Var helt utan stubin igår, lättstressad, arg och trött. Spände i huvudet och jag var väldigt ljudkänslig. Ryade och skrek på barnen (de större) när det skulle bankas på saker konstant. La mig tidigt för jag skulle upp vid fem och jobba men vaknade vid 23 med halsont, av samma slag som tidigare. Var redan uppgiven för att jag kände mig som världens sämsta mamma och fru och blev inte direkt mer livad av att veta att jag skulle orsaka en sjuklucka några timmar senare. Ringde jobbet vid midnatt (vi har ju bemannat dygnet runt) och en av mina gulligaste kollegor svarade. Jag började hulkgråta medan jag framförde att jag fått min tredje halsfluss och grät en extra skvätt eftersom hon var så snäll och bedyrade att de skulle lösa luckan och att jag bara skulle tänka på att bli frisk.
Gick till läkaren imorse, som sa ”ojojoj!” när hon kollade i halsen. Tydligen en ansenlig mängd var bakom ena tonsillen. Streptestet verkade först negativt och hon sa att det kan orsakas av virus också men jag var lite förvånad. När jag gått därifrån ringde hon och sa att det visst blivit positivt så bara att påbörja antibiotikakur nr tre på fem veckor. Enligt min läkare vill ÖNH-läkarna att en ska ha MINST 4 halsflussar på ett år innan de vill operera. Hon sa att det mest troliga är att Holger är bärare eller hemsläpare av streptokocker men att det är meningslöst att testa eller behandla eftersom det bara kommer upprepa sig.
Hon avrådde mig från att träna hårt och jag får absolut inte gå på bodypump på bra länge. Det ökar tydligen infektionskänsligheten. Inte heller ska jag äta godis. Socker och träning, mina laster i livet :/
Kommentera (2)Idag har hela familjen *peppar peppar* varit friska. Känner mig dock helt under isen, så himla trött av både infektion och antibiotika. Det sistnämnda gör mig konstant illamående och magen är inte jätteglad över utslagen normalflora. Sover som en kratta pga att bebisen sover som en kratta, vaknar tusen ggr varje natt och omsövs endast med tutte. Detta gör även att jag måste ligga i en högst oergonomisk ställning större delen av natten vilket i sin tur leder till ont i ryggen, och jag har inte kunnat träna nästan nåt alls på tre veckor och skillnaden i kroppen är enorm. Längtar så tills jag kan sätta igång igen!
KommenteraTre dagar efter jag avslutat min antibiotikakur för halsfluss kände jag hur det började göra ont i halsen igen. Tänkte att det kan inte vara möjligt, måste inbilla mig, och i annat fall virushalsont. men smärtan eskalerade snabbt och jag insåg att det var kört när febern började stiga. Blev fullkomligt knäckt. Dock hade jag dagen efter en läkartid för koll av sköldkörtelprover (det också, i 10 år har jag ätit Levaxin för hypothyreos och aldrig är mina värden bra, det hoppar upp och ner, tröttsamt!) så nytt strep-test som var positivt och ny antibiotikakur. Vet inte om några få bakterier överlevde och växte till sig eller om jag smittats om. Enl läkaren är ca 40% av alla förskolebarn bärare av streptokocker utan att själv vara sjuka. Jag berättade att jag gärna gräver ut skiten ur halsen snarast möjligt men hon tyckte att jag skulle ha två infektioner till inom ett år för att det skulle vara motiverat med tonsillektomi. Okej, jag är egentligen livrädd för att operera bort halsmandlarna, dels för att det är läskigt att operera sig i halsen men också för att jag sett en sån operation från första parkett under utbildningen, så äckligt! Men hellre det är halsfluss nån mer gång i livet. Men håller tummarna att det är den sista (mmm troligt).
Blev inte lika sjuk den här gången men sjuk nog, så fredagen hemma ensam med båda barnen, hög feber och knappt sovit natten innan pga väldigt sjuk var ingen höjdare och på lördag natt kräktes Holger ner sängen, bara att slita upp alla sängkläder samt ledset kräkbarn och livrädd nyväckt bebis. Så skönt att vara två vid såna tillfällen! Holger kräks emellanåt när han är förstoppad (medicinerar regelbundet men funkar inte alltid), bara en, max två gånger, aldrig feber eller diarré samt pigg och ingen annan har nånsin blivit smittad. Läkarna vi träffat har sagt att det inte är magsjuka när det är så och att ingen 48-timmars karantän behövs således. Men, fortfarande jobbigt med nedkräkt säng.
På måndagen tog min kära make en sväng på stan och gick på nån galapremiär för Roy Anderssons nya film, gratis dricka och tjusiga snittar, han hann dock endast inmundiga en halv öl innan han fick avlägsna sig från lokalen och kaskadspy på en tunnelbaneperrong. Så antingen var Holgers spya smittsam eller så blev han matförgiftad av thaimaten vi åt innan han gick ut eller så plockade han upp lite calici nån stans, ingen vet riktigt. Hursomhelst var han jättesjuk med feber igår och på kvällen fick han… Tada; halsont! Det var dock bättre med det imorse så han klarar sig förhoppningsvis från halsfluss.
Just det, glömde att tillägga att Solveig har feber sen tre dagar men verkar vara på bättringsvägen. Jag AVSKYR den här årstiden med alla sjukor, förra året fick jag ju förkylningsastma, lunginflammation samt några magsjukor vid den här tiden. Så snälla, snälla låt det bli lite friskare! Antar att jag ska bli lite magsjuk och få en halsfluss till bara. Efter den här (eller antagligen under, den lär ju inte ta slut ännu) sjukperioden kommer jag unna mig ett par vinterskor jag är sugen på, de här tjusiga från Blankens när de släpps alldeles snart.
igår blev vi utskrivna efter ytterligare en dos intravenös antibiotika, väldigt skönt att hon blev av med infarten och fick sin lilla hand tillbaka. så nu ger vi flytande antibiotika i munnen istället. hon är piggare men jag får lite ångest om hon sover länge, kommer säkert hålla i sig ett tag.
alla småbarn som har urinvägsinfektion måste utredas för att se att det inte är några fel i njurar/urinvägar och idag gjordes det ultraljud på hennes njurar. det visade att de var vätskefyllda vilket antingen kan bero på den pågående infektionen eller för att det är backflöda i urinledarna. så hon måste ha ytterligare förebyggande antibiotika efter nuvarande kur samt göra en kontraströntgen av blåsan om några veckor där de går in via urinröret. och visar det nåt fel måste hon sövas så de kan gå in och fixa felet (inte kul). är allt normalt måste hon ändå röntgas för att utesluta ärrbildning i njurarna. plus att hon måste röntga lungorna igen pga lunginflammationen, det blir tredje gången då hon även fick röntga lungorna på bb eftersom hon var så snabbandad (bara lite fostervatten i lungorna).
min stackars fina lilla bebis som måste utstå så mycket läkemedel och undersökningar, känns så himla hemskt 🙁 men samtidigt är det ju tur att det finns, dock ändå jobbigt…
såhär ska ju bebishanden inte se ut, tur att den är borta nu
Kommentera