Visst är det tråkigt att ligga hemma med en dunderförkylning men det ordnar sig. Självklart hade jag hellre varit frisk och kunnat vara med på trevlig träning med Terese imorgon bitti men det kommer fler gånger. Snart är jag frisk och redo att träna igen. Nu får jag njuta av en god kopp te,
i min fina mugg. Slappa med gosiga barn i soffan,
och få tid till reflektion och eftertanke. Inte så dumt det heller. Det gäller att de möjligheter och inte gnälla över sånt man inte kan påverka. Inte alltid så lätt men man gör vad man kan.
Ta hand om dig!
Kunde inte heller gå… En gammal förkylning som satte stopp! Jaja, det kommer fler chanser! Kram!