Konspiratoriska pappatankar om allt och ingenting.

Kläderna

Så här är det:

Ruth ska alltid krångla när hon ska klä på sig.

Varenda. Jävla. Gång.

Så fort man ska byta kläder på henne, både från pyjamas till kläder och från kläder till pyjamas, så ska det krånglas något enormt. Hon springer iväg, man ska fånga henne, hon kan inte sitta still. Ett tag ville hon ta sats och springa in i kläderna, men numera när man kör det så stannar hon precis innan hon kommer fram, skrattar och springer tillbaka för att ta sats igen – i all evighet.

En annan blir ju grymt frustrerad.

Man har ju som bekant kortast stubin på morgonen när Ruth ska till dagis – och på kvällen när man är trött och Ruth ska somnas. I precis de lägena så är det ju klädbyte, och när det då inte alls går enligt plan – inte ens nära, inte ens stolpträff – så blir man oerhört frustrerad. För att klä på någon som inte vill måste vara bland det svåraste som finns. Jag har testat, det går liksom inte. Ruth skriker och är som en hal ål om man försöker tvinga på henne kläder – så det har jag gett upp.

Vi söker efter lite effektiva klädstrategier, men har inte hittat speciellt många hittills.

Varför är det så jobbigt eller tråkigt att byta kläder?

Jag fattar ingenting.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *