Ibland får jag riktiga pyssel-ryck. Det kan handla om nästan vad som helst, jag får en idé och måste verkligen genomföra det på en gång! Så igår när jag var ute och drog Leo i pulka på våra moddiga vägar, glad över att jag valde just pulkan istället för barnvagnen, så kom jag på mig själv med att sakna friheten med bärsjal.
Leos första månader bodde han nästan i bärsjalar, och både han och hans packåsnor (jag och JK) trivdes ypperligt med det. Bara att slänga ner ungen och sen hade man både händer och fötter fria och tog sig fram överallt. Men i takt med att ungen växt så har våra mjuka, elastiska sjalar inte riktigt räckt till längre, och vi har gått över mer och mer till vagnen/pulkan. Jätteskönt det med, men speciellt nu så är utbudet på framkomliga vägar här omkring rätt knapert vilket leder till att man mest knatar fram och tillbaka på samma vägar varje promenad. Inte så kul i längden. Nä, nu var det dags för nya vägar! Så, hem och kolla nätet. Inte fasen lägger jag ner pengar på en dyr bärsele när ungen kanske inte ens vill sitta i en sådan så länge till. Jag fastnade för bilder på de traditionella selarna Mei Tai. Så enkelt och smart!
Fram med en gammal åkpåse med mysigt ludd (det är ju lite kallare här än i Malaysia) samt ett par gamla stadiga gardiner som inte används längre. Klockan 00.20 inatt var den färdig! Min alldeles egna Mei Tai-sele!
Tog ungefär 5 minuter innan Leo slocknade när jag testade den inomhus, han var ganska svettig men nöjd när han vaknade efter en stund.Verkade som att även han hade saknat att bara få ”hänga med”!
Sen var det bara ut och pulsa i snön med Leo som ryggsäck. Nu tog det ungefär 10 minuter innan han än en gång somnade.
Äntligen!
Skönt när det gungar...
Så härligt att kunna gå i skogen igen!!! Frihet!
Nästa projekt blir absolut en sele för inomhusbruk, gärna i härliga färger och mönster, mer likt de traditionella Mei Tais.
Hej Jessica!
Spanade runt på internet, och kom in på din blogg. Många intressanta inlägg.
Vilken fin bärsele, vad duktig du är!
Det är lite knöligt att ge sig ut i skogen på stigar med barnvagn, i snön, så det blir helt enkelt inte av.
Då är det ju perfekt med en sån bärsele! Skönt när det blir vår!
Nu dags att strax bege sig till BVC för vår föräldragrupp, oj, bara en timme kvar och Agnes som ännu sover så gott!
Ses!
Tack Marie!
Ja, hade jag inte haft hund så hade nog inte jag kommit ut i skogen i sånt här väder heller. Nu är man så illa tvungen 😉 och det är ju tur! Men ooh vad skönt det ska bli med vår! Har redan hört cykelpump-fåglarna ute på morgnarna -HÄRLIGT!
Tack för igår, alltid lika kul att se hur ungarna utvecklas!