I fredags, kl 12, startade maken ännu ett ultramarathon. Skövde 24-timmars skulle avverkas. Äldste sonen är numera rutinerad support och hängde gladeligen med sin pappa för många vakna timmar.
Kroppen svarade inte riktigt så som han hoppats men en tredjeplats på Riksmästerskapen i ultralöpning blev det i alla fall. Det krävs mycket för att göra en topprestation, allt måste klaffa. Även om han på pappret är god för en bra bit över 20 mil måste kroppen vara på absolut topp. Några krämpor senaste tiden, som vi nu fått bukt på, satte käppar i hjulen. Trots avsaknad av toppform sprang han dryga 18 mil. Riktigt grymt!
Jag och småkidsen anslöt igår förmiddag för att heja honom i mål och även köra hem de trötta krigarna.
Lite glamour efter målgång.
Efter morgonens frukost körde jag det andra passet i mitt nya schema. Sveriges bäste löparcoach har jag nu anlitat för ett nytt träningsprogram för löpning. Idag körde jag långa intervaller. Passet inleddes med 10 minuter uppvärmning följt av 2x 1.5km i för mig en ganska snabb fart. Strax under min mjölksyratröskel. Mellan intervallerna var det 5 minuter jogg. Passet avslutades med några minuters nedvarvning.
Skönt och lite jobbigt.