Alltså jag förstår faktiskt inte hur psyket kan lura en så mycket?! Eller ja, kroppen luras väl också med det är psyket som får mig att tro saker. Har mått lita illa några eftermiddagar i veckan och även ibland mitt under dagen. Inget jättejobbigt men ändå så att det känns. Har även haft svaga känningar i magen runt livmodern (antagligen). Dessa små känningar får mitt psyke att på en gång tänka att jag ändå kanske kan vara gravid. Jag vet hur dumt det låter. Så fort jag tänkt tanken kommer de realistiska tankarna fram. Såklart jag inte är gravid. Om jag hade äl som förra månaden (enligt kruvan) , det vill säga runt den 20 augusti denna månad och det nu skulle blivit en befruktning så skulle jag ju inte känna det nu. Den andra faktorn som gör att det är ännu mer galet att jag ibland tror att jag kan vara gravid, är att enligt appen har jag inte ens haft ägglossning än. Jag har den på måndag. Blir så trött på mig själv. Trött på att jag ska få upp förhoppningarna när jag vet att chansen inte är så vidare stor. Nej, det finns nästan ingen chans alls.. Så varför gör man såhär mot sig själv? Jag blir nästan rädd för mig själv och även om jag är medveten om hur jag tänker så är det svårt att ändå tänka realistiskt eftersom jag verkligen vill bli gravid. Usch det är inte alls kul. Får helt enkelt försöka att lugna mig och inse att det inte kommer gå på första försöket.
Så ja. Var bara tvungen att skriva av mig. Så skönt att ut sina tankar. Även om jag såklart vill vara gravid så gör jag allt för att trycka tillbaka alla tankar. Om det är så att jag har äl på måndag har jag ju faktiskt fortfarande chans att bli gravid denna månad. 🙂
/Michaela