Månadsarkiv: augusti 2017

Fejk förmiddag

Ännu en förmiddag med min lilla kärlek, innan kvällsjobb väntade. Imorse var vi osams. Eller, hon blev arg för att hon inte fick plåster till alla fingrar trots att inget var skadat.

Så hon satt där och ritade med pennan på samma ställe och mumlade ”Jag är ledsen. Jag grinar!” Det är ju lite svårt att hålla sig för skratt när man inte ser en tår 😉

DSC_1550

Det är liksom lite skevt

Hur ska vi kunna lära våra barn att mobbning inte är okej, om vi själva ger pikar utan gränser?

Hur ska vi kunna lära våra barn att alla är lika mycket värda, om vi själva sitter och snackar skit om den som just lämnat rummet?

Hur ska vi kunna lära våra barn att ärlighet varar längst, om vi sedan ler och låtsas som ingenting när personen kommer tillbaka?

Hur ska vi kunna lära våra barn att alla får vara med, om vi själva inte tänker ge nya människor en chans?

Och varför tvingar vi våra barn att säga förlåt när vi själva inte ber om ursäkt?

För ni har väll också hört att ”barn inte gör som vi säger, barn gör som vi gör”

Och det skrämmer mig.