VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Att lyssna på kroppen…

Ja, att lyssna på kroppen är ju inte alltid det enklaste för ofta (i alla fall jag) vill man ju så gärna säga ja till alla upptåg och roligheter som kommer ens väg. Jag har väldigt svårt att säga nej och sätter ofta andras behov framför mina egna. I lördags hade vi sedan länge ett inplanerat julbord på Punk Royal (ett galet ställe här i Stockholm) tillsammans med ett härligt gäng med vänner. Jag kände redan på dagen att jag inte hade jättelust men tänkte att det skulle kännas bättre när det började närma sig. Jag ville så klart träffa våra vänner men kände inte för att bege mig ut på lokal.

Hur som så var min plan att jag ändå skulle gå. Intalade mig att det skulle kännas bra bara jag kom dit och så vidare. Vi hade bestämt att vi alla skulle ses hemma hos en i gänget för en fördrink och sedan åka tillsammans mot söder. Jag var dock så seg så jag skickade iväg Rasmus till fördrinken själv och planerade att möta upp dem på restaurangen. Fortfarande med noll lust i kroppen började jag sminka mig och byta om till klänningen jag planerat att ha. När jag som bäst höll på att piffa så ringde min vän Rasmus. Världens bästa! Han hade så klart förstått att jag inte var pepp och förklarade för mig att det var helt ok att stanna hemma. Denna middag var bara en av 100 tillsammans och alla vännerna finns ju kvar även om jag hoppade denna tillställning. Ändå hör jag mig själv säga att jag minsann möter upp dem. Blir så trött på mig själv! Efter en stunds piffande här hemma känner jag att nej, jag vill ju inte ge mig ut på galej. Vad jag behöver är en lugn hemmakväll men min mamma som var hos oss på besök för att vara barnvakt till Noah. Jag ringer upp Rasmus och tackar honom för att han är så förståndig och för att han fick mig att känna efter vad som var viktigt för mig. Inte fokusera på vad de andra skulle tycka/känna utan utgå från mig. Så tacksam för de kloka och kärleksfulla vännerna i mitt liv.

Så, så fick det bli…en lugn kväll hemma med mamma och Noah-bus. När jag väl bestämt mig kändes det så otroligt skönt i hela kroppen. Det var helt klart rätt beslut. Måste, måste bli bättre på att lyssna inåt…något att jobba på helt enkelt. 🙂 Julbordet blev som jag misstänkte helt galet. Jag fick bilder och filmer skickade till mig som jag satt och fnissade åt i soffan. Våra vänner är verkligen galna men ack så mycket härlig positiv energi de sprider omkring sig. Även om jag inte var med fysiskt kände jag ändå att jag var med på ett hörn. Det blev en lyckad kväll för alla till slut.

Kram, J


Kommentarer


  1. Frida 5 december, 2017 on 17:05 Svara

    Det är lustigt hur det är. Jag har av någon anledning läst detta inlägg flera gånger. Nu ligger jag däckad i sängen med yrsel och kunde för 4 min sedan inte för mitt liv förstå vad som pågår. Det där med att lyssna på kroppen.. Jag är mamma till tre, min yngsta är 1 och har inte låtit mig sova sen hon föddes. För en månad sedan gick jag tillbaka till jobbet som är underbart men oerhört intensivt. Denna vecka har jag varit sjuk, haft feber från och till och mått riktigt dåligt. Jag har ändå gått till jobbet ( sjukanmäla funkar ej ) och tagit hand om 3 barn. Upp 6, lämna på skolan och förskolan, ta hand om 1-åring de dagar jag inte jobbar etc etc. Min kropp skrek efter vila men det krävdes en jäkla yrsel-attack för att jag skulle ringa hem mannen och slutligen lägga mig i sängen.

    Ändå fattar jag ingenting. Tills jag för 3 gången på raken läser detta inlägg. Så tack för lite välbehövlig insikt. (Och då jobbar jag dessutom inom akutsjukvården)

    • jessicaolers 6 december, 2017 on 09:15 Svara

      Åh Frida, du måste stanna upp och lyssna på kroppen och dina behov. Vet att det är så lätt att bara köra på och se till andras behöv före ens egna. Men i längden gynnar det ingen. Bra att du ringde hem mannen och lade dig för att vila. Ibland måste man bara få lägga sig ner och göra absolut ingenting. Stor kram till dig! ❤️

  2. Åsa 5 december, 2017 on 20:55 Svara

    Skönt att du till slut tog beslutet att stanna kvar hemma. Ibland måste man få vela lite, men om jag skulle få ge dig ett råd, så är det att VÅGA lyssna på ditt inre ännu mer och faktiskt våga känna vad DU vill. Visst, så kan man inte göra jämt såklart, men iom att du tänker på andra så mycket och inte, som jag tolkat flertalet ggr här i bloggen, blivit ledsen och tycker att det är jobbigt, så är detta ännu viktigare att göra. Våga lita på dig och känna dig glad för det. För tänk så fel det hade blivit mot dig själv att gå dit med den känslan, inte rättvist. Även om det hade kunnat bli en trevlig kväll så är det bättre att ta tillvara på sådana kvällar med en varm och glad känsla. Gud vad jag svävar ut och babblar på;) Men det är för att jag känner mig lik dig på olika sätt och verkligen just detta du beskiver. Det tog lååång tid och många fester/middagar/träffar som blev ”fel” för att jag gjorde det för någon annans skull. Nu är det så oerhört skönt att ta ett beslut i god tid och känna mig trygg med det. Och precis som din kloka vän Rasmus sa så kommer det nya tillfällen som väntar. Så, vad jag vill säga är att ta ett beslut snabbare och känn dig bekväm med det. Kan tänka mig att du tyckte det kändes extra skönt att få en kväll med din mamma när hon var på besök. SÅ skulle jag ha känt. Stor kram till dig

    • jessicaolers 6 december, 2017 on 09:11 Svara

      Jag håller helt med dig Åsa och det känns som jag kommit en bra bit på väg genom att bara uppmärksamma det. Är så nöjd över att jag stannade hemma från festligheterna i lördags, det var helt klart rätt beslut. Ibland måste man prioritera även om man missar en del roligheter på vägen. ? Kram, J

  3. Semmelmamman 6 december, 2017 on 07:32 Svara

    Var rädd om dig ? Allt där utanför finns kvar.
    Kram.

    • jessicaolers 6 december, 2017 on 09:09 Svara

      Precis så är det, måste bara pränta in det i mitt lilla huvud. ? Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *