VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

14 år sedan…

Idag är det 14 år sedan terroristattackerna i USA ägde rum. 14 år men jag minns det som igår. I juli 2001 flyttade jag till New York för att plugga marknadsföring. Med andra ord, jag var alltså på plats den 11 september 2001. 

Den dagen började våra föreläsningar sent så jag var fortfarande hemma i lägenheten när det hände. Nu i efterhand har jag förstått att smällen jag hörde när jag gjorde mig iordning för dagen var smällen som blev när det andra planet flög in i tornen. 

När en av mina klasskompisar ringde för att kolla om någon av oss var i skolan (skolan låg ganska nära) och berättade att flygplan hade flugit in i World Trade Centers tvillingtorn kunde jag inte riktigt ta in det. Min första tanke var att det var ett litet propellerflyg som hamnat fel.

Precis när vi satte på nyheterna visades det hur det andra tornet blir träffat. Fast jag såg vad som hände kunde jag ändå inte ta in det. Ingen av oss kunde det. 

Vi började promenera mot skolan och Ju närmre vi kom desto mer kaos och människor såg vi. Det var ambulans, polis och brandbilar överallt. Det kändes lite som i filmen Independence day. 

Någon antyder att tornen kommer att rasa och jag minns att jag tänker, det kommer absolut inte att hända. Så stora byggnader kan inte rasa…
Helt plötsligt hörs en massa skrik. Jag springer ut i gatan och ser hur det ena tornet rasar. Det faller ihop som ett korthus och på bara några sekunder är det borta. Då får jag riktig panik, böjar gråta och känner att jag bara vill hem, hem till min familj och till tryggheten i Sverige.

Den kvällen sitter jag och mina rumskompisar på taket i huset där vi bor. Vi pratar, gråter och försöker förstå vad som har hänt men det går inte, det är omöjligt att greppa. Vi försöker att ringa våra familjer för att tala om att vi är ok men lyckas inte, allt är avstängt. Kan tänka mig oron hos vännen och familj innan de hörde från oss, det där samtalet de väntade på som meddelade att vi var oskadda.

Fortfarande 14 år senare tycker jag att det är obehagligt att se bilder och dokumentärer från den här händelsen. Jag slängs tillbaka i tiden och ser alla hemska bilder flimra förbi. Bilder på hoppande människor, gråtande barn och vuxna, skyltar uppsatta över hela stan på saknade människor…

Jag har nog aldrig varit så rädd som jag var då och det är absolut en av de värsta sakerna jag varit med om i hela mitt liv.

Idag tänker jag extra mycket på de som som dog och på deras familjer och vänner.

Kram!

Kommentera

Annons

Sol och blå himmel

Idag vaknade jag upp till sol och blå himmel, vilken lycka! Just nu har jag parkerat mig i en park för att få lite sol på näsan medan mini sover sin vila i vagnen. Har även tagit med min bok för att kanske läsa några sidor. 

Känner alltid att det är så mycket jag vill hinna med när Noah sover. Förutom att läsa bok vill jag ju titta in till er, kolla flygbiljetter till nästa weekendresa och äta lunch.

Jag är ganska dålig på lunch men inspireras och får tips av min vän Rebecca. Idag blev det tonfiskröra med crème fraiche, hackat ägg, rödlök, majs och salt och peppar. Lade röran i ett tunnbröd och åt en avocado till. Mycket gott och mycket enkelt!

Nu ska jag äta färdigt och sedan lägga mig ner på en filt och njuta av solen.

 

Han är så söt när han sover…

  
 
Kikar in lite senare igen.

Kram! 

Kommentera

Annons

Saknar…

Idag längtar jag hem extra mycket, eller jag saknar dem där hemma. Inser mer och mer att jag aldrig skulle kunna flytta utomlands permanent. Hur härligt vi än har det här så är hemma ändå alltid hemma.  

Hemma där du har dina vänner och din familj. Som tur är har jag lärt känna fantastiska människor här, människor som jag antagligen kommer att sakna när vi är hemma i Sverige igen. :)

Försöker dock att vara i nuet och känna tacksamhet över allt vi får se och uppleva. Tror att jag längtar hem extra mycket idag för att min mami åker till min syster i Stockholm i morgon så de alla kommer vara samlade utom jag och min bror som bor i Köpenhamn. 

 

Jag och syster på Beyoncékonsert för något år sedan.

 
   

Mosters prinsessa.

  

Min mami.

  

Min fina Alfred.

  

Hade ingen bild på min bror i telefonen så fick låna en av hans flickvän Maja.

 

Jag får glädja mig åt att det i helgen ska bli mellan 20-22 grader här, som jag längtat efter sol och värme. Får se vad vi hittar på. R måste plugga lite men jag hoppas att han kommer kunna vara med mig och Noah lite. Känner att vi behöver tid tillsamman efter denna vecka med en massa plugg.

Kram!

Kommentera

Annons

Hur söt?!

Idag när jag och Noah var ute och gick träffade vi på det här lilla pyret, Harley tre veckor. Jag var ju bara tvungen att stanna och gosa lite med den här bedårande valpen. Det finns på riktigt inget sötare än små hundvalpar. 

   
   
Ibland tänker jag att det skulle vara mysigt med en hund medan jag i nästa sekund tänker aldrig i livet. Om jag mot förmodan någon gång bestämmer mig för att köpa en liten kompis skulle jag i så fall vilja ha en toypudel. En brun eller svart som jag inte skulle klippa som en pudel utan som skulle få vara lite lurvig. Jag tycker att toypudeln är bra i storlek och det bästa är att den inte fäller något hår. Perfekt för mig som är pedant. :)

Kanske, kanske att jag köper en sån här liten när jag blir gammal…

Kram! 

Kommentera

Annons

Brisbane del 4

Sista dagen i Brisbane gjorde vi som de andra dagarna, tog båten längst med Brisbane river men denna gång och andra hållet. Mös på en filt och åt lunch på ett ställe som låg mysigt men som tyvärr hade värdelös mat. Restaurangen heter Watt, gå inte dit om ni är i Brisbane.

Vi hade sedan innan bestämt oss för att besöka ett härligt chokladställe som vi bara gått förbi tidigare så efter lunch tog vi båten tillbaka och gick till Max Brenner Chocolate Bar. 

Herregud så mycket godsaker de hade, man ville ha typ allt så det var svårt att bestämma sig. Till slut valde jag en våffla med choklad, grädde, jordgubbar och banan…behöver jag säga att den var gudomligt god?! Ångrade mig att vi inte gått dit tidigare så att jag hade kunnat äta den fler gånger. :)

   
    

Träffade på den här filuren när vi var ute och gick…

    
    
    
 

Efter vår lilla fika började klockan bli dags för hemfärd så vi gick tillbaka till hotellet, hämtade våra väskor och åkte till flygplatsen. Resan hem gick jättebra! Vi flög ganska sent på kvällen så efter lite skrik från Noah somnade han till slut i min famn och sov hela vägen. Han vaknade till lite när vi gick av planet men somnade snabbt om och vaknade inte förrän nästa morgon. Tänk så skönt om man själv kunde göra så…somna i Brisbane och vakna upp i sin säng i Melbourne. :)

Vi hade verkligen en så bra helg i Brisbane så nu är vi sugna på en ny resa. Rasmus har dock väldigt mycket i skolan just nu så vi får se när det blir.

Kram!

Kommentera