Månadsarkiv: april 2014

Testar foten

En kort löptur idag för att testa foten. 4 kilometer på 20 minuter. Det spratt i benen och jag ville springa fortare och fortare. Ta igen förlorad tid och missade metrar.

20140430-212444.jpg
Det blev inte mindre spritt i kroppen med nya kläder från Newline. Jag blir aldrig besviken. Så grymt sköna kläder att ha under löpningen.

Foten då? Den funkar. Kändes vid vissa tillfällen men inte alls någon jobbig smärta. Kändes inte mycket. Vila imorgon och löpning igen på fredag. Testar med 30 minuter då. Nu tar vi det lilla lugna. Maran hägrar. Härliga maran…

Magen visar vägen

Jag gillar mat. Ingen hemlighet. Ju äldre jag blir desto mer intresserad blir jag av vad maten jag äter består av och hur den påverkar mig. Jag vill äta bra grejer och ser till att det mesta jag stoppar i mig är bra grejer. Utifrån mina mått mätt. Inga förbud, svartmålar varken kolhydrater, fett eller protein. Jag ”får” äta allt. Men inte alltid. Inte hur mycket som helst av allt. Jag har hittat en lämplig storlek på mina portioner och fördelning av näringsämnena. Godis slinker sällan ned numera. Inte för att jag förbjuder mig att äta det, jag har lyckats tappa suget efter det. Konstigare än så är det inte. Fikabröd skulle jag gärna äta varje dag men jag vet att jag inte mår bra av det. Det är inte det optimala bränslet för min kropp och påverkar mig ganska mycket negativt. Jag blir lite orolig i kroppen av socker. Alltså blir det kanske nåt fikabröd per vecka. Det klarar jag bra utan att må dåligt av det.

Jag har alltid haft en pansarmage. Aldrig stressmage, påverkades aldrig av konstig mat, stark mat. Men så blev stressen för hög vid ett tillfälle och numera är jag känsligare. Men också bättre på att lyssna till kroppen, fysiskt och psykiskt. Det blev lite som en gåva; ”Hej Jessica, nu är det dags att lyssna!”. Satte igång mycket i mitt huvud.

För ett tag sedan kontaktades jag av Godamagbakterier.se. Det är en hemsida som tipsar om just goda magbakterier som kan förebygga och lindra olika magbesvär. Ett av mina barn lider periodvis av förstoppning och här hittade jag information om vad vi kan tänka på generellt för att förebygga men också bota detta. Både mildare sätt och när situationen är mer akut. Bra tips jag gärna delar med mig av. Jag vet sedan tidigare att man ska röra på sig, äta fibrer och dricka mycket vätska för att hålla igång magen. Det jag inte visste var att för mycket kött i kosten kan påverka tarmrörelserna negativt. Detta eftersom kött innehåller väldigt lite fibrer och rör sig långsamt genom tarmarna på grund av allt det mättade fettet och proteinsammansättningen.

Magen är viktig och som sagt, ett bra signalsystem.

20140429-203039.jpg

I samarbete med Godamagbakterier.se

Måndag är ännu en bra dag

Jag fortsätter jobba med närvaron. Carpe diem låter så klyschigt men ändå, inte så tokigt. Jag vill vara här varje dag och inte bara längta till lediga dagar. Det kräver aktivt tänkande av mig. Det kräver att jag berättar för mig på morgonen, tidigt, att jag inte ska tänka på vilken dag det är i relation till fredag utan att det är ännu en dag i mitt liv. Ännu en dag som jag har makt över. Det funkar! Jag vet att det låter som luddigt snack men det funkar. För mig. Jag tar ansvaret för makten finns hos mig.

Idag fick jag se en fin bild på mig och Teresa från i lördags:

20140428-162200.jpg
Bilden är tagen av Sofie, en stenhård kvinna och förebild för mig. Bilden visar så bra min kärlek till löpning, även om jag hade ont… Behöver jag säga att jag längtar till maran om en månad!

Idag är träningsvärken påtalande efter gårdagens pass. Gött!

Vad gör jag nu?

Bit ihop och kom igen. Inget annat. Jag har brutit två lopp i mitt liv och detta inom ett år. HATAR det. Hjärnspöken dyker upp, bråkar, irrrrrriterar. Samtidigt vet jag, innerst inne, att gårdagens beslut var rätt och om jag nu (vilket jag inte tror) skulle vara nära en bruten mara om en månad får de bannemig bära mig av banan. Släpa mig i håret. Det enda som kan stoppa mig är sjukdom.

Foten mår sådär. Jag har fortfarande ont och har gjort nåt jag aldrig gör och som jag generellt är emot; jag har smort på Voltaren gel. Enbart för att bli av med det så fort som möjligt och kunna få till mer löpning innan maran. Jag vilar foten från löpning fram till onsdag. Håll tummarna att det funkar bra då.

Idag började jag dagen med ett kötta-pass på ett helt folktomt gym – perfekt!! Där kunde jag rumstrera runt, slita, vråla och bli av med alla aggressioner. Så otroligt skönt!

20140427-204302.jpg

20140427-204323.jpg

20140427-204336.jpg
Kolla ådrorna 🙂
I’ll be back, folks!

Nej, det gick inte så bra

Peppen var hög innan start. Jag mötte upp Teresa och Helena och tillsammans ställde vi oss i startfållan. Jag hade bra med vätska och energi i kroppen.

20140426-212053.jpg
Redan efter ett par kilometer började jag känna av något jag ignorerat någon vecka; en sena på insidan av foten. Den överansträngdes när jag testsprang mina nya Newtonskor på ett alldeles för långt pass. 90 minuter långt… Dumdristigt. Sedan dess har jag känt av den. Jag bryter inte. Det bara är så. Jag springer hellre och kräks en halv mara än att bryta. Men. Stockholm marathon är tusen gånger viktigare än denna halvmara och jag måste få ordning på foten innan maran. Jag valde dock att vänta tills jag mötte upp malen vid 9 km innan jag tog beslutet. Han är så klok och vet mer än någon annan om skador kring löpning. Alltså klev jag av och hur det kändes… Ja, tårarna kom och inte blev det lättare när skaran av fullföljande deltagare började springa i mål. Men jag vet att beslutet var rätt även om jag gott kunde sprungit två varv till med smärta.

Mina fighters till vänner kom dock starka och glada i mål. Fantastiskt bra jobbat av dem!