VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Vecka 28 – Mer än bara karatekickar och svettfest?

Graviditetsvecka 28 är här!

Denna vecka har varit den tuffaste veckan i min graviditet hittills. Jag inser att jag glidit på ett bananskal innan där allting har känts som frid och fröjd, men nu börjar även jag märka av de lite tyngre sidorna av att vara gravid under sommaren.

Det är underbart att vädret tillåter sköna, slappa klänningar, men det finns också helt klart en nackdel med att vara gravid i denna värme. Det är just värmen. Wow! Sedan jag kom tillbaka hem till Stockholm efter mina dryga 4 veckor i Spanien, så har jag haft det kämpigt med värmen. I Spanien märkte jag inte av det lika tydligt då alla ställen är fullt utrustade med AC. Här hemma i Stockholm är vi inte riktigt ”beredda” på denna värme och det gör att vi inte kan hantera den lika bra. Jag brukar inte svettas, inte såhär, men nu rinner det verkligen om mig så fort jag tar mig ut. Nätterna är klibbiga och jag har fått byta plats med min älskade sambo som annars alltid ligger närmast fönstret. Just nu står det på vid gavel om nätterna och jag sover utan täcke! Inte likt mig kan jag säga, som annars är världens fryslort! Jag brukar kunna sova med duntäcke året om, haha.

Det som också varit en stor omställning denna vecka är intensiteten i rörelserna i magen. Sparkarna som kommer är numera mycket mer intensiva. Flera gånger per dag får jag sparkar och stötar som får mig att hoppa till. Hon siktar ofta in sig på just revbenen som får sig en riktig knuff!

Hon har alltid varit med aktiv i magen under nattetid, eller på dagtid då jag sitter ner och tar det lugnt. Men de senaste nätterna har det verkligen varit någonting extra. En natt fick jag inte en blund, det var förmodligen en kombination av värme och sparkar, men det kändes som att hon höll på non-stop i 6 timmar. Jag provade allt, var uppe och gick, för att få henne att snurra runt, men ingenting hjälpte. Tur att jag hade semester så jag kunde sova morgonen efter och inte behövde ta mig upp.

Jag har även börjat uppleva den där ”kvävningskänslan” som alla pratat om, den att man inte riktigt får luft. Livmodern har nu blivit så stor så att den trycker på de undre revbenen, och det känns när jag lägger mig ned. Det blir liksom ett tryck uppåt och det känns lite tyngre att andas än vanligt. Fick höra av en kollega att det släpper lite när hon fixerar sig, så hoppas att hon har rätt!

Förutom andnöd och svettningar, så mår jag faktiskt bra. Det låter som att jag bara har dåligt att säga om vecka 28, och så är det inte. Men det är det som utmärkt sig i skillnad från tidigare veckor. Det är ju en fantastisk känsla att känna henne så tydligt där inne nu. Jag får en känsla av att hon är mer ”närvarande” nu. Hon vaknar till när hon hör musik eller andra ljud. Hon kan buffa tillbaka när jag ibland försöker få kontakt genom att peta på henne. Det är en magisk känsla.

Just nu är jag så taggad på att börja köpa hem bebissaker. Men jag ska hålla mig, liiiite till. För om 1 månad så flyttar vi, och då ska jag shoppa barnprylar så det står härliga till! Längtar tills jag får inreda hennes lilla rum (som jag misstänker inte kommer komma till användning förrens om typ 1 år, men ändå…)!

Jag längtar också efter att inhandla barnvagnen, just nu är jag i den där fasen att överallt jag går så kollar jag på barnvagnar. ”Hmm, den vagnen var fin, vad är det för märke?” ”Gud, den där ser ut att ha super bra hjul” osv… Det är märkligt hur hjärnan fungerar, innan jag blev gravid kan jag lova att jag aldrig lagt en tanke på vad mammorna runtomkring rullar runt på för vagn! Haha. Så har ni några rekommendationer kring vad man ska ha för vagn när man bor inne i stan, kom gärna med tips!

En tjej skrev till mig på Instagram häromdagen om fördelarna med att äta dadlar när man är i slutfasen av sin graviditet. Så jag tänkte dela med mig av några supergoda recept som innehåller dadlar här senare i helgen! Stay tuned, dom vill ni inte missa!

Kommentera

Hello vecka 26

  • Första uppdateringen sen jag åkte iväg till Spanien för semester. Tiden har verkligen sprungit iväg och jag har njutit av varje sekund här nere i värmen av att bara vila och inte ha några som helst måsten att ta tag i.
  • Imorse öppnade jag en av mina graviditetsappar som jag så slaviskt följde i början av graviditeten, men nu nästintill glömt bort. Vecka 26 stod det, och jag inser hur snabbt dessa senaste veckor har gått! Sommarvärmen i Stockholm och Alicante har verkligen gjort sitt och tiden går alltid så fort under sommarmånaderna!
  • Min andra trimester har verkligen flutit på så bra. Med ett litet undantag på ca 10 dagar av ont i ländryggen efter alldeles för mycket högmod på gymmet en svettig bendag. Men det lärde jag mig av. Inga fler försök till att sätta personbästa i vikt, även om dagsformen känns fantastisk! ???Det är märkligt det där med gravidhormoner, vissa dagar plockar dom ner dig, andra dagar lyfter dom dig till nya höjder. Vilket ibland kan resultera i att man tror man är superwoman som klarar ALLT och lite till!

    Efter lite ”rehab” och lättare träning under dessa 10 dagar har ryggontet äntligen släppt taget och jag är åter i balans. ??

    Mina magmuskler nu separerats ca 2-3 cm och jag kan verkligen känna delningen och hur den påverkar styrkan i bålen. Vilket gör det ännu viktigare att vara försiktig med tung belastning.

    Jag har lagt upp en plan för hur min träning kommer se ut resterande, förhoppningsvis inte mer än, 14 veckor av graviditeten. Känner mig taggad på det nya schemat för tredje och sista trimestern. Magen växer och min vikt håller jämn kurva uppåt. Enligt appen är mini nu 32 cm lång och väger i slutet på denna vecka strax under 1 kg. Hon håller mig medveten om hennes existens genom sparkar och rörelse varje dag. Speciellt när jag är stilla, såsom när jag lägger mig för att vila eller ska sova. Då gillar hon extra mycket att visa att hon minsann är där ? Det syns nu också väldigt tydligt utanpå magen när hon sparkar och knuffas och Kevin har även fått sig några High fives genom huden! Mäktigt!Just nu är vi inne i en fas då vi diskuterar mycket namn! Det är så svårt! Googlar på namnlistor och försöker hitta inspiration. Men tror att vi kanske börjar landa, halvt iallafall, det hinner säkerligen ändras några gånger till. Men vi har iallafall en lista på 3-5 namn som vi faktiskt är eniga om (kors i taket!) För bara några veckor sen insåg vi våra olika tycken kring tjejnamn! Var lättare när vi trodde mini var en kille, haha. Där var vi mer eniga. En sak är säker. Det blir ett lite mer internationell namn som funkar att uttala på de flesta språk! ? Har ni tips på fina flicknamn så skriiiiiv! ???

    Kommentera

    Mina upplevelser från det stora ultraljudet, och när vi fick veta att vi väntar en flicka!

    Tidigare i veckan så var vi på det stora ultraljudet. Vi hade länge sett fram emot det datumet och gått och räknat ner dagarna. Jag har under veckan gått med fjärilar i magen då jag varit lite nervös över att allt ska vara bra med vår lilla bebis där inne. Jag har också haft fjärilar i magen över att vi äntligen skulle få veta om det är en tjej eller kille som gömmer sig där inne. Så när dagen var här i torsdags så vaknade både jag och Kevin upp med ett stort leende och började räkna ner timmarna till klockan 14 då vi hade tiden på Mama Mia.

    Sist vi var på Mama Mia så var vi i vecka 12 och då gick vi därifrån svävandes på moln efter att träffat en super trevlig barnmorska och för första gången sett vår lilla bebis, vi hade också fått med oss fina bilder att visa vänner och familj.

    Nu när vi kom dit för andra gången så möttes vi tyvärr inte av en lika trevlig barnmorska. Redan när mitt namn ropades upp och vi hälsade så kände jag att det här inte kommer bli samma upplevelse som sist. Den känslan kom över mig ännu mer när vi klev in i rummet och jag fick lägga mig ner på britsen bredvid denna kvinna.

    Hon arbetade i tystnad och var väldigt fåordig när hon direkt började mäta längden på benen på vår lilla bebis där inne. Vi hann aldrig se någon helhet innan hon började sina mätningar, men jag tänkte att det var rutin och att dom alltid går rakt på sak vad som ska kollas först. Hon stämde sedan av att bebisen vuxit som den ska, att hjärnan såg friskt ut och till sist att hjärtat slog som det skulle och att alla kammare och klaffar fanns på plats. Skönt, jag pustade ut. Det var det allra viktigaste, att allt såg bra ut, och att vår bebis verkade vara frisk och må bra. Sedan var det dags att ta bilder, som vi beställt i början av mötet. Vi fick då se vår bebis i profil, men tyvärr var allting väldigt suddigt och barnmorskan förklara att det var nog för att bebisen inte låg i rätt vinkel. Jag frågade lite smått förvirrad, vad är det vi kollar på? Vad är upp och ner? Jag sa också att jag skulle vilja ha en lite tydligare vinkel från sidan för att kunna se vad det var vi kollade på. Jag fick då till svars att jag skulle vara glad att jag såg någonting alls då detta var ett ultraljud som går genom både min kropp och bebisens kropp. Jag blev lite paff och svarade någonting i form av: Ja jo, det har du kanske rätt i, tur att den verkar frisk iallafall.

    Efter ca 15 min där inne så frågade hon om vi undrade över någonting. Och det gjorde vi ju såklart, vi var så nyfikna och spända på vad det var för kön. Så vi svarade snabbt ja, vi skulle gärna vilja veta könet. Vi fick då en skeptisk blick och ett trött svar i form av att det inte finns några garantier på att det går. Hon kollade efter och när vi fick en tydlig bild så utbrast jag, det är en flicka eller hur?! Jag fick då ytterligare ett släpigt och trött svar tillbaka, utan någon form av entusiasm, ”ja det ser nog så ut.. men man kan ju aldrig säkert veta”…

    Och där var ultraljudet slut.

    Vi fick ett nytt BF datum, förflyttat med en dag bakåt och sedan fick vi lämna. När vi kom ut från rummet så kollade vi på varandra och sa, vad hände där inne?!

    I receptionen så meddelade vi att vi fått en dålig upplevelse där inne och att vi önskade att boka en ny tid för ett nytt ultraljud hos samma kvinna vi var hos första gången. Vi fick till svars att man inte ska göra fler ultraljud, då det kan vara skadligt, och fick sedan veta att vi kunde göra ett nytt försök, om några veckor, men fick då lov att betala 700 kr.

    Eftersom detta är första gången som jag är gravid så hade jag inga förväntningar av hur en barnmorskeavdelning ska vara, och vilken kontakt man ska ha med sin barnmorska. Men efter detta möte så har jag lyssnat runt med många av mina vänner och bekanta och inser att jag inte fått riktigt rätt behandling hos Mama Mia.

    Jag har även haft lite frågor, som jag försökte ställa till den här barnmorskan vid sista ultraljudsbesöket, men även här fick jag avslag, detta var frågor som jag skulle ta med min riktiga barnmorska fick jag till svars. Jag förklarade att jag inte träffat henne än och skulle gärna få svar på just en fråga. Men hon hänvisade mig bara till att ringa in och försöka söka denna andra barnmorskan..

    Summering av det hela är att vi just nu är allt annat än nöjda med Mama Mia. Jag ångrar att jag inte gjorde mer research innan jag valde barnmorskeavdelning. Jag hoppas verkligen att det kommer vända när jag träffar den barnmorska som jag har tid hos om 2 veckor. Mest besviken är jag över att den senaste barnmorskan tog ett otroligt stort tillfälle från oss, ett tillfälle som man får en gång i livet. Missförstå mig inte, jag är SUPER lycklig, vår bebis verkar vara frisk och stark, och vi ska få en dotter! Ingenting gör mig mer lycklig än det. Men hon förstörde momentet. Jag förstår att detta inte var ett speciellt tillfälle för henne, hon gör detta varje dag, och vi var bara ett par i mängden, men kom igen, har man ett sådant jobb, måste man kunna känna empati för dom människor som man träffar och vad dom går igenom. En annan ton i hennes röst och lite mer känsla, hade förändrat vår upplevelse totalt.

    Jag har inte velat skriva om detta tidigare då det tagit några dagar för mig att smälta. Jag har nu släppt det hela och kan verkligen känna lycka i allt som var ren fakta från detta möte. Tänk att vi ska få en liten dotter, det kommer bli så mysigt och jag ser så fram emot att träffa henne. Jag har precis börjat ana rörelser där inne, varje gång det händer så stannar allt upp och jag känner en otrolig lycka som är svår att beskriva. Vem kunde ana att man kan känna så stor kärlek till någon man inte ens träffat.

    Tack till alla som hört av sig med gratulationer för vår lilla flicka, och tack alla underbara mammor där ute som kommit med råd och tips! Uppskattar det så mycket! <3

    7 November 2018. Det kommer bli ett mäktigt avslut på det här året. <3

    Kommentera

    Kille eller tjej?

    Alltså, jag vill bara börja med att säga tack!

    Tack för att jag har så otroligt fina läsare och följare på Instagram. De senaste veckorna har jag verkligen fått så många fina meddelanden och gratulationer för att vi väntar tillskott i familjen. Wow, läst varje mening och tagit till mig av varje fint ord. Svävar lite på moln!

    Den här veckan är det dags för det stora ultaljudet och vi är så pirriga, glada och nervösa inför denna dag! Många har frågat oss om vi kommer ta reda på om det är en kille eller tjej, och ja, vi vill veta! Dels för att vi är alldeles utom oss av nyfikenhet, men också av praktiska skäl såsom diskussioner kring namn och planering inför bebis ankomst. Vad tror ni att det är? ?

    Det känns märkligt när man tänker efter och kommer på att vi nu är halvvägs. Tiden går så otroligt fort, men ändå så långsamt?! Kan ni relatera till det?
    Det känns som att jag gått runt och vetat att jag är gravid i en eeeeeevighet, men ändå känns det konstigt att det ”bara” är 20 veckor kvar tills bebis är här! Herregud, vi alla vet att sommaren alltid springer iväg!

    Det är risk för mycket bebis skrivande här ett tag fram över, men jag lovar att jag kommer fortsätta blogga om både träning och kost. Precis som innan. Träningen är fortfarande lika viktig för mig som innan jag blev gravid, och jag känner mig just nu väldigt motiverad till att hålla träningen igång.

    Senaste veckorna har motivationen varit så hög att jag trott att jag kan köra dubbla pass, min energi har verkligen varit på topp under dagarna, men så fort det blir eftermiddag så avtar energin lika snabbt. Jag har kommit på att den bästa tiden för mig att träna är inte längre på kvällarna, det är på morgonen eller under lunchen. Då har jag som mest energi!

    Igår satt jag och kollade tillbaka på gamla bilder och fick en ny motivationsboost av att se bilder från 2 år tillbaka i tiden. Jag var då, enligt mig, i min bästa form hittills. Men just då, kände jag mig inte lika intresserad av att bygga muskler längre, istället fokuserade jag på att försöka ”smalna av” mina muskler och plocka bort muskelmassa på överkroppen. Sagt och gjort, två år senare står jag här nu och har knappt tränat armar och axlar, med betydligt mycket mindre muskelmassa. Det går tjejer, om man vill, att gå tillbaka åt andra hållet också. Det trodde jag inte för ett par år sen.

    Men nu när jag tittar tillbaka så vill jag BARA tillbaka dit, jag vill ha dom där runda axlarna igen, hur kunde jag tycka annat?!??? Haha, såhär är det alltid med träning. Lite det som är självaste charmen också, man blir aldrig nöjd. Man hittar hela tiden på nya saker som man vill förbättra med sin fysik.

    Så där har ni det, svart på vitt, mitt sommarmål. Bygga axlar. Vilka är på?!

    För er som inte har axlar som mål, vad är dina sommarmål med träningen? Jag brinner för att hjälpa med träningen och tar just nu emot fler online kunder. Hör av dig om du vill ha min hjälp i sommar med dina mål!

    Kram!?

    Bild tagen för ganska exakt två år sen, då axlarna var betydligt mycket mer definierade jämfört med idag! ???
    Kommentera

    A weekend to remember.

    Denna helg har varit lite speciellt. Jag och Kevin håller på att sälja vår lägenhet och ni som varit där vet hur mycket tid och arbete det kräver. Vi har under de senaste veckorna arbetat hårt hemma för att göra klart allting i lägenheten. Vi har under det senaste året renoverat stora delar av lägenheten, så när de stora bitarna med renoveringen föll på plats så blev vi lite för lata för att fixa små detaljerna. Det har rört sig om ett par lister, lite hängare och annat smått och gott som inte kommit tillbaka på plats. Men nu när det blev tal om försäljning har vi lagt ner varje ledig tid till att slutföra renoveringen, och klart blev det. Äntligen. Så i fredags började vi storstäda inför visningen som var idag och sa till varandra att ”skulle det inte vara skönt att bara checka in på hotell när det här är klart..” och så blev det. Helt underbar. Vi lämnade lägenheten skinande ren på lördagen och lämnade nycklarna till vår mäklare, sen checkade vi in på ett hotell här i stan. Här ligger vi nu och njuter av vår andra natt här. Vi har vår andra visning av lägenheten imorgon och håller oss därför borta i två nätter. Det kan vara det bästa vi gjort.

    Helgen har verkligen varit en helg att minnas. En helg där vi båda varit lediga och haft tid att bara vara tillsammans. Det har varit så skönt att bara släppa allt som har med lägenheten att göra och bara göra det man känner för för dagen. För att inte glömma det bästa, hotellfrukost!

    På lördagsförmiddagen städade vi för full rulle, men vid 14 tiden så var vi äntligen klara. Då mötte vi upp våra vänner nere vid vattnet i Hornsbergsstrand för en lunch och lite solning i det härliga vädret. På kvällen så checkade vi in på hotellet vid Hötorget och tog en lång promenad inne i stan och ut på djurgården. Vi kikade förbi inne på Josefinas som levererade white party! Fullt ös och vi hann med en del kramar med nära vänner innan vi promenerade vidare längst med strandvägen. Vi satt oss och tog ett glas vin (jag en cola 🙂 ) precis vid hamnen och bara myste. Kvällen avslutade vi med bio, det bästa var att vi hade mer eller mindre krypavstånd hem efteråt, då både jag och Kevin har en tendens att slumra till under bion 😉

    Imorse vaknade vi till mors dag och jag fick min första morsdags puss när jag vaknade, och hotellfrukost på det, kunde inte bli en bättre start! Efter det tog vi oss till gymmet mätta och laddade. Vi fick till ett bra pass innan det var dags för att springa på lägenhetsvisningar. Vi hann med tre stycken idag och en är absolut intressant. Allt beroende på hur det går med vår egna försäljning.

    Efter det har vi bara myst runt inne i stan, promenerat massa och bara umgåtts! Hur mysigt som helst. Kommer somna gott inatt! Måndag startar vi med tidig hotellfrukost innan vi kickar igång veckan på jobbet. Har så mycket ny energi efter den här helgen. Så tacksam att vi tog denna ”paus”, man behöver det ibland.

    Ha en bra vecka, jag har lovat att uppdatera lite kring hur min träning ser ut just nu. Så mer om det kommer i veckan!

    Natti natti.

    Kommentera

    För att få de senaste uppdateringarna