Tag Archives: krämpor

Träning vid sjukdom

Jag följer en del träningsrelaterade grupper på Facebook. Ofta dyker frågor upp som handlar om träning vid sjukdom. Tidigare har jag chansat, varit på gränsen och säkerligen över den ett par gånger. Tränat när kroppen egentligen behöver vila och återhämta sig från en förkylning. Eller börjat träna när en penicillinkur gett effekt och jag inte längre känner mig sjuk.

Svaret på frågan Kan jag träna när jag känner mig snorig/krasslig/lite kli i halsen/hostig etc? är enligt mig ganska enkel. Om du behöver fråga så är du osäker och är du osäker är svaret ”Nej”. Nej, du bör inte träna. Gäller säkert inte i 100% av fallen men i 99% av fallen. Är det verkligen värt en chansning? Vi snackar din långsiktiga hälsa. Konsekvenserna kan bli allvarliga och långvariga och let’s face it du har råd med en extra vilodag. Utmaningen är att känna sig trygg med sitt beslut och att inte ha dåligt samvete för ett klokt beslut. Har jag rätt?

När det kommer till träning under penicillinkurer är jag ännu hårdare: Nej! Kroppen har fullt upp med att ta hand om tuffa bakterier, under hela kuren. Penicillinet tar dessutom bort bra och snälla bakterier. Ge dig själv de bästa förutsättningarna och vila under kuren för bästa effekt.

IMG_2138.JPG
Själv vilar jag från träningen pga en trist förkylning. Jag är grymt träningssugen och har Icebugs i startfållan som skulle klara även den blankis som råder i Stockholmsområdet nu. Men de får snällt vänta ett par dagar till. Och vet du, jag är träningssugen men har inget dåligt samvete nuförtiden. Jag vet ju att det är ett klokt beslut att avvakta. Ett träningspass skulle inte ge effekt annat än negativ.

Visst har jag rätt?

Sjukdom och träning

Tränade idag efter en dryg veckas förkylning. Var till en början svag, kallsvettig. Sen fick jag mig ett gott skratt när jag kollade mig i spegeln, med skivstången i högsta hugg och såg…min spegelbild och jag hade solglasögonen på mig fortfarande… Aha, därav alla blickar… Ok, jag är cool men nån måtta får det vara.

Jag körde ett helkroppspass med lite lugnare tempo och vikter. Jag gör alltid så första passet efter sjukdom. För säkerhets skull. Jag tränar aldrig med sjukdomskänsla i kroppen , aldrig med halsont, hosta, bihåleont, matthet, konstig puls. Det är inte värt det. Därför tar jag det försiktigt även när jag sedan känner mig frisk. Ett tips till; träna aldrig under penicillinkur heller. Kroppen jobbar för fullt med att ta bort infektionen och du vet inte när infektionen är borta. Även om du är symtomfri är du under en stark medicinkur. Du hinner träna. Jag lovar.

20140710-170235-61355702.jpg
Och vad skönt det är när man sedan kan träna igen. Magiskt!

Om du är osäker om du är frisk nog att träna är det ett tecken på att du behöver vänta lite till.

Sjukstuga

Lyckligtvis är mina barn sällan sjuka. Lagom till semesterns start blev Lilleman snuvig, Lillan blev först snorig och sedan spenderades hela gårdagen i magsjukans tecken. Hon som vanligtvis sprudlar av liv och glädje låg stilla och tyst i soffan. Stackars lilla! Själv fick jag lite ont i halsen och kände mig lite hängig. Dagens inplanerade långpass fick ställas in och idag har jag och kidsen skrotat runt hemma. Lillan är tillbaka till sitt glada, energiska jag. Storeman har förbarmat sig över Lilleman och underhållit honom.

20140702-180557-65157682.jpg
Vi är på väg tillbaka!

Tur att jag är löpare!

Här hemma är det VAB-fest. Eller fest och fest. Vi har haft ett par riktigt usla dagar. I tisdags fick Lilleman lite utslag och feber. Detta eskalerade till hur mycket utslag som helst; i hårbotten, kroppen, inne i munnen och halsen. Fruktansvärt! Läkarens dom var herpesvirus. Stackars lille gubbe har legat i soffan och knappt kunnat svälja vatten.

Till råga på allt var bilen på verkstan, taxi är dyrt, speciellt efter ett besök hos bilmekanikern, och hjälp saknas. Jag antar att en god kvinna reder sig själv. Inte mycket annat att göra. Tillslut fick jag en tid hos närakuten, kl 17:45. Klockan var då 17:10. Bilen fortfarande på verkstan 2.5 km bort. Vad gör en löpare? Jo, hoppar i löparkläderna och tar ett tempolopp dit. 10 minuter senare var jag där (Storeman tog hand om småkidsen), ytterligare 10 minuter senare satt jag i bilen efter en föreläsning om hur jag och maken aldrig får priset för årets bilägare (oh well). 17:45 var jag och Lilleman hos läkaren. Han kunde i och för sig inte hjälpa mig med annat än att konstatera diagnos och så hjälpte jag till med behandling; vattkopps-mousse för att minska den enorma klådan och bakterierna. Som sagt, en god kvinna reder sig själv.

20140307-131741.jpg
Idag är han pigg, min lille vän. Nu skulle jag önska lite tur, medgång och omtänksamhet.

Kram på dig

Söndag

Förkylningen hänger kvar. Frustrerande att inte få träna. Planen idag var annars 3 mil löpning på morgonkvisten i detta underbara underlag:

20140119-101104.jpg
Inte så mycket att göra. Jag medicinerar med finska Coldrex och Finrexin, Finnmix som jag kallar det. Det brukar förkorta lidandet.

Idag ska jag ta itu med en surdeg; flyttstädning i gamla lägenheten. Kommer kännas skönt när det är över och vi kan lämna över nycklarna. Få se vad ungarna säger om att se den tomma lägenheten?

20140119-101512.jpg