Igår blev det 15 minuter Happy heart med maken. Jag känner redan hur min yoga hjälper mig att bli rörligare och mer tillfreds.
Man måste ju inte hålla på länge varje dag. En liten stund hjälper också.
Månadsarkiv: augusti 2014
Morgonträning
Jag tycker bäst om att träna på morgonen. Då är jag som mest fokuserad och piggast i kroppen. Det brukar dessutom vara riktigt lugnt på gymmet. Imorse tränade jag kl 06:30. Galet tidigt men det är inte så att jag kliver upp senare om jag inte tränar. Då åker jag istället till jobbet tidigare. Jag kliver mycket hellre upp tidigt och kommer hem tidigare än tvärtom. Tidvis var jag själv i gymmet. Det är så skönt att kunna köra precis det jag tänkt utan att vänta.
Idag var det intervaller på löpbandet som stod på schemat: 3×2 minuter, 3×1 minut och 3×30 sekunder.
Efter intervallerna fortsatte jag nöta mina chins. Jag anade ett liiitet framsteg idag.
Förutom löpning och styrka fortsätter jag med yogan. Den ger mig otroligt mycket! Nu har jag fått min make med på tåget. Nu vill även han yoga varje dag. Fantastiskt för kropp och själ. Häromdagen kom jag upp i huvudstående. En stor vinst för mig som kan vara lite feg. Jag har trott att jag ska bryta nacken men med hjälp av yogan har jag hittat självförtroendet att göra det. Och det var ju ganska lätt när jag väl kände lugnet.
BH-chock!
En halvmara bara sådär
Det är en skön känsla att veta att jag hyfsat lätt river av en halvmara (21km) löpning. Det är verkligen inte en självklarhet.
Efter ett sms till Marie ”ironlady” fick jag till sällskap på gårdagens långpass. Vi tog oss an varvet på Stockholm marathon men åt motsatt håll plus lite till. Vädret var perfekt; sol och lite vind. Inte för varmt.
Tiden går så fort när man har sällskap.
På lördag tänkte jag springa 3 timmar. Vill du följa med?
Lägligt nog fick jag nya löparskor, dagen innan, från Hoka One One. Jag hade sett dem, någon vecka innan, på Runners Store och blev kär!
Här är de bredvid mina löparskor från Vivobarefoot. Det skiljer mindre än man tror mellan dessa två skor. Skorna från Hoka är lika lätta som ett par vanliga löparskor och passar ett framfotalöpsteg pga att de bara har 6 mm drop, dvs skillnad i höjd mellan framfot och häl. Detta kan jämföras med mina raceskor från Saucony som har 4mm drop. Lite förenklat kan man säga att ju högre drop desto mer hällöpning utifrån skon sett. Det som skiljer är ju dämpningen. Hoka är ju väldigt dämpade, som du ser, och är ju framtagna för löpning på väldigt långa distanser.
Vad tyckte jag? Grymt sköna att springa långt i! Det är stimulerande för foten att springa i olika typer av skor. Därmed inte sagt att alla kan ha alla skor. Man ska givetvis göra en löpstegsanalys innan man köper löparskor. Själv varierar jag mellan att springa i barfotaskor, raceskor, teknikskor (som Newton som jag skrev om häromdagen) samt nu också Hoka One One. Det förstår jag är en möjlighet inte alla har. Det är dyrt med skor!
Vad har du för skor?
Jag är yogi
Jag kämpar vidare med min yoga. Eller kämpar är fel ord egentligen. Det känns mer som att vi lär känna varandra. Yogan och jag. Jag älskar verkligen att yogan kräver kroppskontroll. Den kräver att jag är närvarande. I stunden. Den går alltid att utveckla och den är rättvis. Det är jag och min kropp.
Idag valde jag en 30-minuterssekvens som pikar i huvudstående. Själv pikade jag nästan i huvudstående. Jag fortsatte nog en kvart till med just pikpositionen men kom inte riktigt ända fram. Snart så. Lillan var med, blev nog lite orolig av mitt frustande och klappade på mig. Liksom alltid ville hon också testa.
Hon är så intresserad av när vi tränar hemma. Roligt. Det är så viktigt för mig att barnen förstår behovet av träning. Att de, precis som en partner, aldrig ska ge en dåligt samvete när man ger sig iväg och tränar. Träning (i olika former beroende på var man står i livet) är nästintill ett basalt behov. Det ska jag aldrig behöva be om ursäkt för. Jag väljer inte bort att vara med barnen/min partner. Jag väljer att utvecklas själv också på egen hand. Det kan aldrig vara fel. Jag hävdar att alla behöver träna regelbundet men på olika sätt.
Ta hand om dig!
Teknikhjälp till löpsteget
Ett par veckor innan Stockholm marathon fick jag ett par Newtonskor av maken. De är ganska speciella.
Som du ser har de en ”klack” i höjd med framfoten. Tanken med klacken är att de direkt feedback på ens fotnedsättning. Man känner helt enkelt direkt om man sätter ned foten rätt eller för långt fram på tån eller på hälen.
Jag var ju så ivrig när jag fick skorna att jag tog på mig dem på första bästa löppass. Det var ett 90 minuterspass. Mina fötter och mitt löpsteg var inte redo för 90 minuter teknikskor. Det gav mig problem. Dessa besvär är nu borta och därför vågade jag mig på ett pass i mina Newton.
Hello better!
Det gick suveränt. Jag har jobbat hårt med mitt löpsteg under sommaren; att få till rätt fotisättning med rätt driv vilket är ett löpsteg som ger mer utdelning och kostar mindre. Under sommaren har jag kunnat springa en del med min fenomenale löparcoach och make vilket gett mig så mycket.
