eftersom min fina lilla älsklingsunge har varit en kinkobert hela dan och sjuk klängkoala innan dess höll jag på att krypa ur skinnet. därför tog jag på mig att gå till mataffären en bit bort, själv, med mitt nyinskaffade premiumkonto till spotify, dvs kan användas i telefonen vilket också hände. och sjukt bra ljud i iphone5-lurarna och det var så förlösande att bara gå där, ensam, och mima med till all musik jag inte hunnit lyssna på på senaste tiden. för några år sen var det min stora hobby att lyssna lyssna lyssna, hitta nytt och lyssna ännu mer. men nu hinner jag knappt använda tandtråd, ännu mindre aktivt lyssna på ny musik. mitt 20+jag hade velat slå mitt framtidsjag på käften om jag vetat att jag frivilligt och av ren lättja lyssnat på justin friggin bieber (jo det är sant) på spotify häromdan (skäms).
hursomhelst, jag har varit utan mp3-spelare/musik i mobilen i flera år och kände mig pånyttfödd och lyckades samla såpass mycket kraft att jag gladeligen bar holgis på höften under resten av kvällen samt läste ”jag älskar manne” 15 ggr på raken utan att gnälla.
Kommenteramådde faktiskt bra idag så jag, pappan och holgis åkte till stan för att handla lite grejer. efter en stund tröttnade min käre make på allt mitt glanande och åkte hem. dock hade holger somnat i selen så pappan fick baxa hem tom vagn, eller inte helt tom för i den satt en synnerligen smarrig ananas (hoppas jag iaf att den kommer vara när jag sätter tänderna i den) som jag impulshandlat på en av två ica-butiker som besöktes i jakt på en viss sorts frö.
hursomhelst, gick till gryningen som jag alltid besöker när jag får en ingivelse att vara hälsosam och nu känner jag att det blivit lite väl mycket b&j’s half baked (mmmmm) och annan mindre hälsofrämjande mat. särskilt efter sjukdom brukar jag få just den ingivelsen, att man kanske ska ta hand om sin kropp lite bättre, åtminstone för det mesta.
gullfjunet sussade sött vidare och vaknade när jag stod i kassan och skulle betala en halv förmögenhet för magbakterier och proteinpulver (jojo, nu ska jag vara NYTTIG! och det ska användas i smoothies, ingen beefcake här inte) och annat smått och gott. två stora blå ögon med overkligt långa ögonfransar som klippte sömndrucket gav mig nästan rabatt, fast bara nästan. eftersom linje 17 renoveras fick vi vänta en stund på gullmarsplan, delade på en raw-bar och en eko-dricka och kollade in folket på perrongen. väl hemma körde vi en favorit i repris, dvs hela familjen utom jag cyklade till badet medan undertecknad slösurfade och sorterade tvätt. tvätta är den ända hushållssysslan jag gör frivilligt så det har liksom fallit på min lott. och när holger kommit hem hjälpte han till i tvättstugan, körde tvättkorgarna och tryckte alla viktiga knappar. och när vi kom in hjälpte han till att koka saft på rabarbern min mamma hade med sig från hälsingland. vi körde på det vanliga receptet förutom att vi bytte citronen mot lime och adderade en liter skivade jordgubbar. även här hjälpte holgis till genom att kasta ner jordgubbarna i kastrullen, dock satte jag stopp när han sträckte sig efter vår vassaste kniv så han fick en matkniv han ihärdigt sågade sig igenom ett par gubbar. så stor nu!
prickar kastrullen med stor precision
nåväl, han åt ungefär varannan jordgubbe
mådde faktiskt bra idag så jag, pappan och holgis åkte till stan för att handla lite grejer. efter en stund tröttnade min käre make på allt mitt glanande och åkte hem. dock hade holger somnat i selen så pappan fick baxa hem tom vagn, eller inte helt tom för i den satt en synnerligen smarrig ananas (hoppas jag iaf att den kommer vara när jag sätter tänderna i den) som jag impulshandlat på en av två ica-butiker som besöktes i jakt på en viss sorts frö.
hursomhelst, gick till gryningen som jag alltid besöker när jag får en ingivelse att vara hälsosam och nu känner jag att det blivit lite väl mycket b&j’s half baked (mmmmm) och annan mindre hälsofrämjande mat. särskilt efter sjukdom brukar jag få just den ingivelsen, att man kanske ska ta hand om sin kropp lite bättre, åtminstone för det mesta.
gullfjunet sussade sött vidare och vaknade när jag stod i kassan och skulle betala en halv förmögenhet för magbakterier och proteinpulver (jojo, nu ska jag vara NYTTIG! och det ska användas i smoothies, ingen beefcake här inte) och annat smått och gott. två stora blå ögon med overkligt långa ögonfransar som klippte sömndrucket gav mig nästan rabatt, fast bara nästan. eftersom linje 17 renoveras fick vi vänta en stund på gullmarsplan, delade på en raw-bar och en eko-dricka och kollade in folket på perrongen. väl hemma körde vi en favorit i repris, dvs hela familjen utom jag cyklade till badet medan undertecknad slösurfade och sorterade tvätt. tvätta är den ända hushållssysslan jag gör frivilligt så det har liksom fallit på min lott. och när holger kommit hem hjälpte han till i tvättstugan, körde tvättkorgarna och tryckte alla viktiga knappar. och när vi kom in hjälpte han till att koka saft på rabarbern min mamma hade med sig från hälsingland. vi körde på det vanliga receptet förutom att vi bytte citronen mot lime och adderade en liter skivade jordgubbar. även här hjälpte holgis till genom att kasta ner jordgubbarna i kastrullen, dock satte jag stopp när han sträckte sig efter vår vassaste kniv så han fick en matkniv han ihärdigt sågade sig igenom ett par gubbar. så stor nu!
prickar kastrullen med stor precision
nåväl, han åt ungefär varannan jordgubbe
på tunnelbanan på väg hem från stan efter klippningen (pappan som också hängde ut med oss stannade kvar och fikade med en kompis) såg jag en mamma med ett barn i (uppskattningsvis) holgers ålder. ungen låg i vagnen och skrek, ett ledset, missnöjt och lite uppgivet skrik. mamman stod bredvid och pratade i telefon och såg sur ut och snäste emellanåt åt barnet ”nu räcker det” och ”nu får du vara tyst” och liknande. det är så obegripligt hur man kan vara direkt otrevlig mot sitt lilla barn, som dessutom försöker kommunicera med en. holgis hade också varit missnöjd med att ligga ner i vagnen om han inte hade nån lust och det skulle aldrig falla mig in att bemöta honom så. själv tar jag alltid upp honom i knät om det finns plats, det finns så mycket spännande på ett tåg att utforska. just den här resan sjöng vi hans favoritsånger trollenbollen och lilla snigel och hade kittelfest. men då och då kikade holgis storögt mot vagnen bredvid med det gråtande barnet och jag kände mig som en så sjukt bra förälder.
Kommentera