Välkommen in i Fotohellas vardag. Fotohella är 43 år, mamma till tre 3 barn (Lovina, Alex och Anton) och gift med J. Bloggen är en blandning av vardagsliv, resor, tankar, foton, tävlingar, tips och events. En vardag fylld av härligt organiserat kaos med mycket kärlek. Anordnat Mammakryssningen under flera år! OBS!! Alla bilder jag själv fotat och lägger ut är mina och inte till för att kopieras och användas i annat sammanhang, tack! Kontakta mig på fotohella@gmail.com vid frågor/samarbeten. Instagram: fotohella.

Livet

Du som följer mig på Instagram vet att det varit en väldigt tuff tid nu sedan jag sist skrev. Jag nämnde då om min kära faster som inte mådde så bra och att jag åkte upp till Hudiksvall en helg i april (17-18/4) för att spendera tid med henne och hennes man. Och vilken helg det blev, jag är såå tacksam för de timmarna jag fick med henne. Att i lugn och ro bara få rå om varandra, prata, skratta, skämta, prata minnen, käka lunch och bara vara.
Planen var att jag och min familj skulle åka upp sista april helgen för att träffa henne igen, men inget gick som planerat.

Vi blev en eftermiddag påkörda när vi körde bil på Värmdöleden, en stor buckla på förarsidans dörr och en låång reva. Våra tankar gick direkt till att; skulle vi våga köra bilen till Hudik om 2 veckor? Alternativet var tåg eller hyrbil.

Sedan började våra äldsta barn känna av förkylningssymptom.
Den 23/4 pratade jag med min faster sista gången och hon lät glad och undrade om jag var i Hudiksvall för hon tyckte det hade varit så trevligt att ses helgen innan. Jag sa att vi kommer upp nästa helg och att jag höll med henne, det hade varit supertrevligt ☀️

Min familj blev sjuka i covid-19 ca runt den 21/4 och framåt, en efter en, och mådde asdåligt med olika symptom. Feber, frossa, andningssvårigheter, hosta, ont i leder, förkylning, snor i mängder, trötthet, smak och luktbortfall och ja du förstår, vi mådde inget vidare. Än idag har jag ingen smak eller lukt = såå tråkigt!

Detta ledde iallafall till att jag skrev till min fasters man den 28/4 att vi inte kunde åka upp som planerat då vi var sjuka. Han berättade detta för min älskade faster den 29/4 (som då sov pga mycket morfin i kroppen). På kvällen så dog hon. Min fasters man berättade för mig att hon väntade på att jag skulle komma ❤️ Och när hon då fick höra att vi inte kunde det pga att vi var sjuka så var det som att hon ”gav upp” 💔. Då förstår du/ni varför jag är såå tacksam för den helgen vi fick ihop, 2 veckor innan hon gick bort.

Det gick snabbt de sista dagarna, hon hade sådan smärta och fick en hel del morfin och sov i stort sett från den 25/4. Cancer är fruktansvärt och trots att hon besegrat den innan så gick det inte nu när den spridit sig i hela hennes kropp.

Begravningen den 21/5 var vacker, sorgesam och lugn. Min faster stod mig nära och betydde så otroligt mycket för mig och jag vet att hon vakar över mig och ja, jag saknar henne mycket, min enda och älskade faster Marianne ❤️

5EC1B61D-2C54-4FEE-A60F-7282F5A17545

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *