Jag och min man. ♥
Jag kan inte sluta upprepa hur stolt jag är över att ha den mannen jag har, över vårt äktenskap, över vår relation överlag. Jag är tacksam över att fått chansen att träffa min man, träffa den rätta för mig, för nu i alla fall. Jag vet att livet inte har garantier, inget varar för evigt och vissa säger till och med att förr höll vi fast vid en partner bara för att överleva, plus att vi inte levde lika länge heller, därför höll relationerna längre. Men att idag är vi inte gjorda för att ha en enda relation livet ut för att vi blir så pass gamla att vi hinner tröttna typ. Ja jag vet inte om jag köper det men oavsett vad så antar jag att jag har vårt äktenskap på lånad tid.
Tills dess är jag tacksam för att ha fått nöjet att börja på samma jobb som Eddie jobbade på, träffa han, falla pladask för hans hunkighet och ännu mer för hans ödmjukhet. Vilken mognad, vilken kille, vilken man, vilken respekt, vilken kärlek, han har så irriterande sidor ibland men fasen vad man älskar han. Min fina Paco Aguilar (ur filmen Blood in Blood out), jisses vad man kan älska en person även 10 år senare.
