VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

omeh jag orkar inte

försöker att inte störa mig på en massa saker hela tiden men på sistone har jag inte kunnat låta bli. skyller på hormoner.

men det här med könsroller, det stör jag mig ju iofs alltid på men det är så tröttsamt. som nu, har en film på i bakgrunden där julia roberts är trött på sitt liv och åker iväg och, håll i er nu, ÄTER PASTA! helt crazy! och hon gör det utan att skämmas. *dunkar huvudet i väggen*.

och sen kan det bli bara så sorgligt. har läst senaste mama idag och däri finns en intervju med magdalena graaf. hon berättar om sin senaste förlossning där bebisen höll på att dö. magdalena bestämmer sig för att krysta ut barnet så snabbt det bara går, utan att ens ha krystvärkar; spricka eller inte spricka. och det enda jag tänkte på när jag skulle trycka så mycket var att jag inte får ”släppa mig när filip (alltså barnafadern, min anm.) är här”. så jag började trycka en våt handduk mot rumpan  för det var verkligen en tvångstanke jag hade, ”jag får inte fisa framför honom”. (skratt)

men det är inte roligt utan bara så tragiskt. tänk att frukta för sin bebis liv och ändå ha tankarna på att inte släppa en sketen fis inför sin partner. under förlossningen! sen berättar hon vidare att hon önskar sig en flicka för att hur jag än gör så känns det som att jag aldrig kommer mina killar nära. för att vi har inte den kontakten. trist att ha barn och den synen på hur pojkar och flickor ska vara, där pojkar slåss och tjejer dricker te med sina dockor och att man aldrig kan komma sina söner nära. *dunkar huvudet lite mer*


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna