VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Några tankar om kolhydrater

Nu ska jag modigt ge mig in i LCHF-diskussionen med ett par rader om tankar kring kolhydrater. Jag kommer inte att länka till någon bloggare som skriver om ämnet, peka ut kändisar som uttalar sig eller hänvisa till vetenskapliga studier. Jag kommer bara skriva ner några fakta, tankar och reflektioner kring LCHF, kaloriförbrukning och energiförbränning. Inlägget är inte till för att trampa på någon öm tå utan bara ett inlägg med mina tankar kring just kolhydrater och dess roll i kosten. I slutändan gör alla människor val och fattar beslut som de själva vill utifrån vad deras egen kropp mår bra av. Jag hoppas bara att argumenten för ett beslut kring kosthållning och diet är de rätta.

Innan jag svarar på era frågor om kolhydrater så vill jag gå igenom några begrepp och definitioner inom ämnet så att vi alla har samma utgångspunkt när vi sen läser vidare.

Många använder felaktigt ordet DIET synonymt med bantning, viktminskningsmetod, enkelt förklarat ett sätt att äta för att gå ner i vikt men den korrekta definitionen är …en beteckning på en persons samlade kostintag och matvanor. Det spelar ingen roll om det är en allergiker som utesluter livsmedel, en diabetiker som håller noggrann koll på sitt blodsocker eller en vanlig människa som äter enligt tallriksmodellen. ALLA människor har en diet, ett sätt att äta på. Så ja, LCHF (Low Carb High Fat) är en diet, GI (Glykemiskt Index) är en diet, att äta ”skräpmat” flera gånger i veckan är en diet. Alla sätt som människor äter på är en diet. LCHF betyder att en person äter en kolhydratfattig kost med ett högt intag av fett.

Kolhydrater förbränns lätt av kroppen och det går åt mindre syre än vid fettförbränning. Man kan dela in kolhydrater i snabba och långsamma, beroende på hur snabbt de bryts ner i matspjälkningen. Generellt sett är de komplexa kolhydraterna långsammare. Snabba kolhydrater som till exempel vanligt strösocker bryts snabbt ner och förs ut i blodet som glukos och upp till levern. När blodsockerhalten höjs snabbt så ökar insulinpåslaget kraftigt vilket leder till att man snart blir hungrig igen. Långsamma kolhydrater innehåller en större andel stärkelse vilken omsätts förhållandevis långsamt då det måste spjälkas mer. Andra faktorer som påverkar hur snabbt kolhydraterna tas upp är matens beredningsform och vilken annan föda som ingår i måltiden. Glykemiskt index är ett mått på hur snabbt kolhydrater upptas av kroppen.

Om man ska välja bland olika typer av kolhydratkällor så är det från bröd, mjöl, gryn och pasta av fullkorn, potatis, frukt, grönsaker, och baljväxter som de ”bättre” kolhydraterna finns. Kolhydrater från livsmedel som innehåller mycket socker, till exempel söta drycker, godis och bakverk är sämre eftersom de dels är mer processade och snabbare påverkar blodsockret och dessutom ger kalorier som varken mättar eller ger bra energi att träna på. Det mesta av kolhydraterna man äter bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna. Glukos lagras i levern i form av glykogen som fungerar som energireserv. Hjärnan kan bara använda glukos som bränsle och behöver ungefär 100 gram glukos om dagen. Hur snabbt kolhydraterna tas upp i kroppen beror på hur de är uppbyggda, i vilken form de finns i livsmedlet och om de har värmebehandlats.

LC (Low Carb) är en särskild kosthållning med argumentet att kolhydrater, snabba såväl som långsamma, bryts i kroppen ned till enkla sockerarter för att kunna användas som energi. Därmed stiger blodsockret som i sin tur driver på insulinproduktionen med höga socker- och insulinvärden som följd. Med lågt intag av kolhydrater i kosten fås lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. Detta är en särskilt gynnsam diet för diabetiker, framförallt typ 2.

HF (High Fat) bygger på det allmänt vedertagna påståendet att människan inte kan skapa vissa fettsyror på egen hand; långkedjigt omega-3 och omega-6. Dessa fetter finns i kött, vegetabilier, nötter, frön, fisk, och alger. Människan MÅSTE ha omega-3 och omega-6 i sin kost annars fungerar inte vissa system i kroppen. Om man sätter ihop dessa två dieter får man LCHF, en diet som för många diabetiker innebär en minskad medicinering av insulin och för många kraftigt överviktiga en viktminskning över tid. Man bör hålla i sär syftet och effekten av denna diet för dessa två typer av sjukdomar (om man ser övervikt som ett sjukdomstillstånd) och se till den rena faktan för hur LCHF kan och bör användas och framföralltVARFÖR. En vanlig definition av en LCHF-diet är att man äter enligt en fördelning av 75% fett, 20% protein och 5% kolhydrater. En strikt LCHF är nere på 2% kolhydrater och en liberal LCHF upp till 10%.

Insulin är ett fettinlagrande hormon, när blodsockret går upp (som en effekt av intag av kolhydrater) ökar också insulinnivån. Ju högre insulinnivåer, desto mer fettinlagring. Detta kan ibland ses tydligt hos diabetiker som tar insulinspruta på samma ställe på magen eller låret, där ökar fettinlagringen lokalt till och med. Om man håller jämn blodsockernivå håller sig insulinnivån låg och då får kroppen också en lägre fettinlagring. Mellan måltider och under träning är blodsockernivån, eller glukosnivån som det också heter, låg. När man precis vaknat på morgonen har man höga nivåer av två hormoner som förenklar kroppens användning av kolhydrater och därför bör kolhydratintag vara förlagd till förmiddag. För någon som tränar och vill öka sin muskeltillväxt är det inte bara viktigt att hålla glukosnivån låg; den ska ligga på en optimal nivå. Därför behöver en person som vill öka sin muskelmassa kolhydrater, i rätt mängd och vid rätt tillfälle. Det är numer allmänt vedertaget att man bör inta snabba kolhydrater efter träning för optimal muskeltillväxt. Den mest kända och erkända LCHF-experten rekommenderar även hon att man bör äta kolhydrater i samband med träning.

Det kontroversiella med LCHF är att mängden mättat fett människan rekommenderas äta överskrids med råge och att då risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Den rekommendationen bygger på en stor mängd forskning men det finns också studier som visar motsatsen. Ur en samhällsekonomisk aspekt så är dock övervikt och fysisk inaktivitet en större orsak till hjärt- och kärlsjukdomar än hur stor andel fett kosten innehåller. Fördelen för en överviktig person med att äta en LCHF-diet är att till skillnad från en kalorifattig diet (minska mängden mat men inte förändra innehållet) så minskas hungerkänslorna då fett mättar väl. Normalviktiga som vill lägga om sin kost för att ”vässa formen” och börjar äta LCHF får ofta inte samma resultat eftersom de i slutändan äter för många kalorier jämfört med vad de har gjort tidigare och i relation till med hur många kalorier de förbrukar. Fett är kaloritätt och många vittnar om att det är svårt att uppskatta hur lite/mycket fett man bör äta för att ligga lagom. Jag får ofta höra att fördelen med LCHF är att ”nu kan jag unna mig allt jag tycker om” och då åsyftas att LCHF inte innebär några förbud, man uppmanas välja livsmedel som innehåller mindre än 5 gram kolhydrater per 100 gram livsmedel.

MEN det är viktigt att komma ihåg att det är inte LCHF-dieten att bara välja livsmedel med lågt kolhydratinnehåll som gör så att överviktiga går ner i vikt, det är svart på vitt vad personen UNDVIKER att äta; med andra ord all skräpmat/godis/socker/chips/pasta/ris/frukt/alkohol. Så ja, en överviktig person som slutar att äta ”skitmat” och istället aktivt väljer livsmedel utifrån en lista kommer att gå ner i vikt. Inte på grund av det låga kolhydratinnehållet utan därför att personen blir mättare på den feta och proteinrika mat denne äter och det totala energiintaget under en period (till exempel en vecka) blir då lägre än vad kroppen förbränner. Om man gör av med fler kalorier än vad man äter kommer kroppen att använda sig av sina reservdepåer; nämligen fettet. Enkel matematik.

Nackdelen med att äta för mycket protein (över 2-3 gånger det rekommenderade intaget, det vill säga 1,6-2,4 g/kg kroppsvikt) är att man ser en ökad kalciumförlust i urinen, vilket kan leda till att benmassan minskar på lång sikt. Det är dessutom en relativt dyr kosthållning. Om man vänder på det och istället ser vilka nackdelar en lågkolhydratkost så nämns framförallt fiberfattigheten. Att äta för lite fiber kan ha både kortsiktiga och långsiktiga effekter på kroppen. På kort sikt är förstoppning det vanligaste problemet, en fiberrik kost kan sannolikt också bidra till att skydda mot grovtarmscancer. Fibrer är själva skalet på spannmålskärnan. Det kan alltså komma från antingen vete, havre, råg eller korn. Mycket fibrer finns till exempel i grovt bröd, fullkornsprodukter, frukt och grönsaker. Fibrer har flera positiva effekter i kroppen. De håller tarmarna i trim, ger bra mättnadskänsla och är positiva för kolesterolnivåerna. Den allmänna rekommendationen att vi ska äta ca 25 gram varje dag. Kostfiber kan delas in i olösliga och lösliga fiber. Olösliga fibrer finns det gott om i spannmål, det är de som har en positiv effekt på tarmens funktion. Lösliga fibrer finns i frukt, grönsaker och bär. Dessa gör att mag- och tarminnehållet bildar en geléliknande konsistens som gör att magsäckstömningen och upptaget av glukos fördröjs, blodsockret påverkas med andra ord inte lika mycket och mättnadskänslan bibehålls längre.

Okej, då kör vi Era frågor om kolhydrater:

Hur ofta är det okej är äta frukt?

Om man använder sig av rekommendationen att man ska äta 500 gram frukt och grönt per dag och att det motsvarar 5 frukter eller 5 nävar grönsaker så tycker jag att de flesta av dessa av 5 ska komma från i första hand grönsaker. Grönsaker påverkar inte insulinet (se ovan) i lika hög grad som frukt eftersom de innehåller en mindre mängd fruktsocker och istället mer stärkelse. Om du äter protein eller fett tillsammans med frukten så dämpas insulinpåslaget.

Åh detta kom lägligt, letar febrilt efter ”nackdelar med LCHF” på internet. Jag vill veta VARFÖR vi behöver kolhydrater. Har en del i min närhet som förespråkar LCHF och jag har inte tillräckligt med kunskap för att kunna argumentera FÖR kolisarna! Så det skulle jag vilja veta!

Alla människor behöver kolhydrater, frågan är bara i vilken mängd, från vilka livsmedel och när på dygnet. Minst 100 gram kolhydrater behövs till hjärnan, sedan tycker jag att det är upp till var och en att styra kolhydraterna så att de mår bra av dieten (kosthållningen, se ovan). Bara för att man äter lite kolhydrater så behöver man inte nödvändigtvis ersätta det med extra mycket fett, och dessutom inte göra skillnad på mättade och omättade fetter, big difference. Tränar man extremt hårt, 2 pass om dagen och har en förbättrad prestation som mål primärt (och inte en viktminskning) kommer det redan efter ett par dagar bli uppenbart att energidepåerna i musklerna (glykogen, se ovan) tar slut. Så vänd på frågan och fundera på vem det är som frågar, vilka näringsbehov denne har; sjuk/frisk, normal/överviktig, tränar (hur hårt?/hur mycket?), övrig livsstil och så vidare.

Om man nu ätit lite dåligt och kommer på det typ en kvart innan träning och man känner att något behövs för extra energi. Är det kolisar el protein man bör satsa på?

Energin du tränar på är framförallt den som finns lagrad i kroppen och cirkulerar i blodet och inte det som ligger i magsäcken. Har man slarvat med kosten dygnet före är skadan redan skedd men kan lindras genom ett kolhydratrikt mellanmål; både snabba och långsamma kolhydrater. Kolhydratsintaget under detta mål bör ligga på 1g/kg kroppsvikt, till exempel flingor med lättmjölk och en skiva ljust bröd med skinka. Fiber- och fettinnehållet bör under detta mål vara lågt, eftersom fett och fibrer leder till en långsam magsäckstömning och magbesvär under träning.

Bästa ”kolisarna” efter träning? Bästa tipset på vad som är bra att äta direkt efter ett styrkepass om man ska äta middag senare eller om man redan ätit kvällsmat?

Direkt efter träningen är snabba kolhydrater i kombination med protein optimalt för muskeluppbyggnaden. Muskeluppbyggnaden är avgörande för din träning, vare sig du är ute efter viktminskning (läs: fettförbränning) eller att bygga volym. Muskler ”äter” fett, och därför är det viktigt att de får rätt näring efter träningen så att inte nettoeffekten blir att de bryts ned. Snabba kolhydrater från banan och ett stort glas mjölk med protein är bra, några riskakor och en proteinkälla till eller en smörgås med vitt bröd och ett proteinrikt pålägg.

Hur mycket bör man äta som tjej om man tränar och vad?

Det är svårt att säga exakt utan mer specifik information om personen i fråga. Livsmedelverket rekommenderar att 50-60% av energin ska komma från kolhydrater under en vecka, i dagsläget äter svenskar generellt sätt mer än så. Jag tycker att man ska prova sig fram till en fördelning som passar i livsstilen just nu. En generell riktlinje som jag brukar ge mina kunder som vill bli mer noggranna med kolhydrater och mat överlag är att tänka i knutna nävar och handflator:

-Frukost: två knutna nävar kolhydrater (gröt, bröd, musli), en knuten näve protein (smörgåspålägg, ägg, mjölk)
-Lunch & Middag: en knuten näve protein och en knuten näve kolhydrater, en öppen handflata grönsaker som kan bygggas på höjden
-Mellanmål: en knuten näve protein och gärna något grönt till

Om man av någon anledning vill begränsa kolhydratmängden (till exempel för viktminskning) så kan man byta ut en av de knutna nävarna till middagen mot ytterligare en proteinnäve. Om mellanmålet infaller i anslutning till ett träningspass bör du ha någon kolhydratkälla till. När du väljer kolhydratkällor kan du generellt sett välja de alternativ som innehåller fullkorn (står på förpackningen) och livsmedel med lågt sockerinnehåll. På innehållsförteckningen för Cornflakes står det till exempel att det per 100 gram innehåller 84 gram kolhydrater varav sockerarter 8 gram, då är resten stärkelse (som är en bättre sorts kolhydrat), medan Fiberhavregryn har 52 gram kolhydrater varav sockerarter 2,2 gram per 100 gram. Fiberhavregryn har alltså 4% sockerarter i sig medan Cornflakes har nästan 10%. Dessutom så innehåller Fiberhavregryn nästan hälften så många gram kolhydrater per 100 gram livsmedel, mer protein och fett med andra ord. Så börja att läsa på förpackningarna och kolla på:

-Mängden kolhydrater per 100 gram
-Mängden sockerarter
-Antalet kalorier per 100 gram

Om jag endast äter kolhydrater till frukost men inte annars under ett par månader och sen får i mig kolhydrater till middag någon gång får jag enorma magsmärtor och uppsvullen mage – varför? Är det bättre att äta lite kolhydrater hela dagen än inte alls för att undvika detta?

Det är svårt att säga, jag har också blivit mycket känsligare när jag väl äter kolhydrater på kvällen sen jag slutade med det. Kanske har det med fibrerna, mängden mat i magsäcken eller bara en sockerkänslighet att göra? Om du mår bra av att bara äta kolhydrater på förmiddagarna tycker jag att du ska fortsätta med det. Men om du saknar dem, om du känner att du inte kan pressa dig på träningspasset eller att du inte återhämtar dig ordentligt så bör du lägga in fler måltider med kolhydrater men då med ”smarta” sådana och vid tajmade tillfällen (se nedan).

Är rotfrukter en kolhydratkälla?

Ja, de är en källa till relativt långsamma kolhydrater (jämfört med halvfabrikat, vitt bröd, godis och så vidare). Alla rotfrukter innehåller mer eller mindre kolhydrater, potatis bland de rikaste och och olika sorters kål bland de fattigaste.

Jag undrar lite hur Du tänker kring att utesluta kolhydrater helt… Personligen skulle jag aldrig någonsin utesluta, eller drastiskt minska, på kolhydrater… Men man är väl skadad av alla föreläsningar och kurser man varit på i jobbet *S* (Uska inom demensvården) Kolhydrater är ju hjärnans bränsle…


Jag är alltid emot förbud, förbud ger bara hjärnspöken. Däremot är det svårt att säga till en alkoholist att denne får dricka lite vin, men bara vid vissa tillfällen, en rökare som bara får röka var tredje dag skulle bli tokig och många människor som är överkänsliga mot kolhydrater upplever samma svårighet att äta lagom. För dem är det bättre att utesluta kolhydrater helt än att frossa i dem, få sockerchock, ont i magen och så vidare men det är mer ett personlighetsdrag, att vara Allt eller Inget mer än att vara Lagom. Även LCHF säger att livsmedel med mindre än 5 gram kolhydrater får ätas så inte ens den dieten utesluter kolhydrater helt.

Hur tänker du kring kolhydrater i din kost? Du tränar ju mycket och hårt och är sjukt deffad och verkar ju äta kolhydrater?

Jag är noggrann med både mängden kolhydrater och tajmingen. För ett par år sedan hade jag ingen koll eller reflektion överhuvudtaget men då hade jag också ofta ont i magen och saknade de riktigt vassa resultaten av min hårda träning. Nu har jag testat mig fram till ett upplägg och en diet som passar mig och min livsstil perfekt.

Jag äter 2-3 dl grov gröt med nötter och lite sylt till tillsammans med mölk, en grov smörgås med proteinpålägg och minst två ägg till frukost. Lunchen består av en knuten näve protein och en knuten näve kolhydrater tillsammans med en öppen handflata grönt, minst. Om jag inte ska/har tränat på dagen så byter jag ut kolhydraterna mot en extra näve protein. Till mina mellanmål äter jag minst en, ofta två knutna nävar protein, till exempel kesella, kokta ägg, keso eller liknande. Om mellanmålet är det närmaste målet till ett träningspass (kanske senare på eftermiddagen eller om det är ett kvällsmål efter ett senare träningspass) så äter jag en knuten näve kolhydrater till också. Min middag består bara i undantagsfall (fredagar och ibland lördagar) av en kolhydratkälla, annars äter jag två knutna nävar protein och minst en handflata grönt, oftast 3/4 av tallriken. Jag äter kolhydrater från pasta, bröd, ibland (sällan) ris men aldrig potatis. Sammanfattningsvis: jag är noggrann med kolhydrater på morgonen/förmiddagen och framförallt i anslutning (en timme efteråt) till träning men mår mycket bättre av att inte äta kolhydrater på kvällen (om jag inte tränat sent, då äter jag en knuten näve). Jag är också noggrann med nyttiga fettkällor till varje måltid men det får nog bli ett helt eget inlägg.

Min avsikt med detta inlägg är att ta belysa olika sidor av kolhydraterna, dess effekter och roll i en väl sammansatt kost, det är inte ett debattinlägg i LCHF-frågan. Om ni har fler frågor, funderingar och kanske invändningar eller vill ha förtydligande kring resonemang är det bara att lämna en kommentar så kan vi bena ut och komplettera texten.


Kommentarer


  1. Aniika 13 februari, 2012 on 02:34 Svara

    Tack! Ren fakta, du är bra påläst och skriver så man förstår. Du är grym!

  2. Elin 13 februari, 2012 on 06:46 Svara

    Hej! Intressant inlägg, alla är vi olika dock bra att du påängterar detta! En liten fråga bara. Du skriver; ”jag äter sällan ris och aldrig potatis” då undrar jag om det finns någon tanke bakom detta eller bara en smak sak? Min mage mår nämligen mycket bättre av motsatsen, helst potatis, ibland ris, aldrig pasta 🙂 tacksam för svar! /Elin

    • Lofsan 13 februari, 2012 on 07:42 Svara

      Bara en smaksak. 🙂

  3. Camilla Morath 13 februari, 2012 on 07:34 Svara

    Jag har precis hittat hit! Vilken helt underbar och inspirerande blogg. Är relativt nyförlöst( med snitt 2 mån sen och har sen första veckan kört igång med promenader. Öppnade upp mitt gym-kort förra veckan och körde mitt första shape-pass i helgen. Jag hade då inte tränat på 5 må det då jag väntade tvillingar med hotande förtidsbörd men var i ganska bra form innan graviditeten. Om du skulle rekommendera några pass( sats) vilka skulle de vara bra då? Jätteontressant och nyttig info om kolhydrater. Jag har varit lite emot lchf kosthållning för friska personer.

    • Lofsan 13 februari, 2012 on 07:48 Svara

      SatsBaby och cykelklasserna borde passa dig bra. Undvik core och alla pass med hoppmoment. Bodypump är också bra att avvakta med till du blivit starkare i bålen igen. Det mest effektiva för dig är att köpa några PT-timmar med en kunnig och erfaren PT som kan hjälpa dig lägga upp ett pass i gymmet med några gångintervaller på bandet och komplexa styrkeövningar där du både tränar bål, ben och rygg samtidigt som du får bra pulsträning.

      Tack för fina ord!

  4. Camilla Morath 13 februari, 2012 on 08:09 Svara

    Tusentack för svar! Sats baby tänkte jag på men frågan är om det funkar att ta med 2 bebisar;)
    Ska kanske ta några pt- timmar och cykel är ju så kul!

  5. Paulina 13 februari, 2012 on 10:11 Svara

    Jättebra inlägg! Fick svar på många av mina undringar kring kolisarna! Men en sak jag tänkte på. Om jag ska träna ett hårt pass kl 19, då äter jag oftast middag vid 17-17.30, ska jag i den middagen stoppa in lite kolhydrater i middagen eller i mellanmålet efter träningen? Eller i båda två?

  6. Annah 13 februari, 2012 on 20:55 Svara

    Väldigt bra skrivet!

  7. Svartlok - Den där Teskedsmamman 13 februari, 2012 on 21:01 Svara

    De som går på LCHF brukar hålla sig till ett protein-intag på 1-1,5 gr/kg kroppsvikt. Fakta.

    Man brukar sällan hamna på kaloriintag som skiljer sig nämnvärt från när de åt kolhydratbaserad kost. På LCHF blir man snabbare mätt och efter en inkörsperiod så äter de över lag en mindre mängd mat varje dag, än när de gick på kolhydratbaserad kost. Fakta.

    Gå in i vilket lchf-forum som helst och fråga. Faktafel som har smugit sig in i det du skriver.

    • Lofsan 13 februari, 2012 on 21:45 Svara

      Jag förstår inte riktigt vad du menar; Vad folk brukar hålla sig till? Vad menar du att jag har faktafelet? Definitionen?http://www.alltomlchf.se/grunder/lchf-definition/ eller att jag skrivit för stor del om proteinet? Från lchf.nu: Protein: omkring 1 gram protein per kilo kroppsvikt per dag. En del brukar ange 0,5 – 1,5 gram per kilo kroppsvikt – den lägre siffran om man är mycket överviktig och den högre om man tränar mycket.

      Menar du sen att man äter lika många kalorier först men efter inkörsperioden mindre? Jag hänger inte med!

    • Lin 30 september, 2012 on 18:53 Svara

      Tänk om denna fråga hade kommit upp för 10 15 år sedan…
      vem visste ens vad det vad , LCHF…
      Förr åt man av allt..

      Bortskämt Sverige…. om mormor hade fått svara och sett hur det ser ut…….

  8. elinjosefine 13 februari, 2012 on 22:37 Svara

    Jag äter ganska likt dig under dagen. Grötfrukost, kesellamellanmål osv men för mig känns det bättre i kroppen att äta måltid utan kolhyderater på dagen (tex sallad, äggröra) och äta middag med kolhyderater på kvällen.
    Blir det HELT fel :)?!

    • Lofsan 13 februari, 2012 on 22:46 Svara

      Nej absolut inte, det som passar DIG bäst!

  9. Alexandra - Märtas morsa 14 februari, 2012 on 09:41 Svara

    Så härligt att få se inlägg som inte säger att det ena eller det andra är rätt eller fel.

    Själv mår min mage bäst av att äta kolhydratsnålt, äter jag för lite kolhydrater under en tid, räcker med en vecka får jag oftast en minneslucka de dagarna. Inte hela dagar men mycket faller bort. Så för mig skulle aldrig en ren LCHF-kost fungera.
    Har äldre problem med ätstörningar och under ett halvår av mitt liv minns jag ingenting, kan se bilder på tiden men får inte upp ett enda i mitt huvud. Det är läskigt, och ett tecken för mig att man behöver lite av allt för att få det balanserat.
    Handlar inte bara om vad som sätter sig på höfterna utan även om att kroppen ska fungera!

    Tack för en väldigt inspirerande blogg!

  10. Caroline 14 februari, 2012 on 15:30 Svara

    Vilken bra info! Jag undrar hur du kombinerar detta med dina barns mat? Äter de på motsvarande sätt eller ger du dem mer kolhydrater?

  11. Lin 30 september, 2012 on 18:45 Svara

    Bra skrivet…

    Jag äter allt, och jag unnar mig allt. Jag lever ett livsnjutar tänk, annars skulle livet se trist ut enligt mig…
    Man har sedan urminnes tider ätit av alla grödor o slag och så gör jag med..
    Kolhydrater som protein..

    Rätt enkel femma…

  12. Madde! 14 oktober, 2012 on 22:21 Svara

    Ojojoj, vilket underbart inlägg!=)
    Hur kunnig som helst och dessutom skrivet på ett sjukt bra och intressant sätt!
    Jag hittade hit av en slump och kommer från och med NU va en trogen följare vill jag lova!
    High five!;)

  13. malin 16 oktober, 2012 on 09:24 Svara

    Hej! jag är helt ny här men gillade verkligen detta inlägget! har länge funderat på hur jag ska äta och skulle vilja dra ner på kolhydraterna då jag tro jag äter alldeles för mycket sånt och är rädd för att mitt blodsocker åker alldeles för mycket berg och dalbana trots att jag tränar mycket och tycker mig leva sunt. sötsuget är svårt o bli av med…
    Så jag gillade det du skrev om nävorna, det hjälper en tänka lite mer konkret. MEN, mitt problem är fortfarande: VAD ska jag äta? Jag har ingen fantasi i köket och behöver verkligen hjälp med tips på bra livsmedel och bra rätter att äta, gärna recept! Nåt du vill dela med dig av eller har du bra länkar där jag kan hitta bra recept med mindre kolhydrater? (jag vill inte äta lchf och jag försöker av sundhet/miljöskäl dra ner på köttintaget) Tack för ett bra inlägg!

  14. Emma 20 maj, 2013 on 21:57 Svara

    Vilken bra information!!
    En fråga!
    Jag gick ner 10 kilo med LCHF för ett år sedan. Sen blev jag gravid, mådde dåligt, slutade träna och åt det jag var sugen på (dvs mycket socker och kolhydrater) så nu 3 mån efter förlossning så har jag 10 kilo att gå ner igen. Vill så otroligt gärna börja med LCHF igen eftersom jag vet att jag lyckas gå ner med den dieten och jag vet precis vad jag får och inte får äta för att lyckas. MEN, vad säger du om amning och LCHF?
    jag tänker att LCHF knappas kan vara värre för min bebis än det jag äter nu – socker, mycket bröd, oregelbundet, godis, småäter osv osv. Så kan funderar på att äta lite kolhydrater om dagen, alltså mer ön 20 gram som rekommenderas. Vad tror du om det? Och hur mycket isåfall för att ändå gå ner? Skulle en portion havregrynsgröt varje morgon tex vara en bra idé och resten av dagen strikt LCHF ?

    Tack för en bra blogg och ursäkta en lång och utdragen fråga! 🙂

  15. Sara 18 juli, 2013 on 14:57 Svara

    Har också kört efter knytnävesmetoden. Idag kunde jag dock inte låta bli att mäta hur stor min knytnäve är (i dl). 2,5! Så en fråga. Som mellis, 1-2 knytnävar protein… tex 5 dl kesella två gånger om dagen… (vet, extremfall) blir det verkligen rätt?

Lämna ett svar till Lofsan Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.

För att få de senaste uppdateringarna