v.20 (19+3)

Någon dag efter ultraljudet var vi med om den sjukaste upplevelsen hittills.
Jag låg på rygg i sängen och tittade på vår nya serie Empire när jag känner en kraftig rörelse i magen, lyfter på täcket och skriker till. Då har vår bebis lagt sig på ena sidan av magen så ena sidan blir helt platt och den andra sidan buktar ut rejält. Både jag och Victor passade på att kupa våra händer kring bulan, så kan nästan säga att vi hållit i vårt barn redan. Kändes så i vilket fall. Mysigt och lite äckligt på samma gång haha.

På torsdag eftermiddag kom Victors målarkompis hit med en golvslip till sovrummen. Seriöst, efter 7 utslagna proppar då vi provat att koppla in den i alla el-uttag fick jag lite panik och trodde att det var nått elfel i huset. Vi har ju inte kört något el-test! Läste på om gamla hus, volt, kopplingar, proppar och allt möjligt. Victors pappa kom hit som ringde någon snubbe som sa att den borde funka på 220v med andra ord, fel på maskinen inte huset. Pust! 20 minuter innan stängning flög vi iväg med bilen till Stuvbutiken för att hyra deras golvslip. Gissar att de såg vår desperation för vi fick hyra den i 1,5 dygn + kantslip för endast 500kr. (Plus att de lär känna igen oss vid detta laget då jag tror vi besökt butiken minst 14 gånger sedan vi flyttade in i huset). Maskinen såg exakt ut som maskinen vi fått låna av Tjust, men denna fungerade.

Innan slipning, slipning och lackning

Victor hann grovslipa sovrummet någon timme fram till 21 och sedan grovslipade och kantslipade jag båda sovrummen från kl.9 fram till kl. 12.30 dagen efter. (Jag trodde att det skulle ta 40min att slipa båda golven, oj så fel man kan ha). Sedan tog jag en paus då min mamma och hennes sambo Göran kom förbi. Jag visade dom huset och sedan åkte vi vidare till Värmlands museum där min mamma faktiskt är med i filmen som visas på utställningen just nu. Riktigt coolt! 😀 Sedan tog vi en rejäl fika, vilket var tur då jag kände att mitt blodsocker var väldigt lågt. Åkte sedan tillbaka till huset där Victor höll på att köra sista finslipningen över golven. Fick stort beröm över både hus och trädgård innan de for
Det sista vi gjorde den kvällen var att lacka trägolven.

Lördag morgon kom  och vi for iväg till Stuvbutiken kl. 9 för att lämna tillbaka slipmaskinen. Sedan lackade Victor golven för andra gången och så for vi en vända till tippen. Efter det var det bara att duscha och promenera bort till Victors föräldrar som skulle bjuda på lunch då mostern från Gävle var på besök. Trevligt, trevligt. Victors mamma, mormor och moster fick varsitt paket av oss där det låg ett framkallat kort från ultraljudet. Vi lät det vara när Monica än en gång sa att hon var så glad över att vi inte tagit reda på barnets kön.
Jag tänker berätta för de som vill veta i Skövde, kanske räcker så. Huvudsaken är ju att vi som faktiskt ville veta vet 😛
Efter lunchen promenerade vi allihop hem till oss så att vi kunde visa upp huset. Jag höll mig samman trots att Victors föräldrar än en gång trampade in med skorna på. Börjar snart spy galla men jag är så fruktansvärt trött på det. Vem går in hos folk med skorna på?! jag får ju dammsuga varje dag eftersom de trampar in här varje dag då de har vägarna förbi..
Kommer snart få ett utbrott om de inte ändrar sitt sätt att tala när de berättar om vårt hus med. Var samma sak när de var med då vi visade huset för Victors mormor, samma sak nu när vi visade det för Victors moster.
”Här ska de ta bort det här” ”Här ska de ha vita lister” ”Det här ska vi ta bort, men det här ska vi spara”. Alltså va?? Nej, så ska VI (med andra ord jag och Victor) inte alls göra. Vet att de menar väl men stör mig något fruktansvärt på att de säger att VI SKA istället för DE BORDE eller VI REKOMMENDERAR DEM ATT. Det är mitt och Victors hus.Kanske lätt att glömma om man svänger förbi var och varannan dag. Kommer helt klart sätta ner foten och vara tydlig när bebisen kommer. Vi måste få leva vårt liv även om dom bor nära. Nej nu har jag skällt färdigt. De menar väl.
På kvällen var det middag hos Ronnie och Monica vilket innebar att vi inte hann jobba så mycket med huset.

På söndagen blev vi hämtade tidigt då vi allihop skulle på utflykt till Säffle där Monica och mostern vuxit upp (moster har fyllt 50). Vi besökte först en familj som har en öppen trädgård för allmänheten. Halleluja säger jag bara, kändes som man klivit rakt in i en engelsk trädgårdstidning. Jag och Victor fick fantastiskt mycket idéer. Speciellt den lilla ihopslängda muren gillade vi. Vi åkte sedan vidare och tittade på massa ställen, åt lunch i Ekenäs, glass i Säffle osv. Middag på kvällen hos Ronnie och Monica igen men jag var trött så vi stack hem tidigt. Väl hemma målade vi dock listerna för att åtminstone ha gjort någonting till huset.

Och ja, vi målade dem vita för jag ville ha dem vita.

Måndag och ny veka. Jag är nu tillbaka i vecka 20, där jag enligt min egna samt barnmorskans första uträkning var förra måndagen 😛

v.13, v.16 & v.20

Bebisfakta för denna vecka:
– Barnet är nu 16cm långt och väger 225g i veckans början och 280g vid veckans slut.
-Barnet växer snabbt och kan känna igen min röst
-Utvecklingen av sinnesorganen hörsel, syn, känsel, smak och lukt pågår nu.
-Jag är nu halvvägs i graviditeten.
-Barnet rör sig mer och mer och nu känner de flesta kvinnorna av ett fladdrande/kurrande, de regelrätta sparkarna kommer senare i graviditeten (Jag har dock känt av rejäla sparkar i vad är det, två veckor nu? De är så kraftiga att de syns utanpå och även Victor känner dem med handen).
-På en del kan naveln börja puta ut (Japp, det var ett tag sedan för mig).
-Nu börjar individuella skillnader i genetiken göra sig gällande.

Igår efter jobbet skulle vi endast sätta upp listerna i sovrummet och greja lite i trädgården. Så blev det inte. Målarkompisen Tjust kom förbi för att hämta slipmaskinen och såg att vi målat listerna med takfärg, ajja bajja. Han satte sig direkt och målade om dem med rätt färg som ska hålla ordentligt. Vi pratade lite löst om att anställa honom för att måla köket och vips så var det handskakat på att han ska måla kök, hall och vardagsrum inklusive alla tak, lister och fönster för totalt 7000kr på 4 dagar. Medan listerna låg på tork flyttade vi in sängen i sovrummet och resten i bebisrummet så Tjust kunde börja med hallen och vardagsrummet. Ronnie, Monica och jag höll sedan på i trädgården där det fälldes döda träd, drogs bort mängder med buskar/ogräs osv. Har en rejäl hög liggandes i trädgården som ska till tippen nu 😛

När min mamma var här hade hon med sig en rosenbuske från mormors trädgård innan mormors hus blev sålt. Den har vi nu grävt ner där trädet stod. Så busken kan fånga de sista solstrålarna på dagen och klänga sig upp i buskarna bakom när den växer
Och höll ju på att glömma!
Grannen fick sin bebis natten till måndagen. En lite pojke
Sjukt kul att bo bredvid någon som kommer vara född samma år

 v.20 (19+0) -> 19 (18+2)
52,3kg

I morse var det alltså dags.
Jag hade sovit oroligt under natten och var rädd att barnmorskan skulle säga att magen var tom. Bara gaser ingen bebis.. När jag fortfarande ligger i sängen känner jag hur det börjar sparka rejält var av jag väcker Victor och pekar på magen. Javisst! Victor såg sparkarna för första gången, tidigare är det bara jag som känt dom Victor tror att det var bebisen som försökte lugna mig genom att visa jag ÄR här.

Kl. 7:08 lämnade vi huset och körde mot sjukhuset. Jag var superstressad.
Självklart krånglade parkeringsautomaten, så vi sket i den och när vi väl hittat rätt avdelning inne på sjukhuset var vi tvungna att gå tillbaka till receptionen för att ”checka in oss”.
Kl. 7:29 satte vi oss i väntrummet och blev inkallade bara minuten efteråt.
Vi fick träffa en barnmorska som aldrig stack fram handen för att hälsa och vars namn jag inte kommer ihåg.
Fick sedan lägga mig på britsen och blev förvånad hur varm den kläggiga ultraljudsvätskan var (jag trodde den skulle vara kall) samt hur förbannat hårt barnmorskan tryckte apparaten mot min mage. Blev ju kissnödig direkt!
Victor frågade om bilder och fick som svar att vi skulle få EN när vi var klara.
Sedan började hon gå igenom alla bebisens kroppsdelar. Fötter, ben, armar osv samt hjärna, skelett, hjärta osv.
Vi fick se när vår bebis låg och kliade sig på ena kinden, smackade med munnen och låg med fötterna i kors och sparkade. Sjukt häftigt!
Jag började dock må lite illa när hon kikade på hjärtat. Såg ut som en muschig deg som pumpade och hade sig, det samtidigt som trycket mot magen var inte särskilt mysigt. Vi ägnade ganska lång tid åt att försöka se bebisens alla fyra kamrar i hjärtat då hen låg med armarna för. Detsamma hände i slutet när vi skulle få vår bild, då hade vår bebis lagt händerna för ansiktet istället men till slut lyckades barnmorskan få till en hyfsad bild i profil. När vi fick reda på könet blev Victor lite blöt i ögat

Enligt barnmorskan är förlossningen nu beräknad till den 20e november. Men det tror jag inte ett dugg på.
Det skulle betyda att jag känner så här kraftiga sparkar redan i vecka 19 (18 enligt deras beräkningar) dessutom kände jag dem ju redan i tisdags veckan innan. Vilket betyder att jag kände sparkar i vecka 17, enligt deras räkning. Enligt min app kan man börja känna sparkar först i vecka 20 och då oftast som ett kurrande/fladdrande, inte några rejäla sparkar..

När vi kom hem bestämde vi oss för att vänta med att berätta könet på vår bebis tills vi träffar våra föräldrar face to face. Victor ville även att vi skulle skoja med hans mamma genom att säga att vi ångrat oss angående att få reda på könet precis innan ultraljudet. Så när Monica ringde mig förut var det så jag sa 😛 Hennes reaktion blev dock inte som jag väntat mig. Hon skrek ”åh vad bra!” ”Jag hoppades på det!” ”Mycket roligare att inte veta ju!”. Så det blev ju lite tokigt 😛 Får fråga på lördag om de vill veta eller inte när vi visar bilden, vi vet i vilket fall 😛

Skickade en bild på ultraljudet och skickade till min släkt i Norrland via Facebook och skrev ”nästa sommar är vi tre som kommer upp till stugan från Värmland”. De visste inget sedan tidigare så det var roligt

Hoppas på att kunna berätta/filma de sista kompisarna nu i juli så att vi kan gå ut offentligt sedan

v.19 (18+6)

I fredags styrde vi kosan till Galtö, trots att Victor hellre hade stannat hemma och dragit golv (kompromissa så vi åkte hem lördag kväll istället för söndag morgon dock).
Vädret och umgänget var fantastiskt. Massvis med god mat, utflykt till Gräbbestad, bad, kubbspelande och strålande sol En perfekt midsommar helt enkelt!

Haha jag som tyckte att min mage var stor..

Vi var hemma ca 23.30 igår och däckade direkt. Idag har vi dragit klart golvet helt i bebisrummet och i stort sett hela sovrummet, bara en liten plätt kvar där. Känns skönt Imorgon ska Virre ta kontakt med en golvläggare som förhoppningsvis slipar och lackar golven till veckan. Vi har även hunnit med att storhandla (både mat och pryttlar till huset så som kratta, vattenslang osv), samt tagit en solig promenad i området och inspekterat grannarnas hus

Imorgon är ultraljudet och jag har blivit så nervös att jag nästan grinar när jag tänker på det. Sjukt nervöst..
Känner hur det rör sig å buffar i magen men det hjälps inte. Fortfarande livrädd att de inte ska se någonting på ultraljudet, en tom ballongmage med andra ord 😛

v.19 (18+3)

I tisdags, när jag tog en paus i målandet och satt å göttade mig i solen på altanen hände det. Helt plötsligt från ingen stans kände jag en hård buff i magen. Blev helt förskräckt, satte mig upp och höll händerna på magen. Första sparken! Eller i alla fall första buffen som jag tydligt kände att det inte kunde vara något annat än bebis som knackade på. Hände sedan två gånger till innan jag gick in och fortsatte jobba.
Det buffade även i magen igår kväll. Stackars Victor låg med en hand på min mage hela kvällen medan vi tittade på Kalla fakta på datorn (teven står i garaget tillsammans med alla andra möbler) men det buffade bara tydligt när han inte hade handen där haha
Vet dock inte om det går att känna utifrån än, men det känns helt klart inne i min kropp

Efter jobbet igår målade jag klart det sista i sovrummet medan Virre började bända upp pappskivorna som ligger fast över trägolvet i sovrummen. Jäklar vad det tog tid! Gubben som byggt huset har seriöst spikat fast dem med en miljon småspik. Fick ge oss strax efter kl. 20 då Virre fått så ont i ryggen. Själva bändningen var för tung för mig å magen så ända sättet jag kunde vara behjälplig var genom att dra upp all spik som satt kvar i golvskivorna.

Idag jobbar jag kväll så har faktiskt tagit en ordentlig sovmorgon och bara ätit massa gott i sängen. Såg en dokumentär på tvåan här om dagen som var riktigt bra. Våra två första år eller något sådant hette den. I alla fall sa de att bebisen kommer föredra sådan mat som mamman ätit mycket av under graviditeten. Med andra ord kommer vår bebis älska vattenmelon, bigarråer och blåbärssoppa 😉

v.19 (18+1)

    Victor vrider om låset till vårt hus för första gången!

I helgen har jag varit på jobbet medan Victor har städat ut lägenheten tillsammans med sin mamma och mormor. I söndags kväll när jag kom hem drog vi bort laminatgolven i sovrummen och till vår fasa upptäckte tjocka pappskivor som var fastspikade. Vi som hade varit helt övertygna om att det skulle ligga ett trägolv under..

Jag drar bort laminatgolven i sovrummen

Igår målade jag taken i sovrummen samt lister två gånger. Efter det kom Affe, Linn och deras lilla vovve Harry på besök med fika. En välbehövlig paus där jag visade runt i huset, berättade om alla våra planer och hängde i solen på altanen. Hade tänkt filma dem när jag berättade om magen men det hanns liksom inte med. Affe hade sett magen direkt när han kom ut ur bilen trots att jag försökt gömma den med stor tröja.  Jaja, de blev glada ändå även om det inte är bevarat på film 😛
När de åkte hem vid halv 4 åkte jag och hämtade Victor för att sedan åka till Stuvbutiken. Där köpte vi alla färger till rummen (hade valt ljusgult till bebisrummet men ångrade oss i sista stund och köpte ljusgrått istället) samt tittade på golv. När vi kom hem igen hittade vi Monica och Ronnie i trädgården klippandes massa buskar.
Jag fortsatte med mitt målande i sovrummet där jag grundmålade väggarna, men färgen tog slut innan jag han påbörja bebisrummet. Victor och Ronnie bände upp golvpapps skivorna i sovrummet och under hittade de vårt trägolv som vi så gärna ville ha från början. Tur vi inte köpte golv när vi var på Stuvbutiken!

Victor gräver bort några blåbärsbuskar och fäller träd på baksidan

Kl. 7 i morse, med torkad målarstänk och röda blemmor i händerna stod jag utanför Stuvbutiken för att köpa mer grundfärg, trots att det är min lediga dag. Känner mig som en riktig husägare
Nu är tanken att jag ska grundmåla bebisrummet och måla sovrummet med vanlig färg. Ikväll när grundfärgen i bebisrummet har hunnit torka ska jag måla om där. Förhoppningsvis kan vi ta fram trägolvet helt och hållet imorgon.

Om exakt 6 dagar ska vi på vårt första ultraljud. Fruktansvärt spännande och läskigt på samma gång. Tänk om inte allt är bra där inne? Tydligen kan man se hjärtfel och allt möjligt. Vi har diskuterat lite hur vi tänker om de hittar extrema fel men vart man ska sätta gränsen är ju det svåra. Tror inte man vet hur man tänker förrns man är där på riktigt.

Veckans bebisfakta:
-Barnet är ca 15cm och väger ca 170g i veckans början och 220g i veckans slut
-Mjölktänderna är färdigbildade
-Anlagen för de permanenta tänderna börjar komma
-Vissa kvinnor börjar få en mörkare rand från blygdbenet upp mot navels, sk Linea nigra (den syns inte på mig än)

Symptom: Jag är inte alls lika trött längre. Vet inte om de har med bebis, huset eller det fina vädret att göra dock. Det går lättare att äta och jag hulkar mer sällan vid tandborstning