Välkommen in i Fotohellas vardag. Fotohella är 46 år, mamma till tre 3 barn (Lovina, Alex och Anton) och gift med J. Bloggen är en blandning av vardagsliv, resor, tankar, foton, tävlingar, tips och events. En vardag fylld av härligt organiserat kaos med mycket kärlek. Anordnat Mammakryssningen under flera år! OBS!! Alla bilder jag själv fotat och lägger ut är mina och inte till för att kopieras och användas i annat sammanhang, tack! Kontakta mig på [email protected] vid frågor/samarbeten. Instagram: fotohella.

Vad är det som händer?

Idag blir det bara en massa text här utan bilder, behöver liksom bara skriva av mig.

Självklart förstår jag att alla inte kan tycka och tänka som mig, men vissa människor förstår jag mig helt enkelt inte på. Jag har några stycken i min närhet som jag irriterar mig på, men av olika anledningar så kan jag inte bara stryka dem från min vardag. Hur gärna jag än vill. Jag försöker dock undvika dessa personer så gott det går, låter kanske hemskt, men det är faktiskt trist att hamna i en situation där det så tydligt ligger irritation i luften och man inte kommer någonstans i tex en diskussion. Helt enkelt är på olika nivåer i livet eller ja, med tycke och tänk.

Framförallt så tycker jag att även om man är från olika bakgrund, har olika välbetalda yrken eller att det är rätt stor åldersskillnad så måste man kunna föra en normal disskusion. Men när folk sätter sig ”över mig” och tror att de är bättre, eller ger antydan till att de är värda mer, ja då blir jag irriterad. För vi är lika värda vare sig en har vuxit upp i Hudik och den andra i överklassen. Och jo, mitt jobb är en viktig del av företaget det också.. Alltså, väx upp! Det är nåt jag vill säga till dessa människor. Och en annan i min närhet höjer sitt barn till skyarna och det barnet gör såklart aldrig fel, utan att när det barnet säger något så är det det som stämmer. Ge upp liksom, för just detta barn är kanske den som är mest drama-queen av alla och spelar ut sina föräldrar deluxe.

Jag sätter självklart alltid mina barn först, i alla lägen, de är det viktigaste för mig. Och när någon påstår annat, ja då blir jag irriterad.

Sedan finns det en som varit mig väldigt nära som vän som nu förändrats som person, som en tid tillbaka liksom pikar mig, som gärna vill påpeka saker heela tiden. Ungefär som att hon är så jäkla perfekt med den perfekta familjen. Men när det kommer till mig och mina barn så ska det påpekas saker. Jag har sagt till och ifrån ett par gånger. För hur kul är det att höra saker från henne gällande mitt smink, om att jag tränar fel, att jag inte kan göra si eller så och andra olika saker.

Och en som tycker det är konstigt att vi inte ska vara lediga med våra barn nu när det finns så många tillfällen med klämdagar under våren. Ja men har jag inga semesterdagar så har jag inte. Vi har valt att lägga våra semesterdagar på sommaren för att kunna vara lediga med kidsen. Ska jag då få dåligt samvete för att vi inte är hemma med kidsen på sportlovet/påsklovet/klämdagar etc. Jag menar, vad är det som händer? Låt oss få göra som vi vill, så kan ni göra som ni vill. Jag lägger mig inte i i alla fall! Kan det vara klimakteriet på ingång för vissa? Något annat? För ibland undrar jag om det är jag som förändrats, men det hoppas jag inte 🙂

Suck, nu har jag skrivit av mig lite, vill inte outa dessa personer alls så därför skriver jag rätt snällt ändå om dessa olika situationer. Jag försöker att inte bry mig men det är klart att det tar på ens energi…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *