Dagsarkiv: 5 februari, 2015

Om en vecka är det dags!!!

Jag bara undrar vart tiden tar vägen? För om exakt en vecka blir jag 37!! år. Vad hände liksom, jag var ju nyss 24, eller? 😉 Nä men det jag menar är att jag vill så mycket, har så många ideér men kommer liksom inte framåt. Det är klart jag vill jobba och på måndag ska jag på intervju nr 2 på det företaget jag var till förra veckan. Det känns bra, men det är ett stort men! behind the scenes.

Jag har egentligen två drömmar, att skriva en bok (jag har riktigt bra fantasi) och att starta eget företag, gärna en Eventbyrå. Men vart ska jag börja? Många små detaljer som måste sitta och jag vill gärna att allt blir klart typ NU. Sån är jag, vill se resultat rätt snabbt, lika när det handlar om träning, jag behöver verkligen ut och röra på mig igen, kroppen mår så mycket bättre då, inifrån och ut. Jag vill också ut och resa mer, gärna med familjen! Och i present önskar jag mig en bärbar dator med stort lagringsminne till alla mina bilder, och för att kunna börja ”jobba” (någon som känner sig manad att skänka en till mig? 😉

Så how to do this? Pengarna får gärna rulla in, för plånboken är tom och det är jag less på :-)

Jag är i mina bästa år och det är nu det måste hända!

Selfie, Mammablogg, Familjeblogg, Fotohella, Allt för föräldrar IMG_8178 IMG_8206 Omi1 IMG_7496

Det lilla som räcker till Lycka!

Ja lycka kan vara mycket såhär i vardagen, men det är så roligt när det är de pyttesmå sakerna som gör en gladast :-)

Som när jag får höra: – Jag älskar dig mamma. Eller när yngsta sonen sätter huvudet på sned och ler pillemariskt för att han vill något (och oftast tyvärr får som han vill, haha). När barnen självmant har bäddat sina sängar. När ett av barnen erbjuder sig att plocka ur diskmaskinen. När jag bara sådär får en kram av barnen. Att se lyckan i barnens ögon när de har gjort ett mål i en basketmatch. Eller när de klarat av ett prov och vill berätta allt om det. Att komma hem till ett städat hem. När yngsta sonen säger att han vill ha Bobit och att jag förstår att det är strumpor han vill ha :-)

Men det som gjorde mig löjligt lycklig förra veckan var när jag skulle köpa en nagellacksborttagning och hittade en doftfri. Helt otroligt att under alla dessa år har jag alltid haft den där varianten som verkligen stinker. Men nu är det problemet löst och hemma finns nu en doftfri nagellacksborttagning. Så ja, lycka kan te sig på olika sätt i vardagen och det är så det ska vara. Kram

hjärta