Okategoriserade

Officiellt sjuksköterskestudent

Under mitt snart 30 år långa liv har jag spenderat 12 år till att jobba inom vården. En bransch som ligger mig varmt om hjärtat och där jag förmodligen kommer att gå i pension.

Jag har jobbat på sjukhus, inom hemtjänsten och på äldreboenden. Jag har haft titlar som undersköterska, planeringsledare och gruppchef. Varje arbetsplats har haft sin charm, varje titel sin utmaning. Det har varit så oerhört roligt och fruktansvärt svårt. Men det är vad jag drivs utav. Att utmana mig själv och andra, att stötta, pusha, samtala, coacha, tillrättavisa.. Ja, ni fattar.

Det absolut bästa jag vet är att se andra människor utvecklas. Det värsta jag vet är orättvisor. Ni som jobbat över, under eller med mig vet det. Och där kommer min frustration. Som undersköterska och gruppchef kan jag påverka mycket men långt ifrån allt. Mitt vikariat som gruppchef förvandlades till en tillsvidareanställning och jag kände att nu, nu jäklar ska vi se vart skåpet ska stå.

Så kom jag in på högskolan (som blivit universitet) I en relativt hög konkurrens såhär under covid, så kom jag in. Och för vems skull hade jag tänkt tacka nej? Inte var det för min egen..

2B0EFAE1-FFDA-4774-A9F2-B2073A4689D4

Så jag tog smällen. Jag tackade ja till utbildningen och sa upp mig från mitt fasta jobb. Och jag har inte ångrat mig en sekund. Att studera passar bra in i mitt liv just nu. Jag längtar efter att få se vart dessa studier kan ta mig. Målet är att vara sjuksköterska och tvåbarnsmamma inom tio år. Helst fem.. 😉

Men nu tar vi en dag i taget och njuter av att vi har mer tid som familj än vad vi någonsin haft. Och att den här mamman faktiskt kan andas igen.

E4BBEAD5-56BA-4490-971C-18DFCC9F9929

En dans med döden, får jag lov?

Gårdagen var allt annat än trevlig. Jag kom hem från jobbet och det small till i huvudet. Som migrän gånger 10. Jag blev tydligen sluddrig i talet och kräktes flera gånger. Dock kände jag att det inte var migrän, det var värre och betedde sig inte som det brukar.

Min kära sambo fick ringa 112 och Astrid fick förskräckt se på när dom jobbade med mig. Färden till sjukhuset gick fort precis som hela processen väl på akuten. Tills beskedet kom att det INTE var någon stroke. Då slapp jag alla sladdar, en i taget och fick inte alltför spända blickar på mig 😉

DAD03271-76D4-4829-83B7-612A53EE643F 3B540979-C36E-49A6-ADEA-0503D45A5029

Tjatade till mig att få åka hem inatt och mår under omständigheterna bra. Vet fortfarande inte vad det var som hände förutom att det kändes som en dans med döden.

Med det här sagt vill jag förmedla följande; var rädda om er. Ta hand om varandra och stressa inte upp er över saker som är utom er kontroll. Puss, kram och all tänkbar styrka.

Hyposens med kort varsel

Jag hade en kursintro på förmiddagen och sedan fick vi snabbt ta oss till barnmottagningen då dom bästa sköterskorna kunde fixa så att vi fick en tid idag istället för på torsdag.

Är så tacksam för allt dom gör! Hur dom trixar och fixar. Idag fick Astrid sin högsta dos hittills och det är knappt ett myggbett på armen. Måtte det fortsätta gå såhär bra ❤️

B1C46899-DA3B-499D-B811-D2A0E23D85E1