Ett av de absolut bästa projekten inför minis ankomst är helt klart spjälskyddet som jag (efter många om och knä-skada) äntligen fått klart och på plats. Blir en inte tokig på alla kemikalier och ocertifierade polyesterfyllningar som cirkulerar i sängkläder, spjälskydd och madrasser där ute? Efter att jag knåpat ihop en bovete-madrass (för att undvika onödiga gifter i madrasser) blev det förbud på ocertifierade prylar i sängen. Helst skulle materialet vara 100% naturligt men ekonomi och tillgång gjorde att jag fick tumma något på mina strikta regler. Viktigt var iaf att materialet minst var certifierat enligt oeko-tex 100, vilket bland annat ska minimera innehåll av flamskyddsmedel, hormonstörande ämnen m.m. Resultatet blev över förväntan.
Material:
– ca 2 meter bomulls-tyg, abstrakt trekant
– ca 2 meter tjock bomullsvadd med bärande fibrer
– Band på rulle
– Dragkedja ca 30cm
Beskrivning (spjälsängsstorlek: 120cm x 60cm):
Steg 1: Klipp ut två tygstycken för varje sida i spjälsängen (totalt 8 stycken).
4st: 122cm x 32 cm
4st: 62cm x 32cm
Steg 2: Klipp 14 band i lämlig storlek (30-40cm beroende på spjälbredd)
Steg 3: Sy ihop samtliga stycken längs med långsidorna så att det skapas fyra kanaler, ett för varje sida i spjälsängen. OBS! Placera två knytband omkring mitten av långsidorna innan de nålas ihop (mät avståndet till stängerna i spjälsängen, mina var inte centrerade och placerades lite off-center).
Steg 4: Sy ihop varje stycke med varandra, ett efter ett. Lämna en kanal genom hela spjälskyddet så att det går att stoppa in fyllningen och glöm för allt i världen inte att nåla fast banden i varje hörn.
Steg 5: Sy ihop den ena änden av spjälskyddet och färst en dragkedja i den andra.
Steg 6: Klipp ut bomullsvadden i ett stycke: 30cm x 360cm (skarva om vadden inte är lång nog)
Steg 7: Stoppa spjälskyddet med vadden och stäng igen skyddet med dragkedjan.
KLART!
Kommentera (1)
Det var en vecka, en dag och sex timmar sedan som jag drog omkull. Vädret var ovanligt kyligt och jag hade, med tanke på graviditeten, valt att inte stressa i onödan till tåg och buss. Missad det vanliga tåget och beställde en liten latte i väntan på nästa avgång. Baristan blandade ihop beställningarna och bjöd slutligen på en extra stor. ”Det blir en bra dag idag” tänkte jag, kände mig extra pigg och såg genuint fram emot arbetsveckan och allt vad denna skulle bjuda på. Tänk att jag kunde ha så fel.
Redan på perrongen laddar min telefon ur pga. kylan. Väl på tåget informeras om växelfel och sen ankomst. För att slippa vänta på den anslutande bussen väljer jag att springa mellan avgångarna vid ankomst. Med dator-matlåde-vattenflaske-plånboks-tung väska, nyfyndad tjock gravidjacka (uppknäppt) och utslitna höstkängor tar jag sats. Klämmer mig igenom folksamlingen som står på rad i rulltrappan, saxar mellan alla människor. Kommer ut på det stenbeklädda golvet utanför stationen, börjar springa men faller snabbt handlöst rakt fram. Knä, knä, mage och armar. En efter en slår de i golvet vid fallet. Jag blir liggande på marken som en strandad val. Det tar en stund innan jag tänker tanken ”jag är gravid och har slagit i magen”. Orkar inte ställa mig upp pga. tungden. Blir chockad och börjar gråta.
Ett och ett halvt dygn senare är jag utskriven från Helsingborgs lasarett. Bebis har fina kurvor för att vara så liten. Jag känner mig trygg, omhändetagen och tacksam över att allting gick så bra – trots allt.
Sex timmar, en dag och en vecka senare ligger jag i soffan med sprucket knä och livlig bebis i tjock gravidmage. Det gick inte så himla bra med mig och benet är fast i skena ca 6 veckor varav 3-4 i rakt läge. Prognos för att vara helt återställd är ett halvår (!) och jag gör allt som jag kan (vila, vila, vila) för att vara fit for fight inför en förlossning.
Lite rädd. Stundtals förtvivlad. Men otroligt tacksam. Njuter något litet av att vila en trött kropp. Startar en blogg. Kanske för att göra tristessen midare men också för att ventilera, dokumentera och sedan ett längre uppehåll, återigen skriva.
Hello world – nu testar vi det här igen!
Kommentera