Det märks att det är första dagen då Eddie är borta på länge. Han börjar jobba från och med idag och Keyla söker efter sin pappa i alla hört som finns. Det är hjärtskärande att se och man mår riktigt dåligt över att höra henne säga ”pappa” lite då och då.. Det finns lixom ingen pappa här idag. Svårt att förklara för en bebis.
Hon kryper fram till hans skor, sen till dörren och säger ”papá”, alltså man får ju lust att gråta!
Jag lekar med Keyla hela tiden, jag har ägnat precis hela dagen åt att vara med henne så att hon inte känner sig ensam eller nått. Vi har lekt jätte mycket, busat och sprungit omkring runt hela lägenheten. Trist nog så jobbar min mamma och då kan vi inte rymma iväg till mormor. Men det går relativt bra med Keyla idag ändå. Hon är däremot jobbig att lägga på dagarna nuförtiden, hon vill lixom inte sova men är ändå trött och kan ligga på golvet med sin tumme i munnen… envisa unge.
Nu måste jag börja med maten och förbereda inför ikväll då vi får gäster.
