Chips, popcorn, bakverk och övrigt godis rör mig inte ryggen. Men choklad är något speciellt! För att inte bli korad till årets julgris, håller jag mig till fredag och/eller lördag. Det beror lite på min karaktär..
Idag är det lördag, hela dagen. Morgonkaffet smakar aldrig så gott som det gör på helgerna. Kan ni gissa varför? 😉
Jag vill ha vår, ljusare tider. En skinande sol i ansiktet under promenaden. En Astrid som kan knata runt i sin nya vår-overall. Idag längtade jag så mycket att hon fick på sig en topp från ”vår-garderoben”
Hon som är mitt solsken, alla dagar. Oavsett årstid.
..är det värsta jag vet. Därför har jag känt mig bitter då vi fått avboka allt som heter BVC-besök, lek-dejter, fika-mys och ljusparty pga Astrids förkylning. Vid en närmare eftertanke är det väll ett i-landsproblem att klättra på väggarna hemma. Men så idag åkte vi hem till mamma en timme. Då hon jobbar på förskola är hon varken rädd eller känslig för bakterier.
Det märktes att vi inte umgåtts med någon på nästan två veckor.. Astrid var överlycklig! Och det var nog faktiskt jag också. Även om livet med en liten inte alltid blir som man tänkt sig.
Som tidigare nämnt får vi förhoppningsvis förskoleplats i augusti. I ansökan skrev jag april och idag är jag SÅ tacksam för att vi får våren och sommaren på oss att kämpa med maten. Det är inte det att hon inte äter. För det gör hon, ett riktigt litet matvrak har vi lyckats göda upp! Hon vet hur man gör med skeden och har ett bra pincett-grepp.
MEN lilla magen säger ifrån om det blir för mycket. I dagsläget får hon gröt till frukost och mat på eftermiddagen (flaska däremellan) gasbildande livsmedel går direkt till soporna, likaså havre och mjölk. Vilket säkerligen är en vanesak och därför får vi ta det sakta men säkert.
Idag känns rutinen ”frukost-frukt-mat-mellanmål-mat-välling” otroligt långt bort. Vi har sju viktiga månader framför oss. Så vi börjar redan idag med att låta henne smaka en mjölkprodukt för första gången i sitt liv.
Det kan hända att jag tagit mig vatten över huvudet men jag skulle vilja prata om det där med förskola. Det som kallades för dagis när jag var liten. Det som användes för att föräldrarna skulle kunna jobba och tjäna pengar, försörja sin familj och gå runt. Ja, ni fattar.
Dagens förskola fyller sin funktion och mer där till. Allt för ofta får jag nys om att föräldrar lämnar sina barn för att få egentid. (Nej, jag syftar inte på alla de som lämnar för ett viktigt möte, läkartid eller liknande) Helt seriöst. Egentid. Jag vet att det är jätte viktigt, men det är knappast upp till våra överbelastade förskolor att lösa den ekvationen.
Vi sökte plats när Astrid var två(!) veckor gammal. Med lite tur får vi en plats i Augusti. Den platsen kommer att användas de dagar vi båda jobbar. Och jag hoppas att hon ska trivas. För jag vet att förskolelärarna gör sitt yttersta för att våra barn ska ha det bra.
