Jag brukar inte blogga på helger och än mindre på söndagar. Men faktiskt så har jag ”vunnit” en hel timme så jag har legat bra i schemat hela dagen. Ha ha jag vet inte om det har med den där försvunna timmen att göra, jag skojade bara. Men jag har helt enkelt hunnit med allt och lite till denna söndag.
Vi har städat hela huset, vi har hunnit vara barnvakter i ca 4 timmar, vi har veckohandlat, tvättat två tvättar och fixat kläderna, lagat matlådor, tränade ett riktigt bra konditionspass och busat en hel del med barnen. Plus att jag hinner nu att sitta och läsa bloggar och blogga själv!
Helgen har varit så bra också, kanske det beror på det. Att jag känner mig utvilad och hunnit i kapp en del i mitt liv. I fredags var det Halloween party för ett av barnen, på lördagen gick de ”trick or treat” i grannskapet och söndag hörde ni just..
I am on fire this weekend 😀
Jag är så redo för denna vecka nu, hoppas på en ny spännande vecka som jag hoppas på ska gå snabbt.. så att det är fredag igen, berättar mer längre fram.. 😉
Vi såg inte så skrämmande ut som man tror, men på bild med svartvitt redigering så ser vi värre ut.. 😉
Vilken kväll det hela blev. Jisses, kan inte påstår att det var den bästa men ändå bra under alla omständigheterna. Men ändå med så mycket kärlek! Vart ska jag börja?
Fina E kommer och hämtar upp mig på jobbet, överraskar mig med blommor och present hemma tillsammans med barnen. Plötsligt kommer min far över som ska passa barnen medan jag och E kan få åka in till vår favorit restaurang inne på Södermalm och äta Chicken Tikka Masala med det goda Naambrödet. Det bästa var att jag blev så paff när min pappa plötsligt står där och ska vara barnvakt, då har Eddie frågat han i helgen och planerat haha. Sötnosar, mina två bästa män i mitt liv. ♥
Men kvällen börjar med dåliga besked innan vi ens hunnit åka hemifrån. Ett sms till E, där det står att hans morbror just dog för några timmar sedan i samma sjukdom som min svärmor dog av. Självklart går minnena tillbaka i tiden, allt grävs upp igen och med tanke på att det bara var 5 månader sedan så är det som att riva upp en skorpa på ett sår igen som lätt börjar blöda. Stämningen skönt och det blev fokus på det istället.
Jaja, vi hade en fin och trevlig vistelse ändå faktiskt. Vi pratade lite om oss, våra minnen, vårt bröllop, allt från kläder till firandet. Det var en trevlig stund ändå och jättegod mat.
Men vi åker hem med livshot.. Vi får massa meddelande och samtal av en syster till E. Det verkar viktigt och han ringer upp.. slutar med samtal från en syster som storgråter för att hennes psykoex har hotat min man, hennes bror till misshandel/livet… alltså WHAT? Klev vi just in i en film eller vad? Min man, snällast i världen, korrekt man och allt men ska få sånt skit på sig för att en annan idiot inte kunde hålla fingrarna borta från andra kvinnor när han var med Eddie syrra?? Det jobbiga med att hota folk är att man aldrig vet vem man hotar. Det man ser är två fina föräldrar, en mor och en far… skenet kan bedra.
Hur som helst så var det en alldeles speciell bröllopsdag kan vi säga. En dag med tumult i känslorna ännu en gång, precis som när vi skulle gifta oss…
Oavsett hur det blev så måste jag säga att jag är stolt över den man jag har valt för mig. Jag är stolt över den grymt fina maken jag har, den man som sa ja till mig för 8 år sedan, den man som frågade om jag ville gå på dejt för 11 år sedan.
Jag är så kär i dig fortfarande min fina latino-hunk, fan vad fin du är på insidan som utsidan. En vacker människa, familjefar, korrekt medmänniska och lejon till pappa som gör allt för sin familj. Tack för att du finns min snygging. Och tack för den otroligt fina dagen igår. Trots allt, en av de bästa bröllopsdagarna ever. ♥
1 oktober 2018
Idag är det en speciell dag för mig men också för en till person i min värld.
För 11 år sedan hittade jag min framtida make, föll pladas, charmade omkull och gjorde allt i min makt för att få behålla den där latinohunken jag just träffat några månader innan. Vi träffades på ett jobb, (jag jobbade som konsult) kom in på ett vikariat, kort. Såg hans bränna på kroppen, kände doften av parfymen och såg de mörka ögonen, sen var det kört. Jag vill ha latino’n till varje pris. Tur nog brukar jag få som jag vill.. 😛 Tur nog så har jag ett charmigt leende, vilket han föll för redan första dagen vi hälsade. Sen tog inte snacket slut, vi pratade och pratade och pratade. Kunde inte sluta intressera oss mer och mer för varandra och den 1 oktober kom första pussen som än idag håller oss samman. ♥ Min fina snygging, han har verkligen alltid varit en gentleman.
För 8 år sedan sa jag ”Ja” till min man. Japp, vi valde samma datum, den 1 oktober. Jag gick in i kyrkan med min far, skakade som ett asplöv och var snustorr i munnen. Likt Saharas öken, var det slut på vattendroppar i munnen, så att prällen fick gå och hämta vatten så att jag skulle kunna säga ”Ja” i kyrkan och repetera det jag behövde säga..
Min far gick vid min sida in i kyrkans portar, genom hela Stor Kyrkan i Stockholm. Vackert inrett och pampig som den är, tänk att Prinsessan Victoria gift sig där och nu gick jag där med min far som skulle lämna över mig till min man. Likt de gamla traditionerna precis som jag själv hade önskat. Prästen var inte överens om att min pappa skulle få lämna mig, för han ansåg att min pappa inte äger mig och det finns inget att lämna bort. Jag förstår tänket men jag tycker att man ska få göra som man vill. Det är min dag, inte prästens eller samhällets nya tänk. Jag ska få göra som jag vill, annars byter jag präst, fick jag sagt till han. Samma präst som vigt prinsessan Victoria, gick nu med på att jag skulle få bli lämnad av min far på min dag.
Min man skakade min fars hand, tog emot mig och tillsammans gick vi fram till altaret.
Där skakade jag och min fina blombukett som löven på hösten. Det var en orkan som skapade tumult i min kropp, hela jag skakade och det var ett mirakel att benen orkade bära mig. Tillslut var gifta, vigda och gick ut tillsammans ur kyrkan till våra gäster som var familjen, släkten. Endast de mest speciella i våra liv.
Tyvärr hade vi ursla fotografer som gav oss endast ett 10-tal bra bilder knappt, av 400 tagna.. Men minnen är de bästa bilderna att ha.
Grattis älskling på bröllopsdagen, hoppas vi får många, många år till. ♥
Lillans födelsedag var lyckad idag. Trots lite familjenärvaro så kändes den bra. Många jobbar så det blir inte lätt att få ihop släkten men huvudsaken var att vi föräldrar och närmsta var vid hennes sida för att få henne att känna sig speciell denna dag.
Mina föräldrar tittade förbi för att äta lite tårta och sjunga för henne. Hon fick öppna sina presenter och sen badade vi lite i poolen. På kvällen åkte vi och åt hennes mat som hon fick bestämma, vilket blev Pizzahut. Mums och helt okej för mig även om jag blev mer mätt än önskat. 😛
Vi kände oss lite spontana idag så det blev ett snabbt stopp i en park efter middagen. Det är så härligt ute i detta avlånga land. Känns magiskt att kunna ha det såhär varmt på kvällarna, att kunna vara ute med barnen till sent, sitta ute på altanen långt in på natten för att sen sova i sin ångestframkallande säng som är stekhett som ett öken.
Vi hade i alla fall en fin dag, jag är så nöjd över att se henne glad.
God morgon… Idag är det inte en vanlig dag, för det är min minstings födelsedag!! Tänk att det är som alla alltid säger, ”tiden går snabbt förbi en och plötsligt är de stora och man sitter och saknar den gamla tiden”. Så är det verkligen. Först längtar man ut de från magen, sen längtar man upp de till en större ålder för att få prata med de och se deras utveckling men faktiskt sen när de är större så saknar man den lilla tiden, då man bara bar de lite lätt med en hand runt ena höften. När man hade de stilla i sin famn (även om mina sällan har varit stilla). 😀 Tiden då man gav de nappflaska, tiden man bytte blöjor på de små rumporna, tiden man hade de i en barnvagn. Nu vet man knappt vart de tar vägen.
Idag ska vi fira min lilla tjej som blir stor.
Hon är vår ödmjukaste i familjen, den kärleksfullaste, med det godaste hjärtat man kan tänka sig. Hon vill alla väl, rädda världen och med all det bus hon har och glimten i ögat får hon vem som helst att älska henne. Vår solstråle i hemmet, vad vore livet utan dig. Tomt och mörkt. ♥ Te amo mi hija linda
