VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Hälsan och döden

Jag vet att det här låter helt rubbat, sjukt och ganska onormalt. Men det här är ett ärligt och blottande, väldigt personligt inlägg.

Läs utan att döma tack.

Häromdagen berättade min mor och berättar att hennes väninnas man åkt in till sjukan akut. Plötsligt en dag senare dör han. Hur hemskt är det inte? Jag vet inte om han brukade vara ganska sjuk. Jag vet inte om han led av en sjukdom, vilket jag förmodar att han inte gjorde i detta fall. Det enda jag hörde var att hjärtat lagt av så svagt hjärta var det nog han led av i sånt fall. Sen tror jag inte att han tog hand om sig speciellt mycket med kost och allt annat. Men ändå….

Hur som helst. Såna här saker triggar igång så mycket hos mig. Jag blir så väldans rädd, rädd för livet och framtiden, rädd för att något liknande ska hända mig bara för att jag undviker vissa kontroller. Ju mer jag tänker på det desto mer rädd blir jag. Ju mer jag tänker på det så klarar jag bara inte av att gå. Jag vet att jag måste tuffa upp mig, bli mer mogen, ansvarig mot mig och min familj men tänk om, på riktigt tänk om.

Jag är inte ens rädd för att bara ha nått litet som man kan göra något åt, jag är rädd för att det gått för långt och ska vara försent och när man väl upptäcker det så går det snabbt och jag lämnar två flickor i världens sorg, min man och mina föräldrar. Den enda jag inte ens lider med hesmkt mycket är min man. En man kan hitta en ny fru. Men en far eller mor kan inte hitta en ny dotter, ett barn kan inte ersätta sin mor. Hemska tankar, vidriga och ångestfyllda. Och ja jag vet, jag borde gå. Som att rycka ett plåster bara, snabbt. Men fan vad rädd jag är.

radsla_tankar_halsa_sjukdom


Senaste uppdateringar från mig