VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Imorgon; inskrivning

sahlgrenska-avd-27Nu närmar det sig med stormsteg. En ”vanlig” helg kvar innan vi tar oss ann helgen innan operationen. Det känns så overkligt att vi för bara några veckor sedan förväntade oss att närmaste onsdag skulle innebära operation. Idag hade jag inte varit redo. Frågar mig, blir vi någonsin redo för det här? Imorgon åker vi till Göteborg för inskrivning och röntgen. Har inte hundra koll på vad som står på schemat. Klockan 10.00 ska vi vara där vilket innebär att ställa klockan tidigt (ganska i synk med Amélies morgonrutiner).

Jag ser mer och mer bilder i mitt huvud. Hur Amélie kommer se ut nerbäddad och i bandage på intensiven (civa). Hur hon kommer svullna upp. Hur såret kommer vara stort och kanske lite otäckt innan det förvandlas till ett vanligt ärr. Sova. Vara smärtpåverkad. Vara ledsen. Hur hon, som annars är så väldans aktiv och konstant glad, kommer ligga stilla och orörlig. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det blir kortvarigt och att hon hittar tillbaka till sitt vanliga jag när vi kommer hem. Kanske är hon något starkare eller tuffare och ser lite annorlunda ut, men fortfarande våran lilla Amélie med allt vad det innebär.

Babygym och bebis

Hon vänder sig ofta från rygg till mage numer. Magläget är dock inte alltid populärt och huvudet är fortfarande något tungt. Ett par gånger har hon slagit i pannan i golvet och gråter då av smärta. Har inte kunnat låta bli att krama henne lite extra, torka hennes tårar och liksom fasa för vad som komma skall. Det där är inte i närheten tänker jag. Blir lugn av alla resurser och den smärtlindring som kommer finnas på sjukhuset. Kan sen inte låta bli att fundera på hur samma situation kommer sluta när vi är Hemma igen. Det lär med andra ord vara en hel del saker att bearbeta även på hemmaplan. Tänker att det är viktigt att förbereda sig även på det. Att vara öppen för olika vägar, även om det är det här med att inte ha någon kontroll som är en av de jobbiga delarna. Att inte veta. Förvånansvärt lugnt bland alla känslor ändå, såhär med två små veckor kvar.

Vi hörs efter inskrivningen.


Kommentarer


  1. Mormor Annica 2017-05-23 on 06:41 Svara

    Ett stort lycka till ?Krama lilla Amélie från mormor ?

    • Jen 2017-05-25 on 11:10 Svara

      Tack! ??

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följ