Jag var lite omotiverad till dagens distanspass i löpning men kände ändå att om jag bara tog mig ut i skogen skulle energin komma. Vädret är så där underbart som det kan vara på sensommaren. Varmt men med höstens krispighet.
Förmodligen var det den kvarvarande träningsvärkens fel att det kändes som myrlöpning i benen idag. Mjölksyran tog ett sugande tag om hela kroppen. Jag vet inte när ett löppass känts så tufft som idag. Tur att det i alla fall var underbart väder och vacker natur.
Jag gillar mycket färg när jag tränar.
Trots färgkavalkaden saknades energin idag. Jahapp, då har man haft årets sämsta pass. Då kan det bara bli bättre! Eller hur!