De tre senaste nätterna har varit ganska besvärliga, Solveig har vaknat många många gånger, och endast omsövts medelst tutte. Varje uppvak har även låtit brööööl, så svårt att inte vakna till. Natten mot söndag var värst för då vaknade även Holger flera gånger. Det var mardröm, skit i ögat och ont i benet, det senare avhjälptes bara med ”stort mandage”, så fick veva runt en gammal linda mitt i natten.
Men upptäckte två nya tänder som brutit fram i överkäken på Solveig, så nu har hon fyra tänder nere och tre uppe och gissar på att ytterligare en kommer snart (pga kommer i par). Så stackarn har nog hemskt ont i munnen. Dessutom fortsätter hon att utvecklas i raketfart, hon ställer sig upp mot allt och håller bara i sig med en hand. Idag på sångstunden på öppna förskolan provade jag att släppa hennes hand och hon stod kvar helt utan stöd i säkert 10 sekunder. Allt som händer i den sär lilla kroppen påverkar säkert också sömnen.
KommenteraTar tillbaka det jag skrev om att hon sover bra på nätterna. Inatt var det säkert 20 uppvak! Antingen ont i magen eller tänderna som kliar, igår upptäckte jag tand nr fem, den första i överkäken. Inte nån framtand utan en på sidan, typ vampyrtand. Och hittills har de kommit parvis så gissar på att det snart dyker upp en till.
KommenteraFattar ju att det låter så himla hurtigt och rosenrött när jag beskriver Solveig. På ett sätt är det så, jag tycker hon är så ljuvlig och glad och nyfiken på livet och i början kände jag mig så himla förtvivlad över att hon var ledsen och skrek så ofta och inte ville bli tröstad på nåt sätt. Så det känns som att hennes just nu inte så fantastiska sömn är helt okej hanterbart.
Men det märks att så mycket händer i hennes lilla hjärna just nu. Världens mest lättväckta bebis vaknar nu ÄNNU oftare på nätterna. Och vill snutta. Hon vägrar napp så jag får ligga helt skevt på sidan nätterna igenom så hon kan sitta fast i tutten. Tack och lov somnar jag om väldigt lätt men det är lite slitigt med så många uppvak varje natt. Hon har iaf insett att kl 05 är natt och sover helst till 08-09.
Kommentera (1)Vet att socialstyrelsen avråder från att samsova när det kommer till PSD. Men för min del känns det helt otänkbart att inte sova bredvid min nyföding så det har jag helt enkelt inte lagt någon vikt vid. Jag varken röker eller dricker alkohol och amningshormonerna gör mig extremt lättväckt (men kan snabbt återgå till djupsömn) så jag har inte känt mig orolig för att rulla över/råka lägga täcke i ansiktet på bebis etc. Däremot var jag lite orolig över hur det skulle gå att sova två vuxna och två barn varav en alldeles ny i samma säng. Men det har verkligen inte varit några problem. Tyckte inte att det var läge att försöka få Holger att sova i egen säng i samband med ett syskon, tyckte det var stor omställning ändå. Så vi sover såhär:
Vi har en 180cm bred säng och känner inte att det är för trångt. Den står vid väggen och längst in ligger en lång korvaktig kudde för att täppa till ev glipa. Där sover Solveig, oftast i min armhåla eller med en tutte i munnen. Sen ligger förstås jag bredvid (svårt med armhålan annars), sen ligger Holger bredvid mig på andra sidan och längst ut ligger pappan. Ingen risk att Holger råkar rulla på bebisen eftersom jag ligger i vägen och jag kan gosa lite på båda. Faktiskt en av mina favoritstunder på hela dagen, när jag ligger mellan barnen innan jag somnar, fröjd! Finns ju massor av varianter på hur man väljer att sova med eller utan barn i sängen men vill en samsova även när det kommer ett litet syskon vill jag bara meddela att det faktiskt funkar alldeles utmärkt.
Kommentera (3)dagen har fortlöpt förvånansvärt bra. koma-sov ett par timmar på förmiddagen med solveig i sjalen medan min mamma kom hit och tog med holger ut på långpromenad. han älskar sin ”momo” så han blev mycket glad, han har för övrigt varit fullkomligt ljuvlig idag, inget kink eller gnäll alls, så skönt när tålamodet står i direkt relation till sömnen.
och på tal om det så blev jag så himla provocerad av blondinbella, vars blogg jag läste igårkväll när jag inte kunde sova. okej, jag blir ofta provocerad av henne, men började läsa när hon fick barn, typiskt preggostil att sluka allt som har med bebisar att göra. hursomhelst, hon har skrivit ett inlägg om att det bara skrivs om hur hemskt det är med graviditet och bebis och att det borde skrivas mer om det positiva. och visst, det kan vara urfint att vara gravid, föda barn och få en bebis men det kan också vara jäkligt kämpigt. eller både och, som jag tror att de flesta upplever det, både härligt och jobbigt. men det vore ju jättehemskt om det bara pratades om hur fab allt är, hur ensam skulle en inte känna sig över de jobbiga grejerna? hur fel och dålig som förälder?
men det som provocerade mig mest med inlägget är ”Jag lovar dig, du som vill ha barn i framtiden men som bara hör från kollegorna på jobbet (eller dessa tidningar) om sömnlösa nätter, bråk inget sex – Lyssna inte! Man bestämmer själv hur ens vardag ska vara, oavsett sömn eller inte.” jag. orkar. inte. jag avskyr argument som detta, att en bestämmer själv oavsett några omständigheter. föräldrar till kolikbebisar som skriker dygnet runt i 3 månader håller antagligen inte med om att sexlivet är intakt, eller herregud, det behövs ju inte ens kolikbebisar för att sova dåligt första tiden (eller två åren) och hon borde slänga ett öga på maslows behovstrappa, sömn kommer högt upp. och bara för att hennes förlossning gick bra betyder det inte att det är jättelätt att föda barn, osv osv. grrr!
Kommentera