Monthly Archives: mars 2014

Jag avundas storleken

Johan beordrade mig och Astrid att ta en shoppingdag. Några timmar senare och hundralappar fattigare är vi hemma igen med lite nytt till garderoben. Nu återstår bara en bra amningsbh på inköpslistan, vilket jag inte kan hitta i vanlig butik.

Jag kommer aldrig sluta avundas alla er som kan springa in på Lindex eller hm och köpa en bh i storlek lagom för att sedan gå till kassan och betala 249:- En vacker dag ska jag också kunna det. Det har jag bestämt. Var så säkra. /Elin

Födelsedagskalasande

Dagen till ära fyller jag 22 år och Astrid blir hela 4 veckor gammal! Därför åkte hennes nyinköpta jeansklänning på, som förresten satt ganska precis. Jag däremot kom inte ens i de kläder jag planerat att ha. Så kan det gå!

När kroppen har genomgått en graviditet (och förlossning för den delen!) lär man sig uppskatta både sig själv och sin kropp lite mer. Jag har alltid sett mig själv som stormagad och därför inte kunnat använda de vanliga toppar som finns i min garderob. Efter att ha varit gravid och tagit ordet stormagad till nya breddgrader kan jag uppskatta hur jag såg ut innan. Därför har jag börjat använda de kläder som finns i min garderob, trots att jag inte ser ut som förut.

Min mage liknar just nu en jäst bulldeg man precis tryckt in fingret i. Men jag känner mig ändå ganska lugn med det. Jag vet att det tar tid för kroppen att återgå till det normala efter att ha burit det dyrbaraste som finns. /Elin

Ingen idé att ändra på

Som jag tidigare nämnt prioriterar vi väldigt olika i vårt förhållande. Ändå möts vi till slut, när allt faller omkring. Vi har samma mål men olika vägar att ta oss dit.

Eftersom att det blir kalas här hemma imorgon hade jag lite att fixa. Det skulle bland annat städas och bakas. Johan däremot hade andra planer. Det visade sig till slut att han kom hem med nya sommardäck till min bil. Då kändes det mer okej att han varit borta halva dagen. För hans tanke var att jag och Astrid ska åka säkert. Min tanke var att trivas i vårt hem. Egentligen har vi ju samma mål, båda gör något som påverkar familjen positivt.

Vi prioriterar olika, det liksom bara är så.
Det är ingen ide att försöka ändra på. /Elin

Glamouröst mammaliv

Instagram, Facebook, bloggar, media. Överallt finns bilder på små lyckliga barn. Bilder på familjen perfekt. Jag själv tillhör en av dem som gärna laddar upp en puttinuttig bild på Astrids små klänningar eller skriver om hur lyckligt det är att vara en familj. Och det är det, oftast. Men bakom allt det där finns en sida vi aldrig visar.

Jag undrar hur ni andra med söta bebisbilder mår? Är ni så lyckliga som det låter? I så fall, njut! Om inte, vem försöker ni lura? Hur lyckas ni hålla era nya bebiskläder rena? Kan era barn aldrig vara ledsna? Själv hinner jag bara ta på Astrid rena kläder innan det är dags att byta igen så att den sura kräklukten inte ska synas genom kameran.

Och hon kan vara ledsen! Idag har jag tagit extra långa omvägar med bilen av den anledningen. Magen bråkar med henne och hon skriker rakt ut för att det gör ont, men i bilen somnar hon direkt. Därför spenderade vi även kvällen i bilen. Efter fyra timmar klev vi innanför dörrarna till vårt hem med en relativt lugn Astrid i bilbarnstolen.

Många utav er sitter nog och tänker att den där Elin verkar vara en sjujävla bitter person.
Eller kanske drar ni en lättnadens suck för att ni känner igen er? 

Hur som helst: Jag älskar min dotter mer än något annat,
men mammalivet är inte alltid så jävla glamouröst som det ser ut
. /Elin

Det om nått är kärlek

Våren är här och solen står för färgskalan utanför fönstret. Tillvaron ljusnar och med den så även min själ. Jag kan känna mig glad, på riktigt. Jag kan även vara tacksam över små saker, igen. Det tar tid att hitta sin plats i ett liv som just förändrats och inte längre bara handlar om en själv.

Plötsligt fick jag sätta någon annans behov framför mina egna.
Och det om någonting är kärlek. Utan någon som helst gräns. /Elin