I går satte vi foten på brittiskt territorium. Vi besökte Gibraltar. Det blev en spännande tripp i en SEAT lbiza som troligtvis aldrig gått så fort under dess livstid. I uppförsbackarna med pellen i botten kröp den maklig fram i en hastighet där alla lätt körde om oss. Det fanns en liten fördel med det och det var att i den snigelfarten missade vi inte mycket längst med vägarna. Snart lärde vi oss att lägga i trean vid 70, fyran vid 100 och femman först vid 120. Då lyckades vi jaga upp bilen (som vid det här laget skrek i falsett) till en acceptabel marschfart.
När vi visat passet och klivit in i Gibraltar åkte bommarna ner och spikmattan rullades ut. Två sekunder senare dundrade ett flygplan förbi våra näsor och startade. Vinddraget det skapade kändes välbehövligt men dock ej oljudet som orsakades.
För att komma till själva citykärnan var vi tvungna att först gå över flygplatsen för att sedan ta en kort promenad till själva shoppingstråket.
Hungriga efter den klart långsamma bilturen bestämde vi oss för lite förfriskningar och en bit mat.
Då får min man syn på något jättespännande.
Ett avloppsrör utanför huset. Skrattande undrade han vad som skulle hända om latrinen sprack. Vi andra var måttligt roade av tanken där vi satt och åt.
Den stora sevärdheter på Gibraltar är de vilda aporna som finns på toppen av det stora berget. Upp dit åker man med linbana.
Själv höll jag mig på säker avstånd från linbanan. Jag blev höjdrädd bara av att titta på den. Jag tog i stället några selfies.
Och kort på klippan som resten av gänget besteg.
Nyfiket undrar jag också vad som kommer att hända med Gibraltar när engelsmännen inför brexit. Har Theresa May glömt bort den lilla utbuktningen i Spanien?
Sammanfattningvis tycker jag nog att det blev en trevlig utflykt. Titta gärna förbi där om ni har möjlighet.