Dagen idag bjöd på rätt så tunga ärenden emotionellt.
Mötte upp E för att gå till polisen, vi behövde fota för nya pass. Sagt och gjort men när det var Eddies tur så slutade Nordea att fungera och vi inte kunde betala, föra över pengar eller nått. Suck. Han är inte på det bästa tålamodshumöret just nu med allt så vi blev tvugna natt gå innan ett nervsammanbrott uppstod där hos polisen. Efter några svettdroppar och så, så löste vi det hela.
Dagen fortsatte för mig på jobbet men också med en massa ärenden vid sidan av, som hade med svärmor att göra. Boka begravning, kremering, samtal med begravningsbyrån, papper hit och dit, samtal här och där. Jag tar så mycket jag kan för min mans skull. Jag ser hur det bryter ner han att ens prata om begravningen så jag tar det. Men tungt är det, det går inte att undvika. Att höra meningar som ”vi åker till karolinska och hämtar henne, kör henne hit på en gång…” får en att känna att hon lever för några sekunder. Tills man inser att det är en kropp de pratar om, inte svärmor i sig. 🙁
Så idag efter jobbet kände jag ett sånt behov av att bara få gå och gå och gå långt. Dock blev det bara 5 km men väldigt snabba sådanna, jag ville verkligen känna att jag körde slut på mig själv. När jag kom hem hade jag ork kvar, så jag gick upp till gymmet och körde 20-25 minuters styrka. Fy vad skönt, så jädrans nice att känna svetten rinna, pulsen öka och få endorfinerna att rusa omkring i kroppen. Det är det enda sättet jag kan ladda batterierna för att sen orka stötta min man vidare i det han känner och går igenom.
Nu är han iväg och tränar lite medan jag sitter och jobbar och ska fakturera lite innan jag glömmer. 🙂
Ha en fin kväll och ta hand om er och varandra.
#tavarapålivet
