Känns som att jag är tillbax på ivfresan eftersom min väninna har påbörjat den och jag vill stödja henne i denna process. Fick flashbacks av vissa mindre bra minnen.. Jag har ju talat lite om diskrimeringen jag upplevt i vården för att jag skulle skaffa barn på egen hand. När jag började med detta för 4 år sedan var det förbjudet i Svedala.
Hon gick till en gyn för att få p-piller utskrivna men gyn vägrade eftersom hon var över 40. Jag har sagt till henne att hon till varje pris ska undvika att säga att hon är i en ivfprocess utomlands – då får hon nämligen betala helt andra priser och frikort gäller inte för oss. Gyn som hon besökte vägrade skriva ut p-piller och hade starka åsikter om att hon skulle göra detta utomlands. Utan att ha blivit ombedd om sina åsikter säger hon/ gyn att hon är trött på alla utländska kliniker och råder min vän att inte göra det. Hon skulle nämligen aldrig göra de själv.
Tycker det är tjänstefel att pracka på åsikter på detta viset. Märker att tragiskt nog har inget förändrats.. Hon fick göra ett nytt försök på ett annat ställe utan att nämna något om ivf, ryssland el dyl. Då fick hon pillrena utskrivna.
Tidigare på eftermiddagen träffade vi PAMS pojkvän Frank och matte. PAM är ju hos min faster i ett par dagar så hon får odelad uppmärksamhet. Det är hon värd.
Vi hade supermysigt <3 tog en promis på Karlavägen/ allén, åt på Phils Burger (mums!), köpte världens godaste glass som vi satt i gräset vid fontänen och åt. Hur stilig är inte han?
Hundar är otroliga. Och som hundägare träffar man på så många andra fina människor. Jag har fått 3 jättefina nya vänner som jag är nära vän med. Tack vare PAM <3
Kommentera
En nära vän till mig har beslutat sig för att skaffa barn på egen hand med <3 Jag är så himla glad för hennes skull. Givetvis gör jag detta tillsammans med henne och stödjer henne så mycket jag kan. Om allt vill sig väl gör vi henne sällis till St Petersburg i sommar. Jag visste inte att det är världens vackraste stad men givet hur vacker den är är jag inte förvånad alls.
Idag var en fullspäckad socialiseringsdag. Först promis på Djurgården med en duktig entreprenörskvinna + fika, sen med en annan väninna + dotter och i slutet av dagen med Gudmor, tillika bästis och wifeyforever. Vi gifte oss faktiskt som bästa vänner på Pride för några år sedan. Lillemannen älskar att socialisera och vägrar att sova. Han är så otroligt kommunikativ och klok för sin lilla ålder. Jag är otroligt stolt över honom, mammas prins <3 Han trivs så mycket med henne, titta hur han håller hennes händer i sina små. Min familj är väldigt fysisk av sig och visar mycket kärlek till varandra. Är så himla glad att han är likadan.
Försöker trappa ned på amningen. Ammar på kvällen vid läggdax och på morgonen sköter han det själv. Går helt ok under dagen men det är kvällsamningen som är svår. Han använder inte napp heller vilket inte gör det lättare. Försöker introducera nappen som substitut nu och den duger när han är som mest ledsen att han inte får amma. hjärtskärnade att höra hans protester och gråt. Har så himla svårt för det, mitt hjärta brister varje gång. Han lyckades ändå sova två korta små nappar med napp vilket jag ändå ser som en mycket lyckad första gång.
KommenteraJag tror att alla som har skaffat barn på egen hand, som befinner sig i processen eller funderar på att skaffa har haft liknande tankar och analyser. Rädsla, tankar att man är udda, konstig att man inte har träffat rätt kille, varför blev det som det blev, vad är det för fel på mig etc. Det är jätteviktigt att man går igenom hela denna process, ställer alla dessa jobbiga frågor, ”marinerar det” och inom sinom tid har man tagit det viktigaste beslutet i ens liv – att skaffa barn på egen hand (eller inte).
Självklart vill man ju främst vara två om det (men det blir man ju förr eller senare). Den stora skillnaden är att vi inte har något ex som förföljer oss resten av livet haha. När jag väl bestämde mig har jag aldrig ångrat mig en enda sekund, tvärtom – efter varje misslyckande kämpade jag mer och mer. Jag är inte van att förlora heller och detta skulle verkligen inte bli en fajt jag föll i.
En vän sade ett par kloka ord till mig – ”Mery, jag har två fäder till mina barn. Men jag har varit ensam ändå eftersom de inte har varit närvarande”. Jag vill inte färga någon med mina tankar – alla måste komma fram till sitt egna beslut. Jag kan bara konstatera att skaffa barn är det bästa jag någonsin gjort och jag är så tacksam för att det lyckades till slut. Jag älskar att vara just hans mamma <3
Lillemannen befinner sig i sin sjätte utvecklingsfas men iom att han är världens gladaste bebis så går det ändå väldigt bra. Blev rätt nöjd med klippningen faktiskt. Men det är klart, allt klär ju en skönhet 😉 ps ena tanden syns rätt bra men om man tittar noga ser man den andra ovanför. Han är så oerhört go med dessa två små tänder, mammas glada lilla pojke.
Om jag hade fått ge mig själv råd innan jag inledde min ivfresa hade jag sagt:
Efter den misslyckade inseminationen ville jag köra på riktigt. Trots att jag var övertygad om att jag skulle bli gravid på första försöket var jag klok nog att köpa ett paket som bestod av 3 äggplock och 2 insättningar. För mig blev det dock till slut 4 äggplock och 3 insättningar (tot 7) eftersom de felmedicinerat mig.
Det var enkelt att åka dit från Stockholm. Proffs som jag blev åkte jag på morgonen och kom hem samma kväll.
Jag hade ett superbra AMH värde (äggreserven, hur många ägg du har kvar) som låg på 3,9. Första gångerna fick jag bara ut ett par fåtal ägg som jag lade in 2 st på en gång – odlades bara i 3 dagar. De var för få för att odla vidare till en ”blasto” / femdagars embryo. När de blir en blastocyst kan man nämligen se vilken kvalitet de har. Bäst kvalitet är 4AA sedan 3AA. Återkommer till graderingsskalan senare. Det blev inget plus.
Efter många försök och hundratals googlingar på diverse skaffade jag mig en rejäl kunskapsbank vilket gjorde att jag kunde ställa mer kvalificerade frågor och hålla en dialog istf monolog. Nu kunde jag själv komma med diverse idéer och jag är helt säker på att det var tack vare detta som jag blev gravid på sista försöket. Jag hade läst att man kunde göra flera ”saker” för att öka chansen att embryot ska fästa i livmodern. Jag gjorde embryo gluing (lite grann som att limma fast det 🙂 ) och hatching dvs hjälpte till att ”öppna” blastocysten. Sen kan jag bara spekulera i varför jag fick MF men förmodligen hade jag forcerat en graviditet med ett embryo som hade kromosomfel. Ett missfall innebär alltså att kroppen själv gör sig av med embryon som har kromosomfel.
Kommentera