Monthly Archives: juli 2011

Idag blir jag stark

Idag vilar jag från träning. Det behövs. Igår körde jag ett hårt styrkepass på gymmet som känns idag. I hela kroppen. Jag har blivit en sucker för stora, dynamiska övningar som till exempel traditionella marklyft och frivändningar. Jag gillar att de involverar stora delar av kroppen och hjälper kroppen förstå hur den ska jobba som ett system.

Imorgon står 12km distans på schemat. Har jag tur får jag dela upplevelsen med Ultramaken.

Kram

Romantisk lyx!

Eftersom mamma och pappa hälsar på i stan passade vi på att be om barnvakt igår kväll. Det är verkligen lyx för mig och Ultramaken. Mamma och pappa ställer alltid upp och ungarna gillar sin mommo och moffa. Precis som det ska vara. Jag och Ultramaken tog oss in till stan och gick på Vapiano som alla haussat till skyarna.

20110731-162827.jpg
Vilket klockrent ställe! Supergod mat, snabb service och bra priser. Hit kommer vi tillbaka.

Efter maten ville vi äta glass men var egentligen ganska mätta. Vi tog ändå varsin glass:

20110731-163144.jpg
Ingen av oss orkade äta upp glassen… Jag äter mig aldrig proppmätt längre. Det känns bara inte bra att äta så mycket att man mår dåligt. Säger väl sig självt egentligen. Sedan avslutade vi kvällen genom att strosa genom stan. Supermys!

Nära döden

Nåväl, lite väl dramatiskt kanske.

Jag hade 10 km distans på schemat idag. Jag valde att lägga passet efter en heldag inne i Stockholm city… Mistake number one. Jag valde även att lägga passet när jag inte precis var fulltankad med varken energi eller vatten, mastake number two…and three. Oh well, vi tar det som en lärdom för framtida träningspass…eeeh, som om jag inte redan visste allt det där men ok. I alla fall så gjorde jag mina 10 km i värmen. Att springa i värme är också, hm,  ja ett utvecklingsområde för mig kan vi väl kalla det.

En tröttis

 En intressant grej är hur jag funkar vad gäller var jag springer. Idag sprang jag ca. 70 % av passet på asfalt i stadsområde. Sedan tog jag mig ut i skogen och nästan omedelbart sjönk pulsen med nästan 15 slag och farten höjdes… Brukar du vara med om något liknande? Nästa pass kommer jag vara grym! Så är det bara. Det måste jag väl kunna bestämma mig för och sedan bara vara det, eller hur?

Imorgon blir det romatisk date med maken.

Kram

Skyll dig själv!

-och sluta misslyckas.

Ju äldre desto visare, eller hur? Jag har älskat att träna i många år men vet ju att inte alla gör det. Jag vet att många raddar upp ursäkter efter ursäkter; för lite tid, prioriterar barnen, jobbar för mycket… Listan kan göras lång – jättelång. Andra säger bara att det inte är deras grej – att träna; ”jag behöver inte, jag har så tungt jobb och får styrketräning på jobbet” eller ”jag mår så bra ändå”. Allt för att intala sig att jag inte behöver träna för att jag inte vill (?) må bättre. Det är först på senare år som mina egna ursäkter försvunnit och aldrig hinner gro. Men jag vet och har länge vetat att ALLA behöver träna och ALLA kan träna.

En intressant sak jag insett är att jag måste börja skylla på mig själv. Jag måste ta ansvaret för mig själv och för huruvida träningen blir av eller inte. Det är bara mitt fel om träningen inte blir av. Självklart kan man bli sjuk och då ska man ju inte träna men jag tror att du förstår att det inte var det jag menade. Jag tror att om man börjar hålla sig själv ansvarig, verkligen ansvarig, så kommer man ta de rätta besluten och bli så bra som man kan/vill bli. Kanske kunde jag inte gå på det där spinningpasset jag tänkt gå på ikväll men det finns annat jag kan göra hemma när barnen somnat.

Har jag fel?

Your time is Now, my friend.

Kram