en vacker fru.
Baxter talar allvar med moster Elin. Han älskar henne, trots att hon inte alls ser ut som på det julkort han fick av henne härom dagen. Kanske lika bra det, för då var hon utspökad till Heliga Birgitta. Eller om det var Carola. Döm själva HÄR (missa för övrigt inte hennes blogg ”Eplet”) .
Moster Elin och mormor Annika. Snart Nordeuropas två mättaste kvinnor.
Elin och min fina fru. Är de lika?
Baxter är nog helt enkelt kär i sin morfar. Det kan man se. Många säger att de dessutom är ganska lika varandra. Jag är inte helt övertygad om det. Frisyren är olika i alla fall. Och Baxter har mycket mindre händer. Och fötter. Allt är banne mig. mindre hos Baxter. Ja, utom håret då, som sagt. Och så egot. Där tävlar Baxter i en egen division.
Julklappsinferno. Toy Story-inferno. Disney-inferno. Man kan inte få nog av Disney. (Särskilt inte de nedklippta versionerna.) Båda grabbarna har blivit större på det sätet att de fortfarande älskar själva paketen och öppnandet. Slita och dra. Men de är ÄNNU mer intresserade av det som finns inne i paketet. Det är ett bra exempel på evolution.
Det är inte helt klarlagt vad som pågår på den här bilden. Sixten tittar generat bort. Baxter låtsas titta in i kameran. Men han och alla andra undrar givetvis vad som sker där bakom.
Det blev som vanligt lite för mycket mat. Men en gång per år är det banne mig OK. En lax-janzon a la Agnes tronar i bakgrunden. Min sotatde, ingefärsgravade lax strax till höger liksom löjromshavet. Ost-armageddon i förgrunden, via Elin och Simon. Och det här är bara hälften.
Agnes och Henric, vana att posera. Tänk på vänsterfoten nästa gång bara, Henric!
Ett knippe snygga stilpoäng till Elin för 40-talsfrisyren och till Simon för hängslen och fluga. Schuckert!
En hundring för Simons tankar här. Mormor Annika verkar glad i alla fall.
Jag grejar till det sista innan vi satte oss till bords. (Just här grejar jag lite med det obligatoriska huvudnumret svampomelett, i år med sju sorters svampar – precis som på midsommar, fast svamp. Och inte under kudden.)
Champagne till fördrink till de stora. Oboy till de små (höger i bild).
Sixten och Baxter vandrade runt i sällskapet hela dagen och kvällen. Det blev många kära knän att sitta i. Det syns på Sixten vad han tycker om det. Samtidigt försöker Simon ringa med en bit röd leksaksplast. Det gick sådär.
Som sagt, grabbarna gick runt, runt, runt och bara njöt av att det var så många öppna famnar. Mycket kärlek per kvadratmeter igår. Och Elin och Baxter spanar in en politiskt korrekt Kalle Anka.
Lovisa var som vanligt snygg – och glad. Och Baxter får stilpoäng tycker jag, givetvis inte för Säter-frisyren utan för sina rosa ankelsockar från Ralph Lauren-butiken på Upper East Side. Där har de mer personal än varor i butiken – och då har de ändå massor av kläder. Men det är en helt annan historia. Det har INGENTING med gårdagens julafton att göra. Vi går vidare.
Mätta magar i soffan efter Kalle Anka. Strax dags för julklapsinferno. A propå strumpr: Sickan dissade dyr-strumpor från New York och körde hela dagen på sina älskade rosa skidstrumpor från Isbjörn of Sweden.
Igår vann Agnes och Henric tävlingen ”Årets största paket”. Förra året var det Elin och Simon som vann med sin rejäla bilbana. Förra årets förlust sved en hel del (enligt säker källa hela vägen fram till kräftpremiären 2012), så i år tog Agnes och Henric det säkra före det osäkra och köpte en stor bilmatta till gräbsen. Notera hur lycklig Agnes är över detta. ”Vi vann!” liksom. När bilden tas har Sixten ännu inte uppnått samma lyckostatus, men när han väl förstod vad det var han kånkade omkring på så höll han sig på mattan resten av kvällen. (Ping: Arne Hegerfors.)
Egentligen behöver hon inte trycka upp sina biceps sådär i samband med fotografering. I Sundsvall hade man kallat henne för en ”vurping” (ett uttryck som märkligt nog betyder ungefär det motsatta på engelska).
Baxter var i lyckorus hela kvällen. Allt var bäst. Hela tiden. – Allt var kul! Han och storebrorsan höll ut till nästan 22.30, sedan kom Sandmannen och blåste sand i ögonen på honom och sedan var det lugnt och skönt ända fram till 08.30 idag. Det KAN vara personbästa för hans del, i alla fall då inte jet-lag har varit inblandat. Fortsätt gärna med denna nya trend, Li’l B!
Så här några timmar senare så har maten lagt sig på plats och barnen är lagomt trötta efter att ha haft sex vuxna som lekt och lekt hela dagen med dem. Baxter tog sig en paus mitt på dagen, annars 100% på. God mat, påskägg till barnen från morfar och grillen fick arbeta. Bra resultat. Nu tar vi igen oss på soffan en stund innan barnen kommer somna sött (I wish).
Hoppas ni har haft en lika bra lördag ni!
Här kommer den andra delen från vårt nyårsaftonsfirande. Världens gulligaste älskade ungar är i fokus!
Hans, barnen och jag blev lite sena ut till Tyresö Strand, ibland är det ett riktigt projekt att packa iordning två små gräbs och två vuxna. Det tar alltid minst en timme längre tid än planerat… När vi kom fram till familjens stora villa var matlagningen i full gång och barnen intog första parkett vid snacksskålarna. Bästa distraktionen från att hänga mammorna i benet.
Sofia och värdinnan Alex tog tillsammans med Hans kommandot i köket och vi karlar intog soffan. Jag älskar det svarta köket och den stora köksön.
Hans serverade scampispett på bananblad med stark sås och Sofia gjorde pilgrimsmussla med tonfisktartar och tryffelhollandaise. Varmrätten bestod av oxfilé, potatisgratäng, mangosallad och flera sååser. Det smakade så himla bra och med ett så trevligt sällskap i ett vackert hem kunde vi inte ha det bättre.
Innan varmrätten, den grillade oxfilén, hade vi ett strömavbrott men till slut var all mat redo. Alex hade paketöppning till Baxters stora glädje så länge; en tavla med det gamla Slussen var motivet med hälsningen ”Så nära men ändå så långt borta…”. Ni Stockholmare som har koll på förortsgeografin vet vad vi menar, eller leder alla vägar till Gullmars? 
Efterrättstallriken Alex stod för var magnifik med kiwiglass, vitchokladpannacotta, chokladmousse, brownie och spritmarinerat fruktspett. Poppis även hos vissa barn. Malte och Emelie lekte oavbrutet hela kvällen, både högt och lågt, de är verkligen bästisar. Sixten höll sig på sin kant, jag har aldrig sett honom så lugn och timid. Han somnade gott i bilen på vägen hem sen.
Baxter var i toppform hela kvällen och gick och la sig vid 20 och sov sedan i sin Orbit ända till fyrverkerierna drog igång ordentligt vid midnatt. Sixten var helt otippad och satt bara helt lugnt på golvet och lekte med alla Maltes leksaker från 18 fram till midnatt. Han kom inte upp till mig en enda gång, han var som förhäxad. När det nya året äntrade och vi gick ut på altanen för att titta på fyrvrkerierna tyckte Sixten först att det var läskigt men sedan gick det snabbt över till förtjusning och sista stunden stod de tre stora barnen framme vid fönstret och tittade på alla raketer. Sixten älskade det!
Tack fina vänner för en så fin nyårsafton!
Kommentera (2)
Gott nytt år till er allihopa! Hoppas ni hade en trevlig kväll. Vår var lite kaosartad med strömavbrott, massa krävande barn, en grill som inte blev tillräckligt varm i minusgraderna men till slut blev vår fyrarättersmiddag riktigt lyckad. Det var jättekul att få se Alex nya hus, så himla maffigt. Det är jättelångt, högt men inte så djupt, jag har aldrig sett något liknande. Ni ska få massa bilder efterhand men vi börjar med lite outfits på mig och barnen så tar vi resten efterhand.
Kvällens mamma i kjol, linne och kofta från Abercrombie & Fitch, det fina halsbandet med barnens namn på fick jag av min soulmate Sara Tilling i julklapp.
Sixten hade en mörkt rosalila piké innanför den nya koftan från Ralph Lauren, från deras tjejkollektion, jag tycker att han passar så bra i starka rosa färger så jag klär honom gärna i det. Mörka jeans i stuprörsmodell från Gap (storlek 4 år) tillsammans med boots i skinn från Zara. 
Baxter fick ha en svart långärmad piké från Lundmyr of Sweden som jag köpte i Höganäs i somras, den kan båda gräbsen ha, storlek 3 år. Den vita stickade koftan från Ralph Lauren har vi i mörkt blå också, de är i jättebra kvalitet och kan tvättas oändligt många gånger utan se använda ut. De lappade jeansen och skinnbootsen är från Zara.
De flesta bilder är tagna av min syster Elin och hennes fästman Simon.
Kommentera (2)