Vilken härlig dag vi har fått ha idag. Det känns ganska bra faktiskt, jämfört med igår då vi va helt slut. Keyla har vart på jätte bra humör, Kiana har sovit en massa (nästan hela dagen) vilket gett oss tid att verkligen va med 100% med Keyla. Idag har man verkligen fått se sin gamla bebis träda fram ordentligt. Hon har skrattat, skrikigt och gormat precis som hon brukade göra förut. Jag har vart så rörd och så lycklig över att få se Keyla va tillbaka även om det vart temporärt för en halv dag. Men hennes känsliga sida fortsätter, hon är enormt känslig mot vad hon brukade va förut. Man kan knappt lämna rummet utan att hon bryter ihop och Keyla har aldrig vart en sån typ av bebis. Hon gråter när det verkligen är nått super allvarligt men inte annars. Så hoppas på att även det går över.
Vad skönt det är att bara sitta och ta det lugnt på balkongen, det är så guld värt att kunna slappna av lite då och då. Att känna harmonin och inte bara paniken i allt kaos.
Eddie och jag sitter och pratar kost, träning och viktnedgång. Han tränar ju boxning i vanliga fall men nu vet han inte ens hur han ska hinna springa egentligen eftersom jag är så beroende av han pga jag inte kan bära Keyla. Sen behöver jag komma igång med träningen om ca 2 månader när mitt snitt är mer läkt. Men vem har tid att springa till gym och andra ställen med två barn och ett hem att ta hand om? Och vem har orken att gå på kvällarna när man hållt igång en hel dag med busungar och småbarn? Så vi satt och kollade på nått litet, enkelt och smidigt att ta hem som träningsredskap. En bra början tills man kommer in lite mer i rutinerna som småbarnsförälder.
Klickar hem den här lilla söta bänken och hoppas på att vi får nått bra ut av den. Skulle vilja ha det där radhuset nu så att man har mer plats. Det är en annan sak, vi måste sätta oss ner och bestämma oss för om vi ska ha radhuset igen eller inte. Ska vi ge oss ut på jakt igen efter ett nytt hem eller tar vi radhuset… fortsättning följer.
KommenteraHej torsdag. Skrämmande nog så har vi snart haft Eddie hemma i 2 veckor och det innebär att halva tiden har gått.. fort går det och tråkigt är det. Jag känner mig stressad över att återhämta mig fort och kunna ta hand om två små barn snabbt. Men på två veckor kan mycket hända och efter 1 månad tror jag nog att jag kan bära Keyla lite mer. Vad är det värsta som kan hända? Kan stygnen spricka upp tro? Efter 1 månad? Jag måste nog ringa och boka tid hos mödravårdscentralen så att min barnmorska kan ta en titt på mitt ärr.
Keyla med sina stora svarta ögon..
Kiana sover gott, Keyla är ute på balkongen och leker med sin pappa och jag tar min kaffe i lugn och ro. Så vad händer idag? Jag tror vi ska försöka ta oss ut till Ikea men vi får se hur eftermiddagen blir.
KommenteraGodkväll kära läsare, som vanligt så har mitt bloggande inte kommit igång efter förlossningen. Det är svårt att komma ihåg och ens hitta orken att blogga när man precis kommit hem med en nyfödd och redan har en bebis i hemmet. Ibland känns det som att det enda jag har ork för är mina barn och försöka komma tillbaka till det liv vi hade innan, må bra tillsammans och hitta balansen vi tappade på vägen. Men samtidigt så är min blogg mitt sätt att få ur mig tankar och känslor. Men även ge släkt och vänner som bor långt bort, en chans att se vårt liv, våra barn och mig.
Dubbelpussar..
Pappa E på Keyla och Keyla på Kiana. om bara Kiana kunde pussas..
Idag har det vart en halvdan dag. Keyla glimtar fram här och där men försvinner igen då och då. Jag har ansträngt mig dumt nog och lite för mycket i försök att vara nära henne. Men det resulterar istället i att jag får extra ont i snitt ärret och magen. Det hugger och gör ont, så jag måste skärpa mig lite och inse fakta. Det har bara gått 10 dagar sedan jag opererades (snittades) så jag måste försöka ge det i alla fall 4 veckor innan jag tar upp Keyla i famn.
Nu tänker jag lägga mig, för jag är helt slut. Kiana har ätit gott och sover för natten… i alla fall några timmar. Vi har ätit och myst på balkongen idag och haft en trevlig kväll. Men nu så är onsdagen över och dags för att hämta nya krafter inför nästkommande dag.
Sovgott världen! ♥
KommenteraVärmen tar kol på våra barn. Keyla har sovit två långa långa siestor och Kiana har sovit sig förbi en måltid nästan. Det är ju 25 grader varmt hemma och 26 grader varmt ute, så vart är man någonstans. Det är nästan så att man lever i duschen.
Nu ska vi äta middag i hemmet och sen leka i badet med Keyla.
