Godmorgon,
Idag går jag in i vecka 36 av graviditeten. Wow, nu börjar det faktiskt närma sig på riktigt.
BF har känts ganska så avlägset, men nu börjar jag känna att det faktiskt är dags att börja tänka i banorna på att det kan hända lite närsomhelst. Så spännande och jag känner mig så redo!
Denna vecka ska jag försöka fokusera på att börja packa förlossningsväskan. Jag har fått tips från min barnmorska att inte packa med för mycket. 2-3 ombyten till lillan, sköna ombyten till mig och Kevin, amningskläder och amningsinlägg, tofflor, necessär, mat, mobilladdare, babyskydd, babynest och någonting att underhålla sig med har jag fått rekommenderat. Jag har även hört från andra håll att några ”bra-att-ha-saker” kan vara:
Läppsyl (för att man blir tydligen torr om läpparna av lustgas)
Lambi toalettpapper (haha, då sjukhusets tydligen upplevs som väldigt hårt efter en förlossning)
Vetekudde (för smärtlindring med värme)
Har ni några andra tips får ni mer än gärna dela med er! 🙂 Jag behöver alla tips jag kan få!
Enligt min app som jag använder så är nu lillan därinne ca 45 cm lång och väger ca 2,6-2,8 kg och det känns vill jag lova. Senaste veckorna har jag fått svårare att sova. Så fort jag lägger mig ner känner jag lite ”kvävningskänsla”, vissa kvällar så pass så jag får lite klaustrofobi känsla och måste resa mig upp och gå runt lite innan jag lägger mig igen. Jag vaknar flera gånger per natt, klarpigg av någon märklig anledning, av sparkar, knuffar och små värkar. Jag vaknar också av att jag måste vända mig från sida till sida med jämna mellanrum, och vägen över till andra sidan känns så otroligt lång. Jag känner mig så klumpig och tung just nu! Stackars Kevin som ligger bredvid en stånkade och frustande tjej som stör hans sömn varje natt! Nej, nu är jag så klar och redo för att lillan där inne ska komma ut!
Det är fascinerade tycker jag hur man i början av graviditeten börjar tänka på förlossningen och tänka att man måste börja förbereda sig mentalt redan nu. Att det kommer göra ont. Tanken på förlossningen är då lite skrämmande, men fortfarande så långt bort så den knappt är greppbar. Men att det här på slutet av graviditeten känns som en lättnad att man snart är där. Det spelar ingen roll hur ont det kommer att göra, det kommer att vara värt det. För just nu vill man bara återgå till sin normala kropp och få krama om lillan på utsidan istället. Jag känner inte heller just nu att jag behöver några specifika förberedelser, mer än att vila så mycket man kan, samla energi och ha positiva tankar. Jag har inte tagit någon profylaxkurs som jag i början tänkte att det ska jag minsann göra. Nu närmar jag mig mitt BF och känner mig redo ändå. Jag har en helt annat tillit till mig själv och naturens gång nu än vad jag hade i början av graviditeten. Vi är ju skapta för detta, och vi har så bra sjukvård i Sverige som stöttar och hjälper oss. Så just nu är jag bara taggad på vad som komma skall! Jag tror att mycket sitter i huvudet. Visst kan det uppstå komplikationer, men då får man hantera det då. Det är ingen ide att gå och oroa sig över vad som kan gå fel och inte. Det blir som det blir och jag försöker alltid fokusera på positiva tankar, så det ska jag göra även här.
Nedräkningen har börjat mina vänner, 34 dagar to go. Inte en dag till hoppas jag! 🙂 Sen är hon äntligen här, vårt lilla blåbär. <3
Kanin och napp som vi fått från världens finaste Nina och familj ?
BeSafe babyskydd från Babyland Sverige ?
Jag fick barn för två veckor sen. Det enda jag hade med mig till sjukhuset var kläderna jag åkte dit i, ett ombyte för mig och lillen till hemvägen och mobilladdare. Nu fick jag dock barn i nyc, men sjukhuset hade allting man behöver så saknade ingenting 🙂
Skönt att höra, tack! Jag har sett långa listor på saker som man ska packa med sig och fått lite panik. Har känts som att man skulle behöva en hel resväska för att få med sig alla de där grejerna! 🙂