Känns som att jag är tillbax på ivfresan eftersom min väninna har påbörjat den och jag vill stödja henne i denna process. Fick flashbacks av vissa mindre bra minnen.. Jag har ju talat lite om diskrimeringen jag upplevt i vården för att jag skulle skaffa barn på egen hand. När jag började med detta för 4 år sedan var det förbjudet i Svedala.
Hon gick till en gyn för att få p-piller utskrivna men gyn vägrade eftersom hon var över 40. Jag har sagt till henne att hon till varje pris ska undvika att säga att hon är i en ivfprocess utomlands – då får hon nämligen betala helt andra priser och frikort gäller inte för oss. Gyn som hon besökte vägrade skriva ut p-piller och hade starka åsikter om att hon skulle göra detta utomlands. Utan att ha blivit ombedd om sina åsikter säger hon/ gyn att hon är trött på alla utländska kliniker och råder min vän att inte göra det. Hon skulle nämligen aldrig göra de själv.
Tycker det är tjänstefel att pracka på åsikter på detta viset. Märker att tragiskt nog har inget förändrats.. Hon fick göra ett nytt försök på ett annat ställe utan att nämna något om ivf, ryssland el dyl. Då fick hon pillrena utskrivna.
Tidigare på eftermiddagen träffade vi PAMS pojkvän Frank och matte. PAM är ju hos min faster i ett par dagar så hon får odelad uppmärksamhet. Det är hon värd.
Vi hade supermysigt <3 tog en promis på Karlavägen/ allén, åt på Phils Burger (mums!), köpte världens godaste glass som vi satt i gräset vid fontänen och åt. Hur stilig är inte han?
Hundar är otroliga. Och som hundägare träffar man på så många andra fina människor. Jag har fått 3 jättefina nya vänner som jag är nära vän med. Tack vare PAM <3
Kommentera