Jessica är lic. personlig tränare och tränar sina kunder där de är; nybörjare som elit, ute eller inne, hemma eller på gymmet. Jessica är gift, har tre barn och älskar själv att springa långt, yogar helst varje dag men lyfter också gärna skivstången. Välkommen in till bloggen som vill boosta oss föräldrar att bli oövervinnerliga!

Nej, det gick inte så bra

Peppen var hög innan start. Jag mötte upp Teresa och Helena och tillsammans ställde vi oss i startfållan. Jag hade bra med vätska och energi i kroppen.

20140426-212053.jpg
Redan efter ett par kilometer började jag känna av något jag ignorerat någon vecka; en sena på insidan av foten. Den överansträngdes när jag testsprang mina nya Newtonskor på ett alldeles för långt pass. 90 minuter långt… Dumdristigt. Sedan dess har jag känt av den. Jag bryter inte. Det bara är så. Jag springer hellre och kräks en halv mara än att bryta. Men. Stockholm marathon är tusen gånger viktigare än denna halvmara och jag måste få ordning på foten innan maran. Jag valde dock att vänta tills jag mötte upp malen vid 9 km innan jag tog beslutet. Han är så klok och vet mer än någon annan om skador kring löpning. Alltså klev jag av och hur det kändes… Ja, tårarna kom och inte blev det lättare när skaran av fullföljande deltagare började springa i mål. Men jag vet att beslutet var rätt även om jag gott kunde sprungit två varv till med smärta.

Mina fighters till vänner kom dock starka och glada i mål. Fantastiskt bra jobbat av dem!

2 thoughts on “Nej, det gick inte så bra

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *