Morsdag har alltid varit en obekväm dag sen jag var liten. För mig var det en dag fylld med ångest och frågor som bara snurrade runt kring min relation till min mamma. Ni som har följt mig länge vet att jag har inte träffat min mamma sen år 1999 i Irak, varför vi gick skilda vägar vet ingen till 100% men vi har haft lite kontakt efteråt till och från fram tills jag märkte att hon faktiskt inte ens brydde sig om mig. Det har varit en extremt jobbig barndom utan min mamma och känslan över att känna sig bortvald av någon som har burit dig i nio månader. Jag är ”känd” för att bli så himla älskad av mina vänners mammor, alla mammor älskar mig förutom min mamma kändes det som när jag var yngre. Skriver detta faktiskt med tårar i ögonen vilket är lite chockande för jag trodde att jag hade växt ifrån dem jobbiga känslor. Jag har aldrig kunnat prata öppet eller ärligt kring detta bara med en person i hela världen och det är Hamodi. Han har alltid stöttat mig trots att han inte alls kan relatera till själva situationen.
Idag eller sedan jag och Hamodi bildade en egen familj har allting blivit annorlunda, sen min första egna morsdag har jag kunnat le och känna stoltheten över Liyana. Äran över att få vara hennes mamma och idag även får vara mamma till Elijah är en obeskrivlig känsla. Mina hjärtan och dessutom att veta nästa år blir dem tre är bara ett stort tecken från Gud med välsignelse! Liyana har frågat hela veckan om det är morsdag idag så hon har verkligen längtat till att gratta mig sen har hon med Hamodi slagit in en present som jag fick välja ut. Min alldeles egna familj, jag kan verkligen inte önska mig någonting annat. Att få vara mamma till mina hjärtan och spendera mina dagar med dem är ALLT. Jag kommer alltid kriga för min familj och ge dem allt dem behöver här i livet!! ❤️
Innan jag avslutar vill jag önska alla mammor en underbar dag och kärlek. Jag vill även önska massa kärlek och skicka en tanke till alla som inte har en mamma vid sin sida pga olika skäl. ❤️❤️
Så fin familj!