VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

10 dagar

10 dagar kvar till bf och 1 vecka plus från holgers förlossning. tycker det gör det hela än mer uppenbart att det var gbs-infektionen som spräckte hinnorna och kroppen ville ha ut bebisen fort fort. så det känns hoppfullt inför en ”normal” förlossning. och alla sammandragningar och mensvärk känns också som nåt bra, kroppen vänjer sig långsamt. tycker de flesta brukar gå ungefär hyfsat lika länge i sina graviditeter, trodde jag också skulle göra det men nu har jag ju ingen aning. skulle vara typiskt att jag gick över tiden maximalt och fick barnet i mars. halva släkten fyller i mars, holger skulle kommit i mitten av april och hans kusin i slutet av februari men båda kom i mars. och jag, min bror, mamma, svärmor och en himla massa andra fyller år då. bonusbarnet har födelsedag 19 februari så vi hoppas att det inte blir på samma dag, lite roligare med egen födelsedag. men bebisen dyker ju upp när den har lust så det är bara att vänta och se.

Kommentera (1)

googlepepp

har ju lite tid över att googla och hittade den här tråden för alla som hade en jobbig första förlossning och är rädda för att göra om det

 

Kommentera (2)

mjahapp

såhär gravid har jag aldrig varit tidigare. holgis kom ju natten till idag i motsvarande veckor. som sagt har jag mer ställt in mig på det här datumet än bf så nu känns det som att jag går på övertid. vilket i mitt fall kan innebära att övertiden kan dra ut på över en månad, OMG! Jag kan med andra ord föda i mars, vilket är ungefär hundra år bort i nuläget.

Jag kanske är en sån som bär mina barn i 42 veckor men att GBS-infektionen sist gjorde att det startade tidigare. det positiva med det är ju isf att det med största sannolikhet var därför värkarna började som en smocka i fejset. men kanske osmart att sätta sitt eget bf drygt 2 v före det ”riktiga” eftersom väntan blir så lång. jag känner mig ju så redo och vill bara att det ska vara igång. kanske känner jag in för mycket, har mycket sammandragningar och förvärkar men det kan ju betyda lite vadsomhelst. bara att vänta helt enkelt.

Kommentera

hos barnmorskan v 38

okej, alla som är trötta på preggo/förlossning/bebis, sorry men det är liksom det som är mitt stora fokus nu.

och wow vilken energi jag fått senaste dagarna! kan bero på att jag nu tar både luftrörsvidgande och hostmedicin med efedrin dagligen (stackars bebisen kommer säkert födas med horn i pannan efter allt jag petat i mig under graviditeten) mot astman, men också på grund av att jag äntligen kan andas bättre! för första gången sen tidig höst bubblar det inte i halsen när jag andas och även om jag fortfarande hostar slem så är det betydligt mindre! dessutom är jag så himla uppe i det här med förlossningen och är uppfylld av det jag lite oförtjänt elakt kallar ”flumflum”, dvs mindfulness och liknande.

har bestämt mig för att jag vill föda på södra bb, som är lite mer fokuserade på flumflum och jag hoppas att det finns plats när jag ska föda. som sagt är mitt stora mål att inte gripas av panik, vilket hände nästan direkt när värkarna drog igång sist. har också bestämt mig för att jag inte vill ha eda oavsett om jag får värkstorm eller ej. jag klarade ju uppenbarligen hela öppningsskedet utan förra gången och den störde bara resten av förloppet utan att ge nån smärtlindring. önskar också att jag slipper ett konstant lustgasrus under 10 timmar så jag är lite mer med, dock tar jag gärna lite om smärtan blir outhärdlig. i övrigt lämnar jag det öppet.

var hos barnmorskan idag och allt var fint, bebisen är fixerad och ligger långt ner mot bäckenbotten, kan vara därför jag har fått förvärkar, igår molade det på ganska bra.

fick förfrågan om jag efter förlossningscoachingen imorn ville ha en timmes massage och om jag vill! woha, sen kan det gärna kicka igång, med mjuk kropp och förlossningstips i färskt minne!

bild(29)

v 38, och yes, samma dress som tidigare, blir lättast att se tillväxten då^^

Kommentera

1½ dygn kvar?

har liksom mer haft 37+3 som hållpunkt för förlossningen än 39+6 och det är ju supersnart! 37+1 idag, imorn ska jag till barnmorskan och på torsdag ska jag på förlossningscoaching och efter det så kan det få sätta igång. men vem vet, kanske går över tiden istället? men det känns så osannolikt. har faktiskt känt av molvärk i magen till och från senaste dygnen, vet inte vad det innebär men min kropp säger iaf att det inte kommer gå en hel månad till innan bebisen kommer. förutom den fysiska förändringen känner jag mig på nåt sätt lugnare, mer fokuserad på själva barnet och förlossningen än annat runt omkring.

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna